PROGRAM

Program dag 2 – Torsdag 21 november 2019

08:00 – Morgonkaffe och tid att besöka utställarna


08:30-09:30 – VALBART PASS 7

Socialtjänstlagen är under utredning. Vilka är de viktigaste förändringarna i framtidens socialtjänst? Hur berör dessa professionen?

• Förändrad syn på socialtjänsten
• Barnets rätt ska förtydligas
• Hur blev det för gruppen äldre?

Margareta Winberg, särskild utredare SoL, regeringskansliet. Fd statsråd, ambassadör. Bakgrund som allmänpolitiker på alla nivåer, med ett antal specialområden. Tidigare ambassadör i Brasilien och stort engagemang i civilsamhället.


Som ett sätt att accelerera digitaliseringen av det sociala arbetet startade socialförvaltningen i Helsingborgs stad vid årsskiftet det så kallade Digiteamet, en testbädd med uppdraget att, tillsammans med Helsingborgs stads invånare, utforska nya, digitala sätt att bedriva socialt arbete på. Ungefär samtidigt startade ett Vinnovafinansierat projekt i samverkan mellan SKL och Helsingborgs stad med målsättningen att involvera fler kommuner i denna form av digitala testbäddar.

• Användardriven socialtjänst
• Digitalisering av socialt arbete

 Kalle Pettersson, utvecklingschef i Helsingborgs stad och utredare på SKL som under många år arbetat med att digitalisera det sociala arbetet samt med att skapa en användardriven socialtjänst.


Hur upplever unga ensamkommande mötet med svenska myndigheter?

För många innebär mötet med myndigheter, boenden och skola en tid av osäkerhet, oklarhet men också olyssnande och oigenkännande. Socialarbetare och andra beslutsfattare tycks för många bli abstrakta makthavare som fattar beslut om deras liv på avstånd. Men det finns undantag, där solidariska möten uppstår med ett gemensamt lyssnande och ett igenkännande.

• Ensamkommande ungas upplevelser av möten med svenska myndigheter
• Vad saknas och vad gör skillnad för unga ensamkommande
• Hur kan socialt arbete utvecklas mot ett mer lyssnande och igenkännande arbete

 Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Hans forskning är etnografiskt präglad och söker inifrån-förståelse för människor som lever i utsatta livssituationer och hur deras berättelser kan tolkas i relation till det liv de levt och till det samhälle de lever i. Bland hans senaste publikationer kan nämnas ”Manifest– för ett socialt arbete i tiden”, redaktör tillsammans med Magnus Dahlstedt och Rörelser, gränser och liv, tillsammans med Marcus Herz, Studentlitteratur.

 Marcus Herz är socionom och docent i socialt arbete vid Malmö Universitet. Hans forskning handlar framförallt om socialt arbete, social rättvisa, migration, kön och ungdomsforskning. Bland hans publikationer kan nämnas ”Levande Socialt Arbete”, utgiven av Liber, och ”Rörelser, gränser och liv”, tillsammans med Philip Lalander, utgiven av Studentlitteratur.


Samhällets stöd till barn och unga är idag inte organiserat för att på bästa sätt möta behoven hos dem med sammansatt problematik. Det stöd som ges från olika huvudmän med olika ansvarsområden är ofta inte utformat efter vad som är bäst utifrån det enskilda barnets samlade behov, utan mer efter respektive organisations arbetssätt och förutsättningar. Men man kan göra annorlunda! Under detta seminarium presenteras konkreta exempel hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården gemensamt och samordnat arbetar med dessa barn och deras familjer.

• Vilka förutsättningar finns det för samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten när det gäller barn med sammansatt problematik som behöver stöd från båda huvudmännen?
• Hur har de gjort som fått det att fungera?
• Vilka lärdomar kan man dra av dessa exempel?

 Fredrik Hjulström är handläggare på SKL. Han är socionom, har tidigare arbetat inom den sociala barn- och ungdomsvården, på myndighet och hos mellanstatlig organisation.

 Mikael Malm, samordnare på SKL.


Vilka är egentligen knepen som de digitala tjänsterna använder för att hålla oss kvar vid skärmen och hur kan vi hantera dem för att uppnå mental hållbarhet? Vi får höra om hjärnans grundläggande förutsättningar, forskningen kring kopplingen mellan sociala medier och mental mående, och om varför det tycks vara så svårt för många att hålla en balans i sitt game:ande.

• Hjärnans utveckling gör oss olika sårbara för olika saker, vid olika tidpunkter. Vilka är dessa och hur kan vi hantera det?
• Genomgång av forskningen om sambandet mellan att lägga mycket tid på sociala medier och mentalt mående
• Knepen som tekniktjänsterna använder för att säkerställa att vi ägnar oss åt deras tjänst och vad kan göra för att värja oss
• Skyddande faktorerna för mentalt välmående och hur det digitala mediaanvändandet relaterar till några av dem.

 Sissela Nutley har disputerat vid Karolinska Institutet inom kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hennes forskning har främst undersökt utvecklingen av de exekutiva funktionerna och om de går att påverka med exempelvis datoriserad träning eller genom vad vi ägnar oss åt på fritiden. Sissela driver den ideella förening Arts & Hearts – samhällsförändring genom scenkonst. Aktuell med boken ”Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom”, utgiven av Natur & Kultur, mars 2019.


