Socionomdagarna 2019 – Utställarintervju – Jessica Löfstrand, Folksam, Kundansvarig för Akademikerförbundet SSR

På plats under Socionomdagarna 2018 passade vi på att ställa några snabba frågor till Jessica Löfstrand från Folksam. Jessica arbetar som kundansvarig för Akademikerförbundet SSR. I intervjun nedan läser du Jessicas tankar och förväntningar om Socionomdagarna samt Folksams roll på plats som utställare.

Varför är ni med på Socionomdagarna?
Akademikerförbundet som anordnar Socionomdagarna är en viktig samarbetspartner till Folksam och vi vill med vår medverkan visa att vi finns för medlemmarna. Idag har de yrkesverksamma medlemmarna bland annat en obligatorisk inkomstförsäkring hos Folksam och nu har förbundet även utökat med en ny typ av försäkring som vi frontar med i år.

Hur har reaktionerna varit på den nya försäkringen?
Mycket positiva! Det är som jag nämnde en ny typ av försäkring – en juristförsäkring vilket bland annat innebär att man lättare kan få hjälp med juridisk rådgivning och det är förbundet bland de första ut med hos oss.

På vilket sätt känner ni att ni skapar värde genom att vara med på Socionomdagarna?
Just genom att visa att vi värderar vårt samarbete med Akademikerförbundet SSR och finns för medlemmarna.

Vilka frågor inom ämnet anser ni vara viktigast just nu?
Vi finns till för alla medlemmar oavsett befattning. Ska man se det viktigaste ur vår synpunkt så är det att vara tydliga gentemot medlemmarna om vilket skydd de har idag i Folksam och vad man möjligtvis skulle behöva komplettera med.

Hur tror du era tjänster kommer att ändras på sikt i förhållande till branschen?
Vi vill verka för att Akademikerförbundet SSR och deras medlemmar ska känna den trygghet medlemsnyttan ger och för det krävs ett gott samarbete mellan oss och förbundet.

Vad har ni sett fram emot mest inför dessa dagar?
Att få träffa alla medlemmar och även andra utställare. Plus att få se en föreläsning eller två, fantastiskt bra och viktigt upplägg i år.

Vad har varit bäst under mässan hittills?
Att det är en glad och god stämning. Vi gillar att hallen är bra uppbyggd och ganska lättöverskådlig och det är lagom med mingel. Det är mitt första år på plats och jag är positivt överraskad.

Och slutligen, jag antar att deltagarna visat uppskattning för er massagestol?
Ja, mycket! Massagestolen som ska visa och förstärka att man ska lämna det juridiska till dem som kan det och själv luta sig tillbaka, chilla och njuta av livet – har verkligen tjänat sitt syfte!

Socionomdagarna 2019 – Att arbeta med separerade föräldrar i högkonflikt – talarintervju

Hur möta föräldrar i konflikt, t.ex. inom socialtjänst, familjerätt och behandling? Sandra McGinn arbetar som nätverksledare i Botkyrka kommun och Maria Sköld samt Denice Svensson är båda metodutvecklare i Stockholms stad och kommer på Socionomdagarna föreläsa om att möta föräldrar genom att använda samtalsmodell HELA BARN-samtal. Vi passade på att ställa några frågor inför deras föreläsning och vad modellen går ut på och vad de mer specifikt kommer prata om på Socionomdagarna.

Ni föreläser under rubriken: Att arbeta med separerade föräldrar i högkonflikt. Hur gör man det?

Många tycker att det är en målgrupp som är svår att arbeta med och att nå fram till. Det tyckte vi också. För några år sedan började vi därför arbeta fram vår samtalsmodell HELA BARN. Vi hoppas att vår modell som innefattar fem strukturerade samtal och en hel del övrigt material kan ge även andra professionella som möter dessa föräldrar hopp och ny energi.

Ni har som sagt en samtalsmodell som heter HELA BARN, vad går den ut på?

HELA BARN-samtal går ut på att det finns hopp och att det går att arbeta med målgruppen! Att inte göra det vore att överge dessa barn.

Vad mer kommer ni ta upp på Socionomdagarna och er föreläsning?

