Socionomdagarna 2019 – Spånga-Tensta Stadsförvaltning förbereder sig för Socionomdagarna

Vi fick till en kort intervju med Spånga-Tensta Stadsförvaltning inför deras deltagande på Socionomdagarna 2019. Niklas Guthreus som arbetar med HR frågor i organisationen ger oss insikt i vilka satsningar som utförs där just nu samt hur framtidsutsikterna ser ut.

Spånga-Tensta SDF kommer vara med som utställare på Socionomdagarna 2019, berätta, varför är ni med och ställer ut i år?

Vi vill berätta om våra arbetssätt och hur vi är som arbetsgivare.

Görs några särskilda satsningar just nu hos er inom socialtjänstområdet? Vart är ert fokus nu?

  • Våldsveckan – en hel vecka som handlar om våld i nära relationer
  • Arbeta bort utsatta områden i Stockholms Stad
  • Samverkan med Polis
  • Tidigare insatser
  • Trygghetssatsningar
  • Höja förtroendet för socialtjänsten och kommunen i området
  • Handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för socialsekreterare och biståndshandläggare

Vilka kommer delta i utställningen från er organisation? (funktion, rollnamn och varför) 

  • Socialsekreterare, biståndshandläggare och chefer
  • Individ och Familjeomsorgen och Äldre, funktionsnedsättning och psykisk ohälsa

Vilka förväntningar har ni inför ert deltagande?

Att knyta kontakter samt marknadsföra vårt goda arbete.

Åter till Spånga-Tensta, hur många socionomer jobbar i er stadsdel?

Cirka 250–300 socionomer.

Hur ser framtidsutsikterna ut?

Framtiden har ett stort trygghetsfokus vilket innebär mer satsningar på preventivt arbete.

Varför ska man jobba hos er? (eller annat ni vill lyfta fram? Passa på!)

Vi arbetar i en stadsdel med högt engagemang och stora utmaningar vilket gör att vi behöver ligga i framkant i socialt arbete. Hos oss finner du branschens vassaste kollegor, de mest komplicerade ärendena och det roligaste arbetet!

Hur förbereder ni er just nu för att få ut så mycket som möjligt av dagarna?

Vi har samlat chefer och medarbetare för att klura på hur vi ska sticka ut på mässan och vi är mycket nöjda med resultatet!

Fortsätt gärna diskussionen med Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning på plats under Socionomdagarna. Du hittar dem på monterplats A:05:16b i utställarhallen.

Socionomdagarna 2019 – Lågaffektivt förhållningssätt – hantera, utvärdera, förändra

Bo Hejlskov Elvén, leg. psykolog, författare, föreläsare och handledare, har introducerat lågaffektivt bemötandet i Sverige sedan 2006, och forskar sedan 2017 på tankeprocesser i föräldraskap, pedagogiskt och socialt arbete. Bo är en uppskattad föreläsare på Socionomdagarna och kommer i år att hålla två pass där du har möjlighet att fördjupa dig ytterligare kring lågaffektivt förhållningssätt i praktiken. Här delar vi en intervju på ämnet från förra årets mötesplats.

Socionomdagarna 2019 – Ensamhet tabubelagt! Men ändå känner inte svensken större ensamhet än andra nationaliteter?

Intervju med Kerstin Thelander, talaraktuell på Socionomdagarna 2020 (pass 11F) och initiativtagare Marsch mot ensamhet

Ensamhet verkar vara så tabubelagt, finns det några sätt att komma runt det?

Ja det stämmer att ensamhet är tabubelagt. Jag tror att lösningen på det är att fler människor berättar om sina erfarenheter av ensamhet, för att visa att det kan drabba vem som helst och att det är något en kan känna från och till under livet. Vi människor är mer lika varandra än vi tror. De flesta har upplevt ensamhet och alla människor reagerar mycket negativt på känslan av ensamhet. När man lider av ensamhet behöver man höra att man inte är ensam om att känna så, och att det inte behöver betyda att man är oälskad, inte passar in eller att man alltid kommer känna så. Jag tror också att en generell kunskapsspridning om riskerna med ensamhet och utvecklande av fler behandlingsmetoder kan göra att tabut minskar.