Adhd går att förstå och det är viktigt att vi gör det. Adhd är ingen superkraft. Samtidigt har adhd, kanske något paradoxalt, psykiatrins bästa prognos – om vi gör rätt. Personer med adhd bär på ett ”gömt guld” som vi som samhälle inte kan, eller vill, vara utan.

Frågor om ADHD som berörs:
• Motivationsskapande kräver starkare, och mera intensivt engagerande stimuli – om ”njutningspärlan” (accumbens-kärnan) och ”framtidsmaskinen”.
• Svårigheterna att njuta framtida segrar – om ”förväntans-glädje”
• Dagdrömmeriets betydelse hos oss alla – om hur ”hjärnans skärmsläckare” förhåller sig till hjärnans uppmärksamhetsnätverk
• Hur läkemedelseffekt vid adhd går att mäta med datoriserade neuropsykologiska test.

 Björn Roslund, barn- och vuxenpsykiater och har i möten med barn, ungdomar och vuxna under mer än 20 är entusiasmerats, ryckts med och berörts av personer med adhd. Han har startat adhd-bron som är ett tvärprofessionellt nätverk med syfte att överbrygga avstånden mellan de yrkesgrupper som möter och arbetar personer med adhd och skrivit en bok ”Haja adhd”, Natur och Kultur.


Den 1 januari 2018 förtydligades ansvaret i lagstiftningen för att personer med spelproblem ska få den hjälp de behöver. Hur långt har vi kommit och vad återstår? I denna presentation diskuteras hur stöd och behandling för personer med spelproblem och deras anhöriga kan förbättras.

• Hur upplever personer med spelproblem kontakten med vårdsystemet?
• Vilka hinder upplevs för att söka och få hjälp?
• Hur kan utredning, behandling och samverkan se ut i praktiken?

 Eva Samuelsson är forskare och socionom och har arbetat med utredning och behandling av alkohol-, narkotika- och spelproblem inom socialtjänsten och beroendevården. Just nu genomför hon ett forskningsprojekt där 38 personer med spelproblem intervjuats om sina upplevelser av att söka hjälp inom vårdsystemet. Studien är en del av forskningsprogrammet Möta utmaningar och minska spelproblem (REGAPS) vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

 Niclas Reich är legitimerad psykoterapeut och socionom med lång erfarenhet av öppenvård och samtalsstöd inom socialtjänsten. För närvarande arbetar Niclas på Behandlingsenheten för alkohol- och narkotikaberoende i Stockholms stad där han bland annat möter spelare och deras anhöriga i behandlingssamtal.



09:30 – Förmiddagskaffe och tid att besöka utställarna


10:10-11:10 – VALBART PASS 8

Sverige är det enda landet i Norden där ledamöter i socialnämnder fattar de svåraste besluten inom socialtjänsten. Finland har sedan mer än 10 år gått över till en professionaliserad socialtjänst där tjänstemän fattar beslut om till exempel omhändertaganden av barn.

• Vad kan vi lära av Finland nu när socialtjänstlagen ses över?

Forskaren Harry Lunabba från Finland berättar om den finska barnskyddslagen och vad erfarenheterna är av en professionaliserad socialtjänst. Yrkesverksamma, socialnämndspolitiker och publiken kommenterar och diskuterar vad Sverige kan lära av den finska modellen

 Harry Lunabba, Pol. Dr. Universitetslektor i socialt arbete vid Helsingfors Finland. Moderator: Josefine Johansson professionsstrateg för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR.


Under årens lopp har massmedia ofta kritiserat Socialtjänstens insatser. Antingen har insatserna varit för omfattande eller för otillräckliga. Enskilda socialsekreterare har beskyllts för brister i bemötandet och för handläggningen. Alltför ofta har bilden varit svart/vit där klienten setts som offer och socialsekreteraren som skyldig till de svårigheter som uppstått i kontakten. Vidden av den verklighet som socialsekreteraren möter i sitt arbete underskattas som en konsekvens av det segregerade samhälle vi lever i. Personalomsättningen ökar med risk för att kompetensen urholkas. Som en följd riskerar socialsekreterare att bli sjukskrivna och ibland även att lämna yrket.

Syftet med föreläsningen är att fördjupa förståelsen för destruktiva processer. Tanken är att hitta ett sätt där massmedia och Socialtjänsten kan mötas när drevet går.

 Ingrid Skinner, socionom och leg. psykoterapeut, handledare i psykoterapi och psykosocialt arbete, har mer än 20 års erfarenhet av att handleda socialsekreterare, verksamma i Stor-Stockholms mest psykosocialt belastade områden. Tidigare även flerårig skribent i Socionomen.


Många socionomer möter och jobbar med nyanlända flyktingar. Men integreringen går inte alltid som tänkt och i försök till anpassningen mår en del klienter dåligt. Att inte fullfölja SFI, jobb eller vara socialt delaktig kan ge svåra psykiska och somatiska besvär som följd. Forskning och erfarenhet visar att vardagliga stressorer kan ha lika stor negativ påverkan på det psykiska måendet som de traumatiska händelser man har varit utsatt för.