Förutom att berätta om HELA BARN kommer ni få höra om vårt starka barnfokus när det gäller barn till separerade föräldrar i högkonflikt.

Nästan alla säger att barnen kommer i första hand, men hur kan man hjälpa föräldrar i konflikt till en bättre föräldrakommunikation?

Vår samtalsmodell går ut på att få föräldrar att se hur deras konflikter påverkar barnet och därmed motivera föräldern att ta ansvar för sin del av den destruktiva konflikten.  När föräldrar förstår konfliktens påverkan blir det lättare för dem att med hjälp av oss öva på hur de kan kommunicera mer konstruktivt.

Hur ska man möta föräldrar i konflikt, i tex socialtjänst, familjerätt och behandling?

I vår modell är trygghet i rummet, tydliga ramar och struktur viktigt. Den tydliga strukturen och hållandet löper som en röd tråd genom hela samtalsserien. Föräldrar uppmuntras och ansvarar för sin egen förändring, det är själva ryggraden i vår modell. Det är bara den egna förändringen som man tillåts arbeta med i rummet.

Vad ser ni mest fram emot med Socionomdagarna?

Att få förmedla något som vi tror starkt på och som vi vet har fungerat väl för många av de föräldrar och deras barn som vi hittills arbetat med. Och självklart att få ta del av andras spännande arbete.

Socionomdagarna 2019 – Barnkonventionen i utredningsarbetet med barn och unga – intervju med Marie Hugander Juhlin, UNICEF Sverige och Lisa Dahlgren, Maskrosbarn

Lisa Dahlgren

Marie Hugander Juhlin

Hur skapar vi rätt förutsättningar för barns rättigheter i Socialtjänsten? Vi passade på att prata med Marie och Lisa inför deras medverkan på Socionomdagarna där vi får ta del av UNICEF Sveriges ”Handbok för socialsekreterare” samt kunskap och konkreta verktyg från Maskrosbarns mångåriga erfarenhet av att arbeta tillsammans med unga. Marie Hugander Juhlin är auktoriserad socionom och barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige och Lisa Dahlgren är socionom på barnrättsorganisationen Maskrosbarn

Vad kommer ni tala om på Socionomdagarna?

Vikten av att ha ett barnrättsperspektiv i socialtjänstens arbete med barn och unga. Mycket bra barnrättsbaserat arbete görs redan idag, men vi behöver bli bättre och vi behöver lyfta upp det som inte fungerar för att kunna förändra. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag, men redan idag är vi ålagda att skydda, respektera och säkerställa barns rättigheter i Sverige. Det gäller inte minst rättigheterna för de allra mest utsatta barnen som också är de barn som kommer – eller behöver komma – i kontakt med socialtjänsten, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.

Vad betyder det i praktiken?

Vi vill lyfta frågan om vad det innebär, både för socialsekreterare och det enskilda barnet att vi som profession har en syn på barn som rättighetsbärare och inte låter våra bedömningar och analyser utgå från redan satta begränsningar i verksamheten. Genom att lyfta fram konkreta exempel på vad det innebär att arbeta barnrättsbaserat och även ge en beskrivning av barns egna upplevelser av kontakten med socialtjänsten hoppas vi kunna inspirera och engagera socialsekreterare att stå upp för barns rättigheter, även när det egna handlingsutrymmet är begränsat, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.

UNICEF har tagit fram en handbok för socialsekreterare som ni utgår ifrån. Hur kan den användas praktisk?

Visionen med handboken har redan från idéstadiet varit att på ett så konkret och lättillgängligt sätt som möjligt försöka ge ett stöd i det barnrättsbaserade arbetet från förhandsbedömning till avslutad utredning. Tanken är att du som socialsekreterare ska kunna stämma av varje steg i utredningsförfarandet mot handboken och få stöd i hur du kan tänka utifrån barnrätten i olika lägen. Tanken är också att den ska kunna vara ett stöd för att lyfta upp barnkonventionen och barnrättsperspektivet i bedömningar och beslut. Slutligen finns också tips på vad som är bra att tänka på inför, under och efter ett barnsamtal, för att skapa goda förutsättningar för barns delaktighet, säger Marie Hugander Juhlin.