Hur blev svensken ”så ensam” tror du. Hur blev det så här? Vad säger forskningen?

Enligt forskningen så verkar inte svenskar känna sig mer ensamma än andra nationaliteter. Men det råder inga tvivel om att det är ett stort folkhälso-och samhällsproblem. Det finns olika teorier om varför det ser ut som det gör i Sverige. En är att vi under lång tid har haft en politik som satsat på att göra människor så självständiga som möjligt. Man ska inte behöva vara beroende av familj och släkt, utan kan lita på samhällets trygghets- och välfärdssystem. Ett sådant system kan vara jättebra tex gällande att ge god vård när man blir sjuk eller ekonomiskt bistånd när man behöver det. Men välfärdssystemet kan inte ersätta värdefulla relationer mellan människor. Har man då varken familj eller vänner som bryr sig blir man lätt väldigt ensam, och även osynlig.

Du är talaraktuell på socionomdagarna på temat ensamhet. Vad på temat kommer du särskilt belysa under din föreläsning?

I min föreläsning kommer jag belysa vikten av samverkan mellan olika samhällsaktörer och yrkesprofessioner i det förebyggande arbetet mot ensamhet och ge exempel på olika metoder för att minska ensamhet. Jag kommer också betona hur viktig denna fråga är för sammanhållningen och tilliten i samhället.

Slutligen, vi är förstås nyfikna på den marsch du ledde för att belysa ensamhet som ett folkhälso-och samhällsproblem: ”Marsch mot ensamhet” den 14 september, hur gick det?

Marschen var den första manifestationen emot ensamhet som genomförts i Sverige. Syftet var att sätta nationellt fokus på från ofrivillig ensamhet. Under tiden som vi marknadsförde evenemanget så fördubblades antalet medlemmar i det nätverk som jag startat, ”Stoppa ofrivillig ensamhet”.  Det blev en fin manifestation och jag tycker den uppfyllde sitt syfte bra.

Mer om Kerstins marsch mot ensamhet finns att läsa här:

https://tidningensyre.se/stockholm/2019/nummer-155/svarare-upptacka-socialt-isolerade-i-stockholm/

Socionomdagarna 2019 – Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga – dags att bryta trenden!

Psykisk ohälsa kring barn och unga ökar. På förra årets Socionomdagarna var BRIS generalsekreterare Magnus Jägerskog på plats och föreläste och vad samhället behöver göra för att leva upp till varje barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa.

Han betonade viken av att frågan har kommit upp på den politiska agendan och att vi tar ansvar för att bryta trenden. Lyssna till intervjun med honom och ta diskussionen vidare på årets mötesplats den 20-21 november.

Socionomdagarna 2019 – Arbete i öppenvården med ungdomsgäng och organiserad brottslighet

Vad når man för resultat i öppenvården och vad visar sig ha effekt? Hur kan man arbeta med ungdomar som är involverade i gäng och/ eller organiserad brottslighet eller har uteslutande negativt umgänge?

Vi passade på att pratat med Emma Ulfsdotter Ljunggren, en av talarna på Socionomdagarna 2019. Hon kommer under rubriken Arbete i öppenvården med ungdomsgäng och organiserad brottslighet tillsammans med Anders Öhman berätta vad forskningen säger och vad som hjälper ungdomar att ta sig ur gängkriminalitet. Hon hoppas på att inspirera och förmedla att det finns hopp och möjligheter att göra saker för ungdomar på glid och som sökt sig till olika gäng.

Vad kommer du och Anders Öhman prata om under er föreläsning?
Vi kommer att prata om hur man arbetar med ungdomar som är involverade i gäng eller på väg in i organiserad brottslighet. Vi kommer att titta på vad aktuell forskning säger om vad som är hjälpsamt i arbetet kring gäng, koppla det till det praktiska arbetet och beskriva de komponenter som MST arbetar med kring detta. Det är vanligare att man kartlägger varför någon hamnar i gäng men vi vill flytta fokus till vad man gör när någon redan är där och hur man kan hjälpa dem att ta sig ur situationen.

