Socionomdagarna 2019 – Ta en titt på årets program!

Nyfiken på årets Socionomdagar? Programmet tar form och är nu nästan klart för 2019 års konferens, ta en titt här!

Vi presenterar även stolt några av årets talare nedan:

talare_soc_2019

Margareta Winberg

Särskild utredare SoL, Regeringskansliet

talare_soc_20192

Susanna Alakoski

Socionom och författare

talare_soc_20193

Tom Alandh

Journalist, Sveriges Television

talare_soc_20196

Mia Börjesson

Socionom

talare_soc_20195

Josef Kurdman

Föreläsare och debattör

talare_soc_20194

Alexandra Pascalidou

Journalist, programledare, författare, föreläsare, dramatiker, skådespelare och människorättsaktivist

talare_soc_20197

Bo Hejlskov Elvén

Leg. psykolog, författare, föreläsare och handledare

Socionomdagarna 2018 – Talarintervju med Agneta Aldor, SKL och Kalle Pettersson, Helsingborgs stad

Agneta Aldor är digitaliseringsstrateg på SKL och Kalle Pettersson är kvalitets- och utvecklingschef inom socialförvaltningen på Helsingborgs stad. På Socionomdagarna föreläser de tillsammans om hur man får socialarbetare att se digitalisering som en möjlighet och inte som ett hot. Vi tog en pratstund med dem om bland annat vilka de största möjligheterna med digitaliseringen är och om hur de arbetat med digitalisering i Helsingborgs stad.

Vilka tror ni skulle behöva lyssna på ert pass?
Alla som arbetar inom socialtjänsten oavsett roll, berättar Agneta Aldor. Framförallt de som känner sig osäkra på om digitalisering verkligen är något som kan tillföra något till det sociala arbetet. Vi är övertygade om att det kan det och vi vill försöka avdramatisera digitalisering och försöka understryka att det egentligen inte handlar om något annat än traditionell verksamhethetsutveckling, säger Kalle Pettersson.

Vad kommer ert pass handla om?
Jag kommer att prata om hur vi agerar och reagerar på förändring, varför digitalisering inte är något val utan ett måste och hur SKL kan stötta upp inom digitalisering, säger Agneta Aldor.

Min ingång kommer vara att försöka definiera vad som skiljer digitalisering inom just individ- och familjeomsorg från digitalisering inom andra delar av det sociala arbetet. Jag kommer även försöka problematisera kring orsakerna till att digitaliseringen går förhållandevis långsamt inom det sociala arbetet, berättar Kalle Pettersson.

Inom vilka områden finns störst potential för digitalisering?
Jag tror att den stora vinsten med digitalisering är i mötet med brukaren eftersom det leder till att brukaren blir mer till ett aktivt subjekt än ett passivt objekt i relationen till socialtjänsten. Det öppnar upp möjligheter för brukaren att mötas när, var och hur denne vill, säger Kalle Pettersson.

Svårt att peka ut något område, men inom myndighetsutövningen tror jag det finns mycket att vinna genom att se över sina processer och dels se till att utnyttja digitaliseringens potential där det är digitaliserat i dag men även se vad man kan digitalisera/automatisera mera. Sedan är det ett måste att vi titta på brukarens/klienters/kunders upplevelse och hittar fler vägar att nå dem, menar Agneta Aldor.

Går det tillräckligt fort att ställa om och använda digitalisering?
Nej, vi måste skynda på transformationen och kanske tänka i nya banor där digitalisering behöver till en början lyftas ur den traditionella organisationen, menar Kalle Pettersson. Digitalisering tar tid eftersom det innebär förändring men vi borde gå fortare fram än vi gör, menar Agneta Aldor.

Hur har ni arbetat med digitalisering i Helsingborg stad?
I Helsingborg har vi under ett par års tid fokuserat på digitalisering av det sociala arbetet och vågat lyfta den mer idébetonade debatten. Detta har lett till att det nu är en nyfikenhet kring digitalisering i organisationen och det bubblar av små och stora initiativ ute i verksamheten och utmaningen nu är att skala upp digitaliseringsförsöken och sprida dem brett i organisationen så att brukarens möjlighet till digital kontakt inte ska bero på vilken socialsekreterare denne har, berättar Kalle Pettersson.