Röda Korsets erfarenhet och forskningen visar att krigsexponeringen endast delvis förklarar det dåliga psykiska måendet. Behandlingar som uteslutande är inriktade på krigstrauma visar ofta begränsade effekter.

• Behandling, trauma och stressfaktorer
• Vad arbetar Röda Korsets behandlingscenter med?
• PTSD: symtom, bemötande, ökad förståelse
• Kuratorsroll: psykosocialt arbete som en del i behandling utifrån patienternas behov.

 Emma Envall Ryman, socionom/kurator, Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Stockholm – fd. Stiftelsen Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm, Projektledare för Landaprojektet på RKC Stockholm och författare av rapporten ”Hur nyanlända kan landa – Slutrapport för Landaprojektet om hur ett psykosocialt stöd för svårt traumatiserade flyktingar kan möjliggöra en väg in i samhället”.

 Mijke van Ratingen, socionom/kurator, Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Skövde. Arbetade i nederländarna i ca. tio år som socialsekreterare. Har arbetat som projektledare i ett integrationsprojekt i Värmland och som handläggare hos Migrationsverket.

 Qazim Gosalci, kurator, Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Skövde, kurator på Röda Korset Behandlingscenterför krigsskadade och torterade, jurist i f.d. Jugoslavien, Har arbetat som Integrationshandläggare, Lidköpings Kommun, Statens invandrarverk och som samordnare med ensamkommande barn, Lidköpings Kommun.


Med hjälp av insikter från barns, ungas och föräldrars berättelser och deras egna förslag kan möjligheterna att upptäcka och ge rätt stöd till dessa familjer stärkas i samverkan mellan skolan, socialtjänstens olika delar, barn- och ungdomspsykiatrin m.fl. vilket prövats i praktiska utvecklingsarbeten.

• Barns och föräldrars berättelser om livet med missbruk
• Problem och möjligheter för personal att upptäcka barnen
• Stöd, hjälp och skydd för barnen och stöd till föräldrarna
• Familjeperspektiv i samverkan

 Elisabet Näsman, seniorprofessor i sociologi. Forskar med och om barn med fokus på barns eget perspektiv och möjlighet till delaktighet. En efterfrågad föreläsare och har skrivit om barns utsatthet när föräldrar har problem som fattigdom, våld eller missbruk. Hon har även deltagit i flera utvecklingsarbeten med personal inom socialtjänst och skola.


Tom Alandh har i sina filmer om Pia Sjögren låtit hennes missbruk och hemlöshet beskrivas med värdighet och enkelhet, där sorger, glädje och besvikelser ingår. I ett samtal på scen kommer Tom Alandh möta Pia Sjögren, tjugo år efter att de träffades för första gången. Det kommer att berätta om hur de möttes och om vad som varit väsentligt. Ett samtal om detta och mer därtill samt reflektion med publiken:

• Vad har varit viktigt för Tom som journalist och för Pia i sin utsatta situation?
• Vad kan socionomerna lära

 Tom Alandh, journalist Sveriges Television sedan 1971, har gjort närmare 100 dokumentärfilmer och har vunnit de flesta av våra journalistiska priser i Sverige.

 Pia Sjögren


Många människor som vi möter har problem med sitt förhållande till kropp, mat och ätande. Det är inte ovanligt att dessa personer har en ätstörning utan att varken de själva eller vi som möter dem förstår det. De kan nämligen se och verka helt friska, kanske verkar de till och
med extra hälsosamma?

• Hur kan vi som socionomer upptäcka när vi möter någon med en ätstörning?
• Hur kan man se om problemen som uppkommer döljer ett komplicerat förhållande till kropp, mat och ätande som går ut över hur man fungerar, över ekonomin och över hälsan?
• Hur kan vi prata om det? Hur kan vi hjälpa?
• Ätproblem och ätstörningar är ett problem både på samhällsnivå och individnivå. Vad triggar ätstörningar och vad vidmakthåller dem?
• Vilka är de vanligaste ätstörningarna och hur kan vi upptäcka dem?
• Hur kan man prata om ätstörningar och hur kan man hjälpa den som drabbats?

 Evelina Linder, socionom och leg. psykoterapeut med inriktning KBT, har bland annat arbetat inom socialtjänsten och den specialiserade ätstörningsvården i Stockholm. Sedan ett par år tillbaka driver hon eget företag där hon tar emot patienter i samtalsterapi, handleder och utbildar. Främst arbetar hon med KBT fokuserat mot ätstörningar. Evelina har tillsammans med kollegan Erika Nyman Carlsson skrivit boken ”När det hälsosamma blir ohälsosamt – hjälp när tankar om kropp, mat och ätande tagit över ditt liv” som är en självhjälpsbok vid ätstörningar utgiven av Natur & Kultur.


Här presenteras goda exempel utifrån vad socialtjänsten kan göra i samarbete med skola, polis, bostadsföretag och civilsamhälle. Du får verktyg för att fördjupa samverkan och veta mer om effektiva modeller för samordning för att öka tryggheten och förebygga brott. Hur kan vi kartlägga problem, behov och det arbete som görs samt analyserar orsaker för att sätta in lämpliga insatser i ett tidigt skede. Linda är socionom och arbetar sedan två år på Brottsförebyggande rådet.