Hur kan man arbeta med detta praktiskt?
Vi tänker utgå från praktiska exempel i vår föreläsning om hur man konkret kan arbeta kring olika frågor och då främst hur man kan aktivt gå in och arbeta i flera system samtidigt.  Vi vill belysa att kontexten kan se olika ut och förutsättningarna kan vara annorlunda för varje person och det innebär att lösningarna behöver anpassas utifrån verkligheten. Det är varje ungdom och varje familj, som måste styra hur man lägger upp lösningar och förslag. Det finns inte någon ”one-size fits all” lösning. Vi kommer att lyfta problematiken kring att några söker sig till gäng och andra blir mer ”groomade” (Child Criminal Exploatiation) in i gängkulturen och komplexiteten att arbeta med båda delar då de unga ofta är både offer och förövare.

Vad är viktigast att tänka på när man vill försöka få någon att lämna ett gäng?
Det absolut viktigaste är ett multimodalt angreppssätt och arbete. Det går inte att enbart att ha ett individfokus och enbart arbeta med den unge som hamnade i ett gäng och sedan hoppas att den personen själv ska klara av att lämna. Forskning visar att det multimodala arbetet är viktigt också för att hålla över tid. Alla runt omkring, som familj, nätverk, prosociala vänner och aktiviteter har stor betydelse. Det gäller även samarbete med polis, skola och andra aktörer, allt behövs för att hjälpa en ungdom ta sig ur ett gäng. Det är viktigt att det finns tydliga och utarbetade alternativ istället för gänget. Det är svårt att bryta sig loss om det inte finns – då blir det gamla gänget den enkla lösningen, där de flesta av ens kamrater finns och man blir kvar. Det finns tidpunkter och händelser som kan utlösa att man börjar tveka, blir rädd eller hamnar i svårigheter som kan vara öppningen till att lämna gänget. Vi arbetar med så kallade ”push -pull” faktorer så att man vid ett tillfälle där exempelvis en skjutning skett och en eventuell öppning att vilja finns och då behöver samhället agera snabbt och ha alternativ som redan är påbörjade i den unges liv. Det är inte alltid ungdomen är motiverad att bryta med gänget och då finns det olika vägar genom att arbeta systemiskt som kan påverka motivationen samt försvåra det liv man lever idag.

Om du skulle få önska, vad skulle du vilja se att samhället gör?
Satsa på öppenvården på riktigt genom att ha nationella riktlinjer kring vad som skall finnas i en öppenvård och våga satsa pengar på det.  Om vi vill ge ungdomar lika förutsättningar och rättigheter i samhället behöver vi utvärdera vårt kommunala självstyre i en del frågor, liknande Norge där det finns nationella program trots kommunalt självstyre och kanske inkludera fler saker inom ramen för SiS än enbart institutioner. Satsning borde också göras på de program som visar sig fungera av etiska så väl som ekonomiska skäl och systematiskt utvärdera dessa. Man behöver följa upp systematiskt för att kunna jämföra likheter och skillnader mellan kommuner och därmed hantera utmaningar som alltid dyker upp i svåra frågor. Det är oerhört viktigt att arbeta på det systemiska på hemmaplan – så långt det bara går och få ordentliga förutsättningar att göra detta. Det är vi idag alldeles för dåliga på.

Vad hopps du att de som kommer och lyssnar på er ska ta med sig efter föreläsningen – vad vill ni så ett frö kring?
Vi vill kunna inspirera och att man går ifrån vår föreläsning med ett hopp om att det finns möjligheter att göra saker och att lösningen inte är att ”plocka bort” en ungdom, vilket kan vara den enkla lösningen i frustation. Vi vill också slå ett slag för att implementera behandlingar som visat sig ha effekt, där man jobbar på ett strukturerat sätt i öppenvården. Förhoppningsvis har man också tagit med sig komplexiteten i problemen kring gäng men också möjligheterna och kreativiteten som finns i att arbeta i det komplexa.