Vilka erfarenheter skulle du vilja dela med dig från ert arbete i Helsingborg?
Våga prata digitalisering utifrån perspektivet att digitaliseringen ska ske för att på så sätt skapa ett mervärde för brukaren och inte för att effektivisera organisationen, säger Kalle Pettersson.

Hur är inställningen för digitalisering – ses det som ett hot eller möjlighet?
Jag tror och hoppas att vi är förbi fasen att vi kommer att bli av med våra arbeten och att det mänskliga mötet kommer att försvinna. Man börjar bli så pass digital i sin vardag oavsett var man arbetar att man börjar se möjligheter inom sitt arbete också, säger Agneta Aldor.

Hur är det i Helsingborg stad?
Både och beroende på vem man pratar med, säger Kalle Pettersson.

Vilka är de största möjligheterna?
Fler möjligheter för våra brukare/klienter/kunder. Bättre arbetsmiljö genom att effektivisera tidskrävande enahanda uppgifter, vi måste hålla längre i arbetslivet och digitalisering ska vara en möjliggörare där, säger Agneta Aldor. Möjligheten är att förflytta brukaren från ett passivt objekt till ett aktivt subjekt och att vi på ett bättre sätt kan använda oss av brukarens kompetens och kunskap, menar Kalle Pettersson.

Något specifikt projekt som varit lyckat som andra kan ta lärdom av?
Det projekt som jag tror att många kommuner har stort utbyte av är de två forskningsrapporter vi släppt tillsammans med FoU Helsingborg, säger Kalle Pettersson. Flera kommuner som ändrat sina arbetsprocesser inom missbruksvården och på så sätt fått helt annat sätt att möta sina brukare, säger Agneta Aldor.

Vad vill ni att deltagarna tar med sig hem från er föreläsning?
Känslan att allt är möjligt och att digitalisering inte handlar om något annat än traditionella verksamhetsutveckling, menar Kalle Pettersson. Att få inspiration och att se möjligheter med digitalisering, säger Agneta Aldor.

Vad ser ni fram emot mest inför Socionomdagarna 2018
Att möta alla duktiga människor som arbetar inom Socialtjänsten och höra om deras vardag, säger Agneta Aldor. Att få med sig bra idéer kring vad andra kommuner gör för att på så sätt slippa försöka uppfinna hjulet själv. Det görs oerhört mycket bra runt om i landet men vi är usla på att dela med oss av alla fantastiska idéer, säger Kalle Pettersson.

På Socionomdagarna föreläser de på pass 5B; Digitalisering – en möjlighet inte ett hot

Socionomdagarna 2018 – Talarintervju med Johan Strömgren, Mora Park

Johan Strömgren är verksamhetschef på Mora Park och har jobbat med social omsorg sedan början av 2000-talet med erfarenhet inom ämnet bemötande av personer med utmanande beteenden. Johan kommer att tala på Socionomdagarna gällande detta med utgångspunkt utifrån det arbete som görs med barn och ungdomar i Mora Park med tänket ”Du duger som du är”. Bli inspirerad och förbered dig för Socionomdagarna redan nu genom att läsa intervjun med Johan.

Berätta lite om dig själv, hur kommer det sig att du valde att börja jobba med social omsorg?
Det var i början på 2000-talet som jag kom i kontakt med LSS-verksamhet och började jobba med social omsorg, som boendestödjare då. Jag tyckte det var så otroligt kul, det kändes inte ens som ett jobb. Efter några år av sökande kändes det som att det här passade mig bra. Det fanns ju stora utmaningar också men det är just det som är inspirerande och fantastiskt roligt.

Du arbetar på Mora Park, vad består ditt arbete mest av?
Jag jobbar som verksamhetschef och är ansvarig för hela stiftelsens verksamhet. Då handlar det mest om att stötta medarbetare som rektor, omsorgschef, sjuksköterska samt administrationen. Jobbar även mycket med att implementera ’Du duger som du är’. Samt mycket extern kommunikation och sen är det självklart möten.