Vad krävs för att skapa verklig delaktighet för barn i utsatta livssituationer?

Det krävs olika saker och på olika nivåer. En del handlar om resurser till socialtjänsten så att det helt enkelt finns tid att träffa de barn som man ska hjälpa. Det handlar också om att hitta rutiner och sätt att jobba på som gör att barns delaktighet följer med under alla delar på socialtjänsten, från första kontakt till uppföljning och avslut. Men det handlar också om hur vi ser på barn och deras möjligheter att delta och att inte vara rädd för att insyn och delaktighet skulle vara dåligt för barn. Vi får aldrig glömma att de barn som socialtjänsten kommer i kontakt med lever i sina utsatta situationer hela tiden, det blir inte värre av att prata om det eller att få information om vad som sker, eller vad som inte kan göras för den delen. Tvärt om. Det finns också mycket som man som enskild socialsekreterare kan göra och om det kommer vi prata i seminariet, säger Lisa Dahlgren.

Vad innebär det att ha ett barnrättsbaserat förhållningssätt?

En av mina favoritsägningar när det gäller barnrättsbaserat arbete är att ”en barnrättsbaserad verksamhet lyfter fram vad som är förenligt med barnkonventionens intentioner oavsett om det är genomförbart eller inte”.

Att ha ett barnrättsbaserat förhållningssätt innebär inte att vi i alla lägen har möjlighet eller förutsättningar att göra det som är det bästa för barnet i varje enskild situation.  Däremot gäller det att undvika att på förhand begränsa sina analyser och bedömning utifrån i förväg satta begränsningar. Det kräver att vi lyfter blicken och ser varje unikt barn, dess behov och rättigheter, i den specifika situationen utan att låta vår bedömning präglas av till exempel vad vi har för insatser att erbjuda, vilka ekonomiska ramar verksamheten har eller hur vi är vana att ”kategorisera” olika former av utredningar. I de fall vi inte kan tillgodose barnets bästa måste vi tydligt redogöra för varför vi inte kan det och vad vi istället kommer göra, för att på bästa sättet kompensera detta, säger Marie Hugander Juhlin.

Vad betyder det för barnen?

Det innebär att vi gör vårt bästa för att skapa möjligheter för varje barn att vara delaktig genom hela utredningsprocessen och inte begränsa barnets delaktighet till ett enda samtal där barnet förväntas öppna upp sig och berätta om allt det vi behöver vet för vår utredning. För att barn ska kunna delta behöver vi vuxna ta ansvar för att skapa rätt förutsättningar, vilket också kan vara den stora skillnaden för barnets upplevelse av kontakten med socialtjänsten. Att få rätt information och rätt förutsättningar kan vara helt avgörande för det enskilda barnet och det är även en grundläggande rättighet enligt barnkonventionen, säger Marie Hugander Juhlin.

Vad säger barnkonventionen om barns rättigheter i kontakt med Socialtjänsten?

I barnkonventionen samlas rättigheter som är specifika för barn och som staten har tagit ett ansvar för att tillgodose på olika sätt. Olika artiklar lyfter olika rättigheter, men hela konventionen hänger samman och rättigheterna förutsätter i stor utsträckning varandra. Det finns fyra grundprinciper i barnkonvention, som alla ska utgångspunkten när man tolkar konventionen i sin helhet. Socialtjänsten är ju samhällets yttersta skyddsnät för barn som lever i utsatta livssituationer. Därför är det otroligt viktigt att olika enheter inom socialtjänstens område har tillräcklig och uppdaterad kunskap om vad barns rättigheter är, innebär och förutsätter. Socialtjänsten är i slutändan en av garanterna genomförandet av barnets rättigheter även för de barn som lever i utsatta livssituationer. Det är också för de barn som lever i störst utsatthet som barnkonventionen som svensk lag kommer ha störst betydelse, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.

Mer specifikt vad kan det innebära?