Finns det något på Socionomdagarna som du själv ser framemot?
Samverkan och samarbete är alltid spännande teman så jag ser fram emot att gå på föreläsning

”Så organiserar vi i kommun och landsting, efter familjens behov – samverkan på riktigt” som hålls av Fredrik Hjulström och Mikael Malm på SKL.

Socionomdagarna 2019 – Branschen rör sig snabbt mot mer digitalisering & förenkling av administrativa processer

Vi fick chansen att prata med Anna Helleblad från Tieto. I intervjun nedan kan du b.la läsa om Tietos förväntningar på plats under Socionomdagarna samt om deras integration med Journal Digital. Du får också en inblick i vad de har arbetat med det senaste året samt vilka kommande satsningar som görs framöver inom socialtjänstområdet.


Kan du kortfattat förklara din roll/bakgrund hos Tieto?
Jag är socionom och har jobbat inom IFO-verksamhet i över 20 år innan jag började på Tieto för snart 10 år sedan. Min roll på Tieto är Affärsansvarig vilket innebär att jag är ansvarig för affärerna med våra kommunkunder inom socialtjänsten. En viktig roll är att se till att kunderna är nöjda med det vi säljer och levererar, nämligen det IT-system som dagligen underlättar deras arbete.

Tieto kommer vara med som utställare på Socionomdagarna 2019, berätta, varför är ni med och ställer på Socionomdagarna?
Då många användare av vårt system finns på plats på Socionomdagarna är Socionomdagarna en bra möjlighet att träffa dagliganvändarna. Vi vill att fler ska känna till vårt partnerskap med Journal Digital som så bra kompletterar vårt system med sitt kraftfulla stöd för utförare med bland annat självskattningar som möjliggör uppföljningar av god kvalitet.

Görs några särskilda satsningar just nu hos er inom socialtjänstområdet eller mot något annat ämne relaterat till Socionomdagarna/mot Socionomer? Vart är ert fokus nu? Vårt fokus är att slutföra vår successiva övergång från Procapita till det webbaserade Lifecare. Vi vill att alla våra dagliganvändare får kännedom att vi inom kort är helt klara med denna övergång så att deras kommun har möjlighet att jobba mer modernt, mobilt och mer användarvänligt. Dessutom har vi utvecklat flera Medborgartjänster som förenklar för handläggare och ger service åt medborgare i kommunerna och det vill vi också nå ut med. En annan het trend inom socialtjänsten är att automatisera processer och vi har tagit fram lösningar som stödjer kommunernas behov i det hänseendet.

Hur ser framtidsutsikterna ut: Internt för er? Externt, vad tror du branschen rör sig mot?
Vi har ca 65% av marknaden inom det verksamhetsområde vi vänder oss till, vilket redan är mycket bra. Då vi ligger i framkant när det gäller att utveckla nya moderna lösningar är framtidsutsikterna goda att ännu fler väljer oss. Branschen rör sig snabbt mot mer digitalisering och förenkling av administrativa processer. Det frigör tid för socionomerna att göra det de är utbildade för och helst vill ägna sig åt, nämligen förändringsarbete och mötet med människorna som söker hjälp och behöver stöd.

Vilka förväntningar har ni inför ert deltagande?
Att träffa så många socialsekreterare och beslutsfattare som möjligt och få berätta om vår utveckling och om vår integration till Journal Digital.

Hur förbereder ni er just nu för att få ut så mycket som möjligt av dagarna?
Vi ser över vilka material vi ska ta med oss och hur vår monter ska bli så trevlig och inbjudande som möjligt för att nå ut på bästa sätt till deltagarna på Socionomdagarna.

Har du mer frågor som du vill ställa till Tieto? Besök gärna deras monter på plats under Socionomdagarna och fortsätt diskussionen. Du hittar Tieto på monterplats A03:15 i utställarhallen.