 Linda Lindblom har mer än 20 års erfarenhet som socialsekreterare, fältsekreterare och har arbetat utvecklingsledare inom kommunledning och socialtjänst med särskilt fokus på social hållbarhet, brottsförebyggande arbete och säkerhet.


11:20-12:20 – VALBART PASS 9

LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT LUNCH UNDER PASS 9. LÄTTARE LUNCH SERVERAS I UTSTÄLLARHALLEN.

Lekmän som fattar beslut i nämnder. Hur kommer det sig att utvecklingen blivit så? Vad får det för konsekvenser för brukaren och hur kan vi förändra detta?

 I panelen: Lotta Persson, Susanna Alakoski, Hans Svärd. Paneldiskussionen leds av Lena Engelmark, chefredaktör tidskriften Socionomen


Trots att vi vet vilken avgörande betydelse skolan kan ha för att förebygga framtida sociala problem, är det sociala arbete som sker i skolan – främst av skolkuratorer – mycket lite forskat och uppmärksammat. I denna föreläsning sätter vi fokus på skolkuratorns roll och arbete med skolan som plats för och del av det sociala arbetet och det skolkurativa arbetets villkor.

• Vad är skolsocialt arbete
• Det skolsociala arbetets förutsättningar
• Dilemman och strategier i skolsocialt arbete

 Åsa Backlund, fil. dr. socialt arbete, lektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Medredaktör till antologin Skolsocialt arbete. Skolan som plats för och del i det sociala arbetet (Gleerups förlag).

 Ulla-Maija Madison, ordförande i Sveriges skolkuratorers förening, 1:e skolkurator och samordnare i Barn och elevhälsan, Region Gotland.


För vuxna som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande inte har förmåga att bevaka och tillvarata sina egna intressen är god man och förvaltare viktiga stödformer. Sedan år 2017 kan också framtidsfullmakter utställas.

• Dilemman och strategier i skolsocialt arbete
• Vilka personer ställföreträdarskap kan behövas för och ställföreträdarskapens närmare innebörd.
• Ställföreträdares behörighet att företa rättshandlingar i en företrädd persons namn, tex inom socialt arbete.
• Vad du som socionom i olika verksamheter bör känna till om reglerna rörande ställföreträdarskap för vuxna, men också varför – vad som står på spel.

Valbart fortsättningspass 10C.

 Therése Fridström Montoya, jur. dr. i offentlig rätt och socionom, och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet. Hennes avhandling handlade om rätten till insatser och självbestämmande enligt SoL och LSS för personer med utvecklingsstörning, vilka ofta är beroende av en ställföreträdare för att kunna förverkliga dessa rättigheter. Utöver avhandlingen har Therése skrivit i olika sammanhang om god man och förvaltare, människosyn i rätten, sekretess i socialtjänsten och rätten till bistånd enligt SoL.


”Ingen får dom att skratta som du, ingen får dom att gråta som du. Du tar allt.” Syskonperspektivet är påfallande bortglömt, trots att vi är så många. Hur vi påverkas, känner och beter oss är det få som pratar om. Vi behöver lyfta även denna särskilda målgrupp, inte bara utifrån relationen till vår bror eller syster utan även avseende relationen till våra föräldrar och oss själva.

Frida Jonsson talar om missbruk ur ett syskons perspektiv:
• Personliga erfarenheter av att växa upp med en bror som tog droger
• Generella tankar och upplevelser som syskon delat med sig av
• Vinsterna med att uppmärksamma syskon inom socialt arbete

 Frida Jonsson, socionom, cert. handledare för programmet Sorgbearbetning, föreläsare samt författare till boken ”Min bror tog drogerna”.


Socialstyrelsen har under längre tid fått signaler från olika håll om att det behövs mer stöd för introduktion av nya socialsekreterare samt ökad kunskap kring handläggning och dokumentation inom den sociala barn- och ungdomsvården. Både socialsekreterare och arbetsledare behöver konkreta verktyg i vardagen. Myndigheten har därför utvecklat det webbaserade stödet för yrkesintroduktion på kunskapsguiden.se samt tagit fram ett stöd för att utveckla arbetet med handläggning och dokumentation.

• Vad innehåller stöden?
• Vad förväntas stöden bidra till?
• Hur är stöden tänkta att användas?

 Eva Agåker, utredare, Socialstyrelsen.

Solveig Freby, utredare, Socialstyrelsen.


Hur gemensamma begrepp och strukturerad dokumentation ger underlag för kunskapsutveckling. Vad tillför arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) när det gäller möjligheten att systematiskt följa verksamheten och arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet? Vilka uppgifter dokumenteras strukturerat med stöd av ICF i arbetssättet IBIC och hur de tillsammans med andra strukturerade uppgifter kan användas.