Vilka är de största utmaningarna du stöter på?
Det är kvalitativa samt ekonomiska utmaningar, alltså att resurserna inte alltid räcker till hos kommunerna och det påverkar ju oss också. Det är ju oftast Mora Park man ringer om det har ”kört ihop sig” på alla andra ställen. En ytterligare sak är att vi ju arbetar i icke-vinstdrivande syfte med idéburen verksamhet och då finns det alltid många förutfattade meningar om det, det är en privat stiftelse men just att det finns ett ekonomiskt incitament, att man ska tjäna pengar eller så, generellt i samhället är det ju lite den bilden välfärdssektorn har. Men så är det ju inte. Så en utmaning är då att jobba emot dessa förutfattade meningar och visa att det även finns en idéburen sektor.

Vilken är den mest angelägna frågeställningen inom socialt arbete för dig?
Den mest angelägna frågeställningen just nu är att statusen på yrket behöver höjas. Det är ett fantastiskt yrke och det ger så mycket men tyvärr är ju statusen inte så hög. Det är ofta ett genomgångsyrke, man jobbar med det medans man pluggar eller en eventuellt kortare period i sitt liv. Därför tycker jag att det är väldigt angeläget. Det gäller såklart inom alla välfärdsyrken i vård, skola och omsorg.

Hur kan man börja arbeta för höja statusen?
Man kan enklast börja i sin egen verksamhet, att man jobbar för det och försöker skapa en miljö och en arbetsplats som är väldigt positiv och att det blir givande på jobbet. Att bara höja lönerna lite hur som helst är nog inte rätt utan det är ett systematiskt kvalitetsarbete egentligen. I mångt och mycket är det en politisk fråga också men man kan bara börja hos sig själv.

’Du duger som du är’ är ett budskap som är väldigt viktigt för er på Mora Park. Hur började arbetet med att införa det budskapet i organisationen?
Mora Park har ju funnits i mer än 65 år och vi kom till en punkt för ett par år sedan där vi frågade varför Mora Park egentligen finns, för vem? Det finns ju inga ägare som har vinstintressen eller något sådant utan det är utifrån ett initiativ som startade på 50-talet. Vi kom fram till att Mora Park finns för att skapa sammanhang, en plats där man som barn och ungdom kan komma och känna att man duger som man är. Ofta så har dessa barn och ungdomars väg kantats av misslyckanden och katastrofer, familjer med utmattade föräldrar eller ensamhet i ett klassrum. När de väl kommer hit så är det minsta vi kan göra att skapa sammanhang där eleverna och ungdomarna kan känna att de duger som de är. Det är grundbulten och utifrån det bygger vi en läroplan, samt målsättningar och arbetar mot genomförande av planer inom LSS-verksamheten. Man bygger grunden med en känsla av att jag har ett värde och jag duger. Och det kan ju se olika ut, vi tar ju emot barn och ungdomar på hela skalan. Vi har ju både grundskola och särskola med träningsskola. Man ska komma hit och känna att man duger och ingår i ett socialt sammanhang där det sociala stärker det individuella. Genom lagom stora utmaningar utvecklas och får ta små steg på vägen mot det man är här för.

Slutligen, vilket tips kan du ge till andra organisationer som vill jobba på ett liknande sätt?
Alla kan ju hitta sitt varför – varför existerar vi? Det är nog det viktigaste, att hitta det och förstå att det här är våran identitet och sedan jobba utifrån det. När man sen har hittat det så gäller det att man har en systematisk implementering och att det inte bara blir fina ord. För då är det ju inte värt något heller. Kan man hitta ett varför som alla kan enas om eller accepterar på sin arbetsplats så kan man ju därifrån börja systematiskt implementera det. Men finns det inget värde i det eller om det inte känns som att det ger ett värde så är det viktigt att hitta det innan. Socialt arbete är ju i mångt och mycket en slitsam bransch så att det gäller att hitta bra motivatorer.

Lyssna på Johan och få mer inblick i arbetet med ”Du duger som du är” under Socionomdagarna genom att välja pass: 10F – Du duger som du är – att bemöta personer med utmanande beteende. Dag 2 torsdag den 22 november kl. 12:30.

Besök gärna Mora Park i deras monter A07:11 i utställarytan och fortsätt diskussionen där.

