6 september, 2018 admin

Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris kommer till årets Socionomdagar och föreläser kring barn och ungas psykiska hälsa utifrån områdena skola, vård och omsorg och vad samhället behöver göra för att leva upp till varje barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Vi passade på att prata med Magnus inför hans medverkan och om bland annat varför den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar.

Varför ska man välja att lyssna på ditt pass?
Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar. Vill man få en bild hur det ser ut idag och vilka reformer som är viktiga tror jag det kan vara intressant att lyssna. Jag tänker prata om vad man kan göra från politiskt håll, men även vad man kan göra själv som enskild person.

Varför ökar den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar?
Det beror på ett antal faktorer. Det som beskrivits i ett antal rapporter, bland annat från BRIS och Folkhälsomyndigheten samt Socialstyrelsen, har pekat på skolan som en stor bidragande orsak. En annan viktig orsak är utanförskapsfrågor – att inte vara en del eller komma in i samhället. Där är ett av problemen arbetsmarknadsfrågan. I BRIS rapporter syns också att man förväntas prestera på alla områden parallellt, och vill ha bekräftelse i sociala medier. Prestationsjakten i livet skapar problem och det syns i och med de ökande stressnivåerna hos unga.

Sociala medier är relativt nytt. Men vilken inverkan har de fått på psykisk ohälsa?
Den psykiska ohälsan har ökat från mitten av 1980-talet fram till nu. Sociala medier som vi känner dem brukar man säga tog fart någon gång kring 2006 till 2007. Eftersom den psykiska ohälsan ökat från mitten av 1980-talet så går inte tidsserierna ihop och det går därför inte att förklara den historiska ökningen med framfarten av sociala medier, däremot kan det ha en inverkan nu.

Har psykisk ohälsa accelererat sedan 2006?
Egentligen kan man inte säga att den accelererat sedan 2006. Ökningen var som störst under 1990-talet och har sedan dess fortsatt att öka från väldigt höga nivåer. Det är dock viktigt att nära följa utvecklingen av digitala medier i relation till människors hälsa. År 2013 hade cirka 25 procent av populationen uppkoppling via mobiltelefoner. Nu har i det närmaste alla uppkoppling via telefonen och användandet i tid ökar. Det finns tecken som tyder på att ett ökande skärmanvändande kan ha en negativ effekt, men det är lite för tidigt att dra för långdragna slutsatser. Det barn berättar för oss är om en slags prestationshets där barnet förväntas prestera på livets alla områden, utseendemässigt, idrottsligt, socialt, i skolan och sen få allt detta bekräftat i sociala medier. Här ser vi en tydlig koppling mellan sociala medier och hets men där det egentligen inte är sociala medier som är ”triggern”.

Vad handlar de flesta samtalet till BRIS om?
Det är många olika frågor, allt möjligt i livet. Den vanligaste kontaktorsaken är psykisk ohälsa, fyra av 10 samtal kretsar kring detta. Vad man dock kan säga är att sedan 2017 med en acceleration under 2018 är att den svårare psykiska ohälsan med suicidtankar och bland annat självskadabeteende stigit kraftigt. Allvarsgraden i samtalen blir tyvärr allt större. Samtalen kan självklart även handla om våld i hemmet och i skolan, skolstress, familjen, relationer och sex med mera.

Vad ska man göra om man ser att någon mår dåligt?
Våga prata, var tillgänglig och lyssna. Ställ öppna frågor och va lyhörd, som vuxen gäller det att inte pressa och ha respekt. Är man vuxen och känner sig osäker och inte vet vad man ska göra kan man söka stöd och hjälp. Bland annat via BRIS vuxentelefon, som är en stödlinje för vuxna i frågor om barn.

Vad tycker du politiker behöver göra för barn och ungdomar i kris?
Det här är en av de största frågorna och det behövs åtgärder inom en rad områden. Det handlar om skolan, som på ett bättre sätt måste främja en god psykisk hälsa. Det behövs mer kraftfulla förebyggande insatser mot barn i särskilt utsatta situationer. Även en reformerad vårdkedja, det finns stora brister inom vården, där barn inte får det stöd de behöver. Så ska politikerna komma tillrätta med de här frågorna så handlar de om konkreta omsorgs- och vårdfrågor. I slutändan handlar det även om hur prestationsinriktat vårt samhälle ska vara.

Vad vill du att de som kommer och lyssnar på din föreläsning ska ta med sig?
Jag hoppas att man fått något att tänka på. Man behöver inte hålla med om allt, men att man går därifrån och ser möjligheter, att det går att åstadkomma förändring både på ett strukturellt plan och att man själv kan göra något.

Vad ser du själv framemot kring Socionomdagarna?
Det jag uppskattar är att det är en bra mötesplats där man träffar människor och har möjlighet att dela tankar och funderingar. Det oväntade mötet, det brukar vara de allra roligaste. Det är också alltid bra med kunskap och föreläsningar – det behövs alltid. Det är bra att utmana sina egna föreställningar om hur allting är och ska vara.