• Förutsättningar för systematisk uppföljning
• IBIC – uppgifter om behov, mål och resultat för brukaren
• Vad uppgifter utifrån IBIC kan användas till för systematisk uppföljning

 Erik Wessman, utredare på Socialstyrelsen sedan 2012. Arbetar med utbildning och vidareutveckling kring IBIC samt äldrefrågor och e-hälsofrågor för socialtjänst. Är socionom och har tidigare arbetat som handläggare inom äldre- och funktionshinderområdet (SoL).


Alla talar om samverkan kring barn och unga, men hur går vi från ord till handling? Hör Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholms stad, i ett panelsamtal med Fryshusets VD Johan Oljeqvist, företrädare för polis, skola socialtjänst och SKL om hur socialtjänsten konkret kan samarbeta med andra aktörer för att fånga upp barn och unga som far illa.

• Problembeskrivning: varför fungerar inte samverkan?
• Det här har vi börjat göra i Stockholms stad: stärka socialtjänsten, införa allvarssamtal, operativa samverkansforum, samverkan med polis och civilsamhälle
• Vilka utmaningar ser vi?

 Jan Jönsson, (L) är socialborgarråd i Stockholms stad. Jan är lärare i grunden, med lång erfarenhet av att arbeta i skolor i utanförskapsområden, senast som rektor vid Karsby International School i Botkyrka.


12:30-13:30 – VALBART PASS 10

LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT LUNCH UNDER PASS 10. LÄTTARE LUNCH SERVERAS I UTSTÄLLARHALLEN.

Chefsrollen och etiken, om etisk handlingsberedskap och etik i praktiken. En etisk kod för chefer är tänkt att ge praktisk vägledning och stöd för att kunna förhålla sig och agera på ett gott och bra sätt i etiskt svåra situationer.

• Får de etiska diskussionerna plats i samtalen i verksamheterna idag? Eller är det något vi går och bär på, saker som skaver och som var och en tvingas hantera?
• Vad krävs av chefen?
• Vilka strukturer och kunskaper kan man rusta sin organisation med för att kunna ta etiskt ansvar?

 Erica Falkenström, fil. dr. i pedagogik och forskar om etisk kompetens och ansvarstagande i ledning och styrning av hälso- och sjukvård. Hon har på uppdrag av Akademikerförbundet SSR tagit fram en etisk kod för chefer. Erica Falkenström har också bl.a. skrivit böckerna ”Vårdchefens etiska dilemma” och ”På spaning efter etik”.

 Hanna Broberg, chefsstrateg, Akademikerförbundet SSR.


Effektiva verktyg för att förbättra den egna arbetsmetodiken samt för stöd vid introduktion av nyanställda. För att åstadkomma ett gott arbete krävs inte bara en god yrkeskunskap, du behöver även kunna organisera ditt arbete. Arbete inom myndighetsutövning ställer höga krav och medger samtidigt liten möjlighet till kontroll över takt och volymer vilket ökar riskerna för att utveckla stressrelaterad ohälsa och också bidrar till en hög personalomsättning. Minska riskerna för arbetsrelaterad ohälsa genom att förbättra arbetsmetodiken.

• Från novis till expert
• Brainhacks, förbättra din egen arbetsmiljö
• Hantera tidstjuvar och lös problem
• Arbetsplanering och prioritering

 Helena Post Mårtensson, socionom och effektiviseringskonsult i egen verksamhet


För vuxna som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande inte har förmåga att bevaka och tillvarata sina egna intressen är god man och förvaltare viktiga stödformer. Sedan år 2017 kan också framtidsfullmakter utställas.

• Vilka personer ställföreträdarskap kan behövas och ställföreträdarskapens närmare innebörd.
• Ställföreträdares behörighet att företa rättshandlingar i en företrädd persons namn, tex inom socialt arbete.
• Vad du som socionom i olika verksamheter bör känna till om reglerna rörande ställföreträdarskap för vuxna, men också varför – vad som står på spel.

Vi rekommenderar att du valt del 1 9C för största utbyte av detta pass.

 Therése Fridström Montoya, jur. dr. i offentlig rätt och socionom, och verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet. Hennes avhandling handlade om rätten till insatser och självbestämmande enligt SoL och LSS för personer med utvecklingsstörning, vilka ofta är beroende av en ställföreträdare för att kunna förverkliga dessa rättigheter. Utöver avhandlingen har Therése skrivit i olika sammanhang om god man och förvaltare, människosyn i rätten, sekretess i socialtjänsten och rätten till bistånd enligt SoL.


Enligt artikel 39 i Barnkonventionen har ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande rätt till rehabilitering och social återanpassning. Enligt artikel 19 har varje barn rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. För att möjliggöra detta behöver alla som möter barn ställa frågor om utsatthet för våld och övergrepp samt ha god och adekvat kännedom.

• Ett varmt och rakt förhållningssätt som inte väjer för svåra känslor – hur gör man?
• Kartläggning, hur ställer jag frågor om våld och övergrepp till barn?
• Stabiliseringsövningar – konkreta tips som kan användas i flera sammanhang
• Användbara material – från Rädda Barnen och författaren

 Sofia Bidö, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och verksamhetschef vid Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling. Hon har tidigare arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård med speciell inriktning mot traumatisering hos barn och är en av författarna till boken ”Traumatisering hos barn – en handbok”, utgiven 2018 av Natur & Kultur.