Artikel 4 och 42 handlar bland annat om att alla som arbetar inom socialtjänsten är ansvariga för att prioritera, respektera, skydda och säkerställa barnets rättigheter i sitt arbete. Arbetsrutiner, åtgärder och insatser ska inkludera ett barnrättsperspektiv. Vårt arbete får inte utgå från ett ”välgörenhetsperspektiv” utan barn ska ses som innehavare av specifika rättigheter som vi är ålagda att tillgodose, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.

Vad säger barnen själva?

Barnen vill bli tagna på allvar, de vill känna att vuxna tror på dem och att det de säger spelar roll. De vill att deras åsikter ska väga lika tungt som deras föräldrars. De vill att vuxna ska stå på deras sida. De vill få möjlighet till stöd för sin egen skull, inte bara stöd som är till för deras föräldrar eller hela familjen. Många barn förmedlar en känsla till oss på Maskrosbarn om att det inte spelar någon roll vad de gör eller säger, ingen bryr sig ändå. Det är en allvarlig känsla som vuxna behöver ta på allvar och råda bot på, säger Lisa Dahlgren.

Vad hoppas ni att de som kommer och lyssnar på er ska ta med sig?

För att stärka barns rättigheter behöver vi jobba tillsammans och tydliggöra både det som fungerar och det som inte gör det. Det kräver mod och kunskap och att varje enskild person tar ansvar för att göra just det hen kan för att bidra. Vår förhoppning är att de som kommer och lyssnar på oss ska känna sig inspirerade och engagerade för att gå tillbaka ut i sina verksamheter och stå upp för barns rättigheter på sin arbetsplats. Vi vill förmedla mod, kunskap och inspiration. Och en hel del konkreta tips såklart, berättar Marie Hugander Juhlin och Lisa Dahlgren.

Vad ser ni själva mest fram emot på Socionomdagarna?

Jag tycker alltid det är superkul och inspirerande att komma ut i sådana här forum och träffa alla kompetenta och kunniga superhjältar som våra socionomkollegor faktiskt är. Jag tycker Socionomdagarna är ett väldigt bra forum för ny inspiration, kunskap och att ta del av nya perspektiv. Och så nätverka förstås, det är alltid värdefullt, säger Marie Hugander Juhlin.

Det är alltid kul att komma ut och lyssna på vad som sker runt om i landet, särskilt gällande barnrätt och Socionomdagarna är ett bra forum för det. Att mingla och nätverka är också kul och så viktigt för att få dela med sig av sina egna erfarenheter och inspireras av andra, säger Lisa Dahlgren.

Socionomdagarna 2019 – Vad landar i knäet i social sektor – intervju med Susanna Alakoski

Susanna Alakoski är socionom och gjorde författardebut 2006 med romanen Svinalängorna, belönad med Augustpriset som både blev pjäs och film. Alakoski har skrivit ytterligare en roman, fyra barnböcker samt två dagboksessäerna och är nu aktuell med Bomullsängeln, en mäktig roman om flickors utsatthet, om kvinnlig vänskap och bildningstörst, en berättelse om hur tiden vi lever i kan avgöra våra liv i högre grad än de val vi har möjlighet att göra. Hon utsågs 2015 till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Vi passade på att ställa några frågor till henne inför hennes medverkan på Socionomdagarna.

Vad kommer du tala om under din föreläsning på Socionomdagarna?

Om tillståndet i anhörigsverige utifrån boken April i anhörigsverige. Som är en sorgesång om otrygghet och panik, förvirring och kaos. Om ful skam, osäkerhet. Om att dölja den största delen av sitt förflutna. Att leva med vågorna vända ut mot havet. Sprit istället för närvaro. Rus istället för verklighet.

Hur kan vi öka trygghet och arbeta med förebyggande åtgärder, så problemen blir mindre och vi istället ökar välfärden?

Genom att förstå sociala problems negativa inverkan på samhället. Genom att förstå det sociala arbetets långsiktiga nytta. Det går bara att förebygga socialt kaos med sociala resurser. Välfärden kan bara bli bättre med välfärdssatsningar som svarar mot de sociala bekymmer som finns i ett samhälle.

I ditt författarskap skriver du om människor som inte alltid har haft det så enkelt. Är det medvetet eller blir det bara så på grund av ditt engagemang i dessa frågor? 

