Lisa Dahlgren
Marie Hugander Juhlin
Hur skapar vi rätt förutsättningar för barns rättigheter i Socialtjänsten? Vi passade på att prata med Marie och Lisa inför deras medverkan på Socionomdagarna där vi får ta del av UNICEF Sveriges ”Handbok för socialsekreterare” samt kunskap och konkreta verktyg från Maskrosbarns mångåriga erfarenhet av att arbeta tillsammans med unga. Marie Hugander Juhlin är auktoriserad socionom och barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige och Lisa Dahlgren är socionom på barnrättsorganisationen Maskrosbarn
Vad kommer ni tala om på Socionomdagarna?
Vikten av att ha ett barnrättsperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och unga. Mycket bra barnrättsbaserat arbete görs redan idag, men vi behöver bli bättre och vi behöver lyfta upp det som inte fungerar för att kunna förändra. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag, men redan idag är vi ålagda att skydda, respektera och säkerställa barns rättigheter i Sverige. Det gäller inte minst rättigheterna för de allra mest utsatta barnen som också är de barn som kommer – eller behöver komma – i kontakt med socialtjänsten, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.
Vad betyder det i praktiken?
Vi vill lyfta frågan om vad det innebär, både för socialsekreterare och det enskilda barnet att vi som profession har en syn på barn som rättighetsbärare och inte låter våra bedömningar och analyser utgå från redan satta begränsningar i verksamheten. Genom att lyfta fram konkreta exempel på vad det innebär att arbeta barnrättsbaserat och även ge en beskrivning av barns egna upplevelser av kontakten med socialtjänsten hoppas vi kunna inspirera och engagera socialsekreterare att stå upp för barns rättigheter, även när det egna handlingsutrymmet är begränsat, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.
UNICEF har tagit fram en handbok för socialsekreterare som ni utgår ifrån. Hur kan den användas praktisk?
Visionen med handboken har redan från idéstadiet varit att på ett så konkret och lättillgängligt sätt som möjligt försöka ge ett stöd i det barnrättsbaserade arbetet från förhandsbedömning till avslutad utredning. Tanken är att du som socialsekreterare ska kunna stämma av varje steg i utredningsförfarandet mot handboken och få stöd i hur du kan tänka utifrån barnrätten i olika lägen. Tanken är också att den ska kunna vara ett stöd för att lyfta upp barnkonventionen och barnrättsperspektivet i bedömningar och beslut. Slutligen finns också tips på vad som är bra att tänka på inför, under och efter ett barnsamtal, för att skapa goda förutsättningar för barns delaktighet, säger Marie Hugander Juhlin.
Vad krävs för att skapa verklig delaktighet för barn i utsatta livssituationer?
Det krävs olika saker och på olika nivåer. En del handlar om resurser till socialtjänsten så att det helt enkelt finns tid att träffa de barn som man ska hjälpa. Det handlar också om att hitta rutiner och sätt att jobba på som gör att barns delaktighet följer med under alla delar på socialtjänsten, från första kontakt till uppföljning och avslut. Men det handlar också om hur vi ser på barn och deras möjligheter att delta och att inte vara rädd för att insyn och delaktighet skulle vara dåligt för barn. Vi får aldrig glömma att de barn som socialtjänsten kommer i kontakt med lever i sina utsatta situationer hela tiden, det blir inte värre av att prata om det eller att få information om vad som sker, eller vad som inte kan göras för den delen. Tvärt om. Det finns också mycket som man som enskild socialsekreterare kan göra och om det kommer vi prata i seminariet, säger Lisa Dahlgren.
Vad innebär det att ha ett barnrättsbaserat förhållningssätt?
En av mina favoritsägningar när det gäller barnrättsbaserat arbete är att ”en barnrättsbaserad verksamhet lyfter fram vad som är förenligt med barnkonventionens intentioner oavsett om det är genomförbart eller inte”.
Att ha ett barnrättsbaserat förhållningssätt innebär inte att vi i alla lägen har möjlighet eller förutsättningar att göra det som är det bästa för barnet i varje enskild situation. Däremot gäller det att undvika att på förhand begränsa sina analyser och bedömning utifrån i förväg satta begränsningar. Det kräver att vi lyfter blicken och ser varje unikt barn, dess behov och rättigheter, i den specifika situationen utan att låta vår bedömning präglas av till exempel vad vi har för insatser att erbjuda, vilka ekonomiska ramar verksamheten har eller hur vi är vana att ”kategorisera” olika former av utredningar. I de fall vi inte kan tillgodose barnets bästa måste vi tydligt redogöra för varför vi inte kan det och vad vi istället kommer göra, för att på bästa sättet kompensera detta, säger Marie Hugander Juhlin.