Vad fungerar och får en långsiktig hållbarhet? Tillsammans med det kommunala hyresbolaget Hyresbostäder i Norrköping bedrivs ett samarbete som medför att avhysningar i hög utsträckning kan hållas nere.

• Uppsök i hemmet som sker efter kontorstid.
• Vår del i möten: Hyresgäster kallas till möte hos sin hyresvärd där vi i det vräkningsförebyggande teamet medverkar.
• Vår samverkan med andra aktörer, tillexempel ekonomiskt bistånd och Kronofogdemyndigheten för framgång
• Vad säger Kronofogdemyndigheten om statistik avseende berörda barn och verkställda avhysningar
• Vilka riktlinjer ger Socialstyrelsen och hur implementeras detta i kommunerna. Vad säger SKL?

 Susanne Brandtberg och Lotta Unga, socionomer som arbetar på Bostadssamordningen med vräkningsförebyggande arbete i Norrköpings kommun sedan ett antal år tillbaka.


TFCO-förstärkt familjehemsvård, ett alternativ till institution

Hur strukturerad familjeterapi arbetar med målet om återförening Sverige har ett högt antal placerade ungdomar i jämförelse med andra länder. Omfattande psykosocial problematik och stor psykisk ohälsa skapar marginalisering. Flertalet kommuner väljer att placera ungdomar på institution trots att institutionsplaceringar i vissa fall kan förvärra för de unga. TFCO, Treatment Foster Care Oregon är en insats som vänder sig till barn och föräldrar som har en omfattande psykosocial problematik och som oftast varit i kontakt med Socialtjänst under en längre tid. Enligt SBUs rapport får årligen endast ca 40 ungdomar och deras familjer tillgång till TFCO av de ca 2000 som faller inom målgruppen.

• Strukturerad familjeterapi med målet om återförening eller nytt hem
• Hur kan metoden TFCO få till stånd det viktiga samarbetet mellan olika aktörer som kommun, skola och socialtjänst?
• Hur kan TFCO-metoden underlätta för ungdomen att gå i vanlig skola med individanpassat stöd, något som har en avgörande skyddsfaktor?
• Hur tillser TFCO teamet att varje barn och ungdom får uttrycka sig och vara delaktig?

Lyssna till en familj som fått metoden som insats: ”Först var jag på institution, det blev värre och bara kaos. Till slut lyssnade man på oss och hela familjen fick hjälp. Nu kan vi bo tillsammans. Vi har nog bara haft tur”.

 Under föreläsningen beskrivs metoden tillsammans med Isabelle och hennes mamma. Fakta från SBU-rapporten från våren 2018 presenteras. Medverkar gör också Cissi Green och Anna Marshall, Humana, som ansvarar för TFCO i Norden.

Ord- och bildberättelser – att göra barn delaktiga i den sociala barnavården – Signs of safety

Vem som är orolig, vad de är oroliga för och vad som händer på grund av oron? En föreläsning om ord- och bildberättelser, ett kraftfullt verktyg inom Signs of Safety för att tillsammans med föräldrar och nätverk ge barn och ungdomar en förklaring och delaktighet.

• Stegen i en ord- och bildberättelse
• Frågeteman
• Hur vi involverar barnet och de viktiga vuxna som finns runt barnet

 Nova Nilsdotter är socionom och licensierad Signs of Safetyutbildare. Med en yrkesbakgrund främst som socialsekreterare inom den sociala barnavården har Nova specialiserat sig på rättssäker handläggning, ord och bildberättelser samt säkerhetsplaneringar enligt Signs Of Safety och riskbedömningar enligt ESTER. Sedan 2019 arbetar Nova på Landa Familjevård/Landa Utbildning med utbildning, handledning och säkerhetsplanering i öppenvårdsform.


I Mölndal Stad har arbetet med områdesbaserat samhällsarbete pågått i över 20 år. Långsiktighet, kontinuitet, kostnadseffektivitet och lokal samverkan har varit ledorden från start. Sedan 2005 har även unga anställts i arbetet för att utveckla sina bostadsområden. Synen på unga har genom modellen förskjutits från att de har varit ett problem till att bli en resurs. Utöver arbetet med unga beskrivs även nedanstående aspekter av arbetet.

• Samhällsarbete i tiden
• Långsiktighet och finansiering
• Lokal samverkan och förankring
• Ungdomar en strategisk grupp
• Att arbeta med konfliktlösning, hedersproblematik, möte mellan generationer, miljöarbete, föräldrastöd, folkhälsofrågor m.m. lokalt

Vibeke Ekström, socionom sedan 1994 har arbetat 13 år med
områdesbaserat samhällsarbete.

 Vanessa Vogel, socionom sedan 2008 har arbetat 11 år med
områdesbaserat samhällsarbete.


13:40-14:40 – VALBART PASS 11

LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT LUNCH UNDER PASS 11. LÄTTARE LUNCH SERVERAS I UTSTÄLLARHALLEN.