Socionomdagarna 2018 – Talarintervju med Driton Rama, Metodansvarig ENIG & BEAP

Vi träffade Driton Rama, metodansvarig för metoden ENIG (Etableringsprogram för nyanlända i Grupp) och medgrundare till Din Bror. Driton är aktuell föreläsare på Socionomdagarna och kommer med sin föreläsning att diskutera det han brinner för – Etableringsfrågor, utmaningar som finns kring detta och hur man inom ENIG-metoden arbetar för att lösa detta.

Berätta lite om dig själv, hur kommer det sig att du valde att jobba med social omsorg?
Jag började jobba som takläggare efter gymnasiet och hade inga planer på att arbeta inom socialt arbete. Tre år senare så bestämde jag mig för att läsa på universitet och gick en kurs i Psykologi. Blev helt såld, en helt ny värld som sorterade många tankar och frågor. 2004 var en kreativ period, jag träffade Tyko Granberger detta år, som jag senare grundade DIN BROR tillsammans med, en av mina närmaste vänner numera.

Min stora mentor i livet Douglas Modig; som på den tiden arbetade och pratade om trauma, psykodynamisk psykologi mm, påverkade mig mycket.

Du arbetar idag på Humana som Metodansvarig, vad består ditt arbete mest av?
Jag får arbeta med de frågar jag brinner för på Humana. Mitt arbete går ut på att konceptualisera, kvalitetssäkra, samt hitta vägar att dela goda metoder. Jag är metodansvarig för metoden ENIG (Etableringsprogram för nyanlända i Grupp). En grupp med stora sårbarheter; som har ökade risker att misslyckas i ett svenskt samhälle.

Programmet syftar till att hjälpa nyanlända vuxna och föräldrar att tillskansa sig tillräckliga färdigheter för att kunna få en normalfungerande vardag i Sverige, samt vägleda och skydda sina barn i ett svenskt samhälle. Idag används ENIG inom Arbetsförmedlingen och SFI. Visionen är att alla nyanlända ska få ta del av ENIG (SFI), för att i största möjliga mån minska onödigt lidande för den enskilde och dennes omgivning.

BEAP (Boys Emotionell Awareness Program). Det är inte flickor vi får upp i våra tankar när vi hör om skjutningar och om bilar som sätts i brand. Ett program som går ut på att öka pojkars affektmedvetenhet, ett sätt att öka pojkars självkänsla. Förmågan att stanna upp och notera vad som händer runt en och hos en, sätta ord på det och välja en effektiv och funktionell lösning som ger vinster på lång sikt.

Anledningen till att pojkar behöver dessa färdigheter är för att de är en av de sårbaraste grupperna i samhället idag. Pojkar leder den negativa statistiken, och denna trend behöver vändas genom att skapa främjande insatser för pojkar. Vi behöver utrusta pojkar med funktionella problemlösnings färdigheter för en tid av fred. Idag används BEAP främst inom Humanas boenden, men min vision är att BEAP blir implementerat i skola och når ut till alla pojkar i Sverige.

Vilka är de största utmaningarna du stöter på i arbetet med nyanlända?
Att insatserna oftast är i projektform och tidsbundna. Att vissa ser våra deltagare som endast en belastning. Svårt att motivera mot en förändring i dessa situationer.

Vilken är den mest angelägna frågeställningen just nu inom socialt arbete just för dig?
Integration och välfärd; Hur ser vi till att de sårbara grupperna blir en tillgång för sig själva, andra och annat?

Förutom socialt arbete har du också varit aktiv inom elitidrotten med två SM-guld i thaiboxning i bagaget. Är det något du tar med dig från thaiboxningen i ditt dagliga arbete?
Absolut! Jag har kunnat se kopplingen mellan mående och träning. En annan viktig del som jag fått av elitträningen är; förmågan att anstränga mig och hålla kvar mig i obekväma situationer. Kan se att många av mina deltagares lidande är kopplat till undvikande och passivitet.

Slutligen, vad vill du att man tar med sig hem (till organisationen eller privat) efter att ha lyssnat på ditt pass?
Hopp, men också konkreta verktyg för att motivera andra till utveckling och förändring.

Lyssna på Driton under Socionomdagarna genom att välja pass 7B – ENIG – Gruppsamtalsprogram för nyanlända vuxna och föräldrar. Dag 2 torsdag den 22 november kl. 08:30. Besök gärna Humana i deras monter A04:15 och fortsätt diskussionen där.