Vad betyder det för barnen?
Det innebär att vi gör vårt bästa för att skapa möjligheter för varje barn att vara delaktig genom hela utredningsprocessen och inte begränsa barnets delaktighet till ett enda samtal där barnet förväntas öppna upp sig och berätta om allt det vi behöver vet för vår utredning. För att barn ska kunna delta behöver vi vuxna ta ansvar för att skapa rätt förutsättningar, vilket också kan vara den stora skillnaden för barnets upplevelse av kontakten med socialtjänsten. Att få rätt information och rätt förutsättningar kan vara helt avgörande för det enskilda barnet och det är även en grundläggande rättighet enligt barnkonventionen, säger Marie Hugander Juhlin.
Vad säger barnkonventionen om barns rättigheter i kontakt med Socialtjänsten?
I barnkonventionen samlas rättigheter som är specifika för barn och som staten har tagit ett ansvar för att tillgodose på olika sätt. Olika artiklar lyfter olika rättigheter, men hela konventionen hänger samman och rättigheterna förutsätter i stor utsträckning varandra. Det finns fyra grundprinciper i barnkonvention, som alla ska utgångspunkten när man tolkar konventionen i sin helhet. Socialtjänsten är ju samhällets yttersta skyddsnät för barn som lever i utsatta livssituationer. Därför är det otroligt viktigt att olika enheter inom socialtjänstens område har tillräcklig och uppdaterad kunskap om vad barns rättigheter är, innebär och förutsätter. Socialtjänsten är i slutändan en av garanterna genomförandet av barnets rättigheter även för de barn som lever i utsatta livssituationer. Det är också för de barn som lever i störst utsatthet som barnkonventionen som svensk lag kommer ha störst betydelse, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.
Mer specifikt vad kan det innebära?
Artikel 4 och 42 handlar bland annat om att alla som arbetar inom socialtjänsten är ansvariga för att prioritera, respektera, skydda och säkerställa barnets rättigheter i sitt arbete. Arbetsrutiner, åtgärder och insatser ska inkludera ett barnrättsperspektiv. Vårt arbete får inte utgå från ett ”välgörenhetsperspektiv” utan barn ska ses som innehavare av specifika rättigheter som vi är ålagda att tillgodose, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.
Vad säger barnen själva?
Barnen vill bli tagna på allvar, de vill känna att vuxna tror på dem och att det de säger spelar roll. De vill att deras åsikter ska väga lika tungt som deras föräldrars. De vill att vuxna ska stå på deras sida. De vill få möjlighet till stöd för sin egen skull, inte bara stöd som är till för deras föräldrar eller hela familjen. Många barn förmedlar en känsla till oss på Maskrosbarn om att det inte spelar någon roll vad de gör eller säger, ingen bryr sig ändå. Det är en allvarlig känsla som vuxna behöver ta på allvar och råda bot på, säger Lisa Dahlgren.
Vad hoppas ni att de som kommer och lyssnar på er ska ta med sig?
För att stärka barns rättigheter behöver vi jobba tillsammans och tydliggöra både det som fungerar och det som inte gör det. Det kräver mod och kunskap och att varje enskild person tar ansvar för att göra just det hen kan för att bidra. Vår förhoppning är att de som kommer och lyssnar på oss ska känna sig inspirerade och engagerade för att gå tillbaka ut i sina verksamheter och stå upp för barns rättigheter på sin arbetsplats. Vi vill förmedla mod, kunskap och inspiration. Och en hel del konkreta tips såklart, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.
Vad ser ni själva mest fram emot på Socionomdagarna?
Jag tycker alltid det är superkul och inspirerande att komma ut i sådana här forum och träffa alla kompetenta och kunniga superhjältar som våra socionomkollegor faktiskt är. Jag tycker Socionomdagarna är ett väldigt bra forum för ny inspiration, kunskap och att ta del av nya perspektiv. Och så nätverka förstås, det är alltid värdefullt, säger Marie Hugander Juhlin.
Det är alltid kul att komma ut och lyssna på vad som sker runt om i landet, särskilt gällande barnrätt och Socionomdagarna är ett bra forum för det. Att mingla och nätverka är också kul och så viktigt för att få dela med sig av sina egna erfarenheter och inspireras av andra, säger Lisa Dahlgren.