Hur kan det sociala arbetet återigen bli en kraft för social förändring? Vi tar oss an denna kärnfråga genom att ta avstamp i den nyligen utkomna boken ”Manifest – för ett socialt arbete i tiden”. Boken pekar på stora utmaningar för det sociala arbetet. Det strukturinriktade, långsiktiga och förebyggande arbetet har allt mer har hamnat i skymundan. Hur vänder vi utvecklingen och möjliggör ett annat socialt arbete, med människor, av människor och för människor

• Social förändring
• Förebyggande arbete
• Jämlikhet

 Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. Hans forskning är framför allt inriktad mot insatser mot ojämlikhet, med särskilt fokus på migration, unga i den segregerade stadens kontext, samt marknadsorientering inom olika välfärdsområden.

 Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Hans forskning är etnografiskt präglad och söker förståelse för människor som lever i utsatta livssituationer och hur deras berättelser kan tolkas i relation till det liv de levt och till det samhälle de lever i.


Hur kan ideella organisationer verka som förtroendeskapande brygga? Alltför många unga har låg framtidstro. Men det finns effektiva arbetssätt och samverkanssätt som gör att destruktiva mönster kan brytas och hopp bland unga skapas. Under föreläsningen lyssnar vi till hur avgörande det relationsskapande arbetet kan vara samt konkreta exempel på hur avgörande samverkan mellan myndighet och idéburen sektor kan vara för ett områdes utveckling.

• Kort om Fryshusets arbetssätt i destruktiva miljöer
• Att arbeta med Credible Messengers.
• Exempel på vad god samverkan kan åstadkomma
• Hinder och utmaningar med samverkan, samt vad det kan innebära

 Johan Oljeqvist, vd för Fryshuset i Sverige och med program i andra länder. Johan har låg erfarenhet från såväl den entreprenörella och sociala sektorn och har tidigare varit verksam som CEO, Frälsningsarmén.


Många invandrare och flyktingar bär på en längtan att en dag återvända till sina hemländer.

• Hur påverkar denna önskan familjemedlemmarna i deras integration och etablering i Sverige?
• Hur ser drömmen ut för de olika generationerna? För att skapa en framgångsrik integration behöver samhället bli medvetet om vad som krävs för att invandrare ska landa, etablera sig och bygga sig ett liv i Sverige.

Kurdman vänder och vrider på begrepp som integration, segregation, etablering och mycket annat med ödmjukhet inför sina bägge identiteter, den kurdiska och den svenska. Han för fram svåra, komplexa och komplicerade frågor ur ett nytt och viktigt perspektiv.

 Josef Kurdman, född i Kurdistan men uppvuxen i Sverige, är föreläsare, debattör och har medverkat i ett stort antal radio- och tv program. Han arbetar sedan arton år tillbaka med skräddarsydda integrationsprogram inom skolvärlden, kommuner, stadsdelar, företag och olika myndigheter över hela landet. Josef har fått många utmärkelser för sitt arbete och engagemang i kampen för ett integrerad Sverige.


Barn är nyfikna och vill upptäcka nya saker och det kommer nya mötesplatser för barnen på nätet hela tiden. Varje dygn lämnas tusentals barn ensamma i olika chattrum på. Varannan 12-åring har idag tittat på porr. På nätet sker olika brott, bl a sexualbrott, dygnets alla timmar.

• Vilka risker utsätts barnen för?
• Hur kan man förekomma brottsutsatthet?
• Hur kan vi skydda barnen bättre?
• Vad kan vi som socionomer göra?

Valbart fortsättningspass 12D.

 Maria Dufva arbetade som kriminolog och medlare vid brott under 13 års tid i samarbete mellan polis och socialtjänst: Stödcentrum unga brottsutsatta. Idag föreläser hon på heltid och är författare till flera titlar på området.


Hur möter man en familj som går igenom en svår förlust? Genom stödgrupper för både barn och vuxna får båda grupperna det stöd de behöver.

• Hur kan var och en i familjen få det stöd som behövs?
• Hur kan man skapa större förståelse för var och en i olika sorg?
• Hur öppnar man upp kommunikationen mellan familjemedlemmarna och delar sorgen?
• Vilka handlingsstrategier är till mest hjälp för sorgeprocessen?

Vårsol familjecenter i Frälsningsarméns regi, har arbetat med Stödgrupper sedan 2001 och var en av de första som började med ett direkt stöd till barn och ungdomar i sorg. Idag arbetar de också med andra målgrupper som t.ex. anhöriga till någon med psykisk eller somatisk sjukdom, skilda världar och barn till frihetsberövade.

 Pia Ericson, socionom, Vårsols familjecenter i Jönköping, har arbetat många år med att möta barn i svåra situationer och de senaste åren haft fokus på stödsamtal/grupper inom ”familjer i sorg”

 Mona-Lisa Öberg, beteendevetare, arbetar på Vårsols familjecenter i Jönköping. Har flera års erfarenhet att möta familjer i svåra situationer och främst arbetat med stödgrupper/stödsamtal för ”familjer i sorg”.