Jag skriver om det som angår mig och utgår från att det också angår andra.

Hur kan man öka statusen för socionomyrket och få fler att vilja bli socionomer?

Tillräckligt många vill bli socionomer. Antagningspoängen till socialhögskolorna är hög. Många söker. Svårare är att behålla yrkeskunniga socionomer kvar i yrket. Det sociala arbetets innehåll och nödvändighet behöver synliggöras. Statusen öka och den socialpolitiska diskussionen behöver ta betydligt större plats i det offentliga samtalet.

Hur kan man öka kunskapen kring det breda uppdraget för social sektor, både politiskt och för allmänheten? 

Socionomer uttalar sig inte om teknik eller naturvetenskap. Många andra yrkesgrupper än socionomerna uttalar sig om sociala frågor. Branschen själv måste själv initiera sociala debatter. Den måste lägga sig i alla sociala frågor som diskuteras och inte överlåta tolkningsföreträdet åt andra. Den sociala forskningen behöver komma ut i media och till folk på samma sätt som exempelvis läkarvetenskapen gör.

Du är med i nätverket Sociala Frågan, vad innebär det?

Det är ett nystartat nätverk som vars mål är att arbeta operativt fram tills valet 2022 med målsättningen att brett synliggöra sociala perspektiv inom samhällets alla olika områden. Vi vill bidra till att öka kunskapen om social sektor och dess uppdrag för såväl politiker och allmänhet.  Vi saknar ett socialpolitiskt samtal om hur social oro uppstår/förebyggs och med tid och kunskap också botas. På nätverkets Facebooksida delas information om bl.a. forskning, konferenser, nyutkomna böcker och berättelser från daglig praxis från till exempel ett socialkontor. Alla socialt intresserade är välkomna att bidra med kunskap och material.

Vad vill du att de som kommer och lyssnar på din föreläsning ska ta med sig?

Tankar, kanske en smula hopp. Att allt som verkar vara psykiatri kanske inte är det. Att det ibland räcker långt, att vi människor tillsammans, äger den viktiga vardagsklokhet som behövs för att finna hjälp med svåra problem, om vi bara vågar tala ärligt och öppet med varandra om jobbiga saker.

Socionomdagarna 2019 – Utställarintervju med Johanna Ramsell, Järfälla kommun

Hur var er upplevelse och vad har hänt sedan dess? Vi pratade med Johanna Ramsell, personalkonsult på Järfälla kommun!

Järfälla kommun, var med som utställare på Socionomdagarna 2018, berätta, vad gjorde att ni ville ställa ut?

Järfälla växer och vi står i rekryteringsbehov även om vår personalomsättning inte är så hög. Det är nästan alltid någon enhet som behöver utöka. Så vi kände att vi ville synas lite. Det finns heller ingen hållplats eller tågstation som heter Järfälla så vi behöver ibland tala om att vi finns bara 20 mim från Stockholm C, inte alla som vet det. J

Vårt huvudmål var dock att prata med massa socionomer och se hur de ser på sin framtid, vad är en bra arbetsgivare och så.

Vilka deltog från er organisation?

Jag som arbetar som personalkonsult och arbetar med vår kompetensförsörjning. Och en kommunikatör som är van att möta folk och ta reda på hur de tänker.

Många såg ert härliga klipp på #socionomdagarna där ni uppmanar Socionomer att komma och jobba hos er. Hur har det gått, har ni fyllt kvoten nu, eller har ni fortfarande spännande platser att söka?

Vi är en stor organisation som växer, vi kommer alltid ha platser att fylla.

Hur många socionomer jobbar för närvarande i er kommun? Hur ser framtidsutsikterna ut? Varför ska man jobba hos er?

I runda slängar skulle jag säga att det är 200-230 socionomer ungefär. Framtidsutsikterna vet jag inte riktigt hur jag ska resonera kring. De ser väl bra ut för socionomerna antar jag. Det kommer att finnas olika sorters tjänster så möjlighet till intern rörlighet är stor. Vi har ett bra arbetsmiljöarbete och lägger ner mycket tid på klienterna så det finns stora möjligheter att få arbeta med människor, vilket också svarar på frågan varför man ska arbeta hos oss.

Vi är modiga och vågar tänka nytt och förändra det som behöver förändras. Och framför allt samarbetar vi.

Åter lite kort till Socionomdagarna: Vad uppskattade ni mest med Socionomdagarna?

Det var roligt att prata med de andra utställarna. Det gav mycket nyttig kunskap och bra nätverkande.

Vad vill ni ge för tips vad gäller förberedelser och dylikt till de kommuner  som är utställare 2019 för att få ut så mycket som möjligt av dagarna?

Jag tycker att fokus i samtalen borde vara på för vem finns vi till. Det är för mycket fokus på socionomen i sig. Hos vem får jag mest lön, bäst arbetstid eller förmåner. Vi som arbetsgivare bidrar till att skapa en omnipotent yrkesgrupp som fokuserar på sig själva.

Vi behöver prata om kommuninvånaren, patienten, klienten- hur vi nu benämner det. Vad gör vi för dem? Hur är vi bäst för dem? Varför blev man socionom är kanske frågan som ska prata om. Om vi alla gör det tillsammans så kanske fokus hamnar rätt igen. Och det tjänar vi alla på, klienten, arbetsgivaren och socionomen.

Socionomdagarna 2019 – Socionomer och makt – ur socionomers perspektiv – Intervju med Josefine Johansson & Kerstin Svensson

Vi ställde 5 frågor till  Josefine Johansson och Kerstin Svensson,  aktuella med  föreläsningen ”Varför vill Socionomer inte ha makt”  på Socionomdagarna.  Josefine är professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR och Kerstin är professor i socialt arbete, Lunds universitet och föreståndare för forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten

Berätta lite kort om er föreläsning. Vad döljer sig bakom rubriken ”varför vill Socionomer inte ha makt”

Kerstin: i enkäter till socionomer 2008 och 2018 som gick ut till medlemmar i Akademikerförbundet SSR, framkommer att ”makt” är ett begrepp som inte framstår som positivt i socionomers perspektiv. De väljer framför allt begrepp som kompetent, empatisk och tydlig när de ska välja vilka begrepp som beskriver hur de vill vara. Begreppet ”makt” är det dock bara några enstaka som väljer, sannolikt för att det har en negativ klang. Samtidigt är socionomer medvetna om att de i sin yrkesroll har makt. Frågan ställs därför som en reflektion över om inte socionomer vill ta ”makten över sin makt” och använda till den nytta för klienten.

Josefine: man kan ju fråga sig varför människor ska söka hjälp och stöd hos socionomer som inte har någon makt. Socialt arbete handlar ju mycket om förändring på olika nivåer och där måste socionomer ha inflytande som ju är en form av makt.

Makt som begrepp, utifrån teori och/eller utifrån Socionomers upplevelse och förhållandet till makt, hur ser sambandet ut här?

Kerstin: Makt finns på många nivåer, det kan handla om socionomens relation till klienten, men också om socionomens position i organisationen. Socionomer kan uppleva att de har eller saknar makt att påverka i båda de relationerna. En mer teoretisk infallsvinkel är att det krävs ett erkännande av makten i relationerna för att kunna använda den på genomtänkt sätt.

Hur går tankarna… Behöver man ha makt för att utöva sitt arbete som socionom?

Kerstin: Makten finns där oavsett om man vill eller inte. Medvetenheten kan förbättra arbetet.

Josefine: Vi kommer även ha en panel av socionomer som får reflektera över Kerstins studie och det ska bli spännande att ta del av hur de ser på makt i sin yrkesutövning.

Vad är er förhoppning att kunna förmedla med föreläsningen?

Kerstin: förhoppningen är att förmedla en reflektion över makten i det sociala arbetet och de positiva möjligheterna som kan följa på att erkänna den.

Vad ser ni mest fram emot under Socionomdagarna?

Kerstin: Mötet och samtalet med socionomer.

Josefine: Att få höra mer om Finlands modell för den sociala barn och ungdomsvården. Där är det socialsekreterare och chefer som fattar besluten inte socialnämndspolitiker.