Forskning visar att ofrivillig ensamhet är lika farligt för hälsan som rökning och övervikt. Undersökningar visar att många, både yngre och äldre i Sverige lider av ensamhet. Storbritannien har arbetat effektivt mot ensamhet i flera år. I den brittiska regeringens strategi “A connected society: a strategy for tackling loneliness” beskrivs hur alla i samhället har en viktig roll att spela: både offentlig och privat sektor, politiker, ideella organisationer, näringsliv, samt enskilda individer och grupper.

Föreläsningen tar sin utgångspunkt i den senaste forskningen och Storbritanniens insatser mot ensamhet, samt hur det ser ut i Sverige.

• Vad säger forskningen om hur ofrivillig ensamhet påverkar oss fysiskt och psykiskt?
• Hur ser statistiken ut i Sverige och andra länder?
• Vad kan Sverige lära av Storbritanniens arbete mot ensamhet?
• Hur skulle vi kunna arbeta för att bekämpa ensamhet i Sverige?

Kerstin Thelander, socionom med bakgrund inom svensk socialtjänst samt socialt arbete i Frankrike, är Initiativtagare till det nationella nätverket ”Stoppa ofrivillig ensamhet”.


Hur stöttar och skyddar vi tjejerna som utsatts samt förebygger att män och killar blir förövare? ”Jag minns inte när jag började ta betalt, om jag var 13 eller kanske 14. När männen frågade efter min ålder så var det inte för att hjälpa mig, säga åt mig att söka hjälp utan de gick igång på att jag var så liten. Jag var i lägenheter där bilder på deras barn satt uppe på väggarna, barn som var både äldre och yngre än mig” – ett av vittnesmålen under #metoo. Unizons jourer möter varje dag kvinnor och tjejer som utsatts för mäns våld och ungdomsjouren 1000 möjligheter har ett specialiserat stöd för unga som har erfarenhet av sex mot ersättning.

• Lägesbild över situationen i Sverige idag
• Stöd i att stötta och stärka kvinnor och tjejer
• Kunskap om porrens skadeverkningar
• Kunskap om kopplingen mellan porr och prostitution

Unizon samlar över 140 kvinnojourer, tjejjourer och andra idéburna stödverksamheter över hela landet. Varje år har jourerna över 90 000 stödkontakter och Unizons tjejjourer och ungdomsjourer är Sveriges största aktör för stöd på nätet. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar utifrån en kunskap om hur våld, genus och makt hänger ihop.

Zandra Kanakaris är Unizons förbundsordförande och generalsekreterare för 1000 möjligheter. Olga Persson är Unizons generalsekreterare.



14:50 – Eftermiddagskaffe och tid att besöka utställarna


15:20-16:10 – VALBART PASS 12

Barn har haft egna mänskliga rättigheter sedan 1989. Vad innebär det för ett land som Sverige att implementera och tillämpa rättigheterna på alla nivåer i samhället?

• 2020 inkorporeras konventionen i svensk lag, vad krävs ytterligare för att vi ska kunna säga att rättigheterna kommer barnen, rättighetsbärarna, tillgodo.
• Vad händer fram till 1 januari 2020?
• Hur kan en organisation förbereda sig inför inkorporeringen?
• Vad kan det betyda för barn att konventionen blir lag i Sverige?

Elizabeth Englundh, sakkunnig barnets rättigheter SKL, Socionom och Fil. Dr. i pedagogik.


Dialogical Feedback Oriented Family Therapy – en inspirerande och familjeanpassad feedbackmodell inom socialtjänsten, Bromma familjebehandlarteam.

• Hur använder vi feedbackmodellen, för-och nackdelar samt våra erfarenheter av modellens användbarhet inom socialtjänsten.
• Modellen inkluderar hela familjesystem i varje familjesamtal och ger direkt feedback.
• Vi presenterar några resultat om familjers egna reflektioner kring feedbackmodellen och dess nytta.

 Luke Sheahan, socionom, nätverksledare, familjeterapeut med grundläggande psykoterapiutbildning.

 Lisa Koser, socionom, nätverksledare, familjeterapeut, leg psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi, Bromma familjebehandlarteam, socialtjänsten, Bromma stadsdelsförvaltning, Stockholm.


• Sociala innovationer mot segregation och för egenmakt och etablering på arbetsmarknaden
• Mer än jobb – Svenska kyrkan, Arbetsförmedlingen, innovationsmyndigheten Vinnova mfl i Samverkan
• Vinnovaprojektet inom Stockholms stift med fokus på nyanlända kvinnor som står långt från arbetsmarknaden
• S:t Mary – en metod inom Svenska kyrkan för att arbeta med arbetsträning och praktik. (MARY: Meningsfullhet, Arbetsgemenskap, Rehabilitering, Yrkesstolthet

 Ayda Moayedzadeh, handläggare för idéburen innovation samt projektledare på Stockholms stiftskansli.

 Fadi Gawria, projektsamordnare Stockholms stiftskansli, handläggare för migration.


Barn är nyfikna och vill upptäcka nya saker och det kommer nya mötesplatser för barnen på nätet hela tiden. Varje dygn lämnas tusentals barn ensamma i olika chatt-rum på. Varannan 12-åring har idag tittat på porr. På nätet sker olika brott, bl. a. sexualbrott, dygnets alla timmar.

• Vilka risker utsätts barnen för?
• Hur kan man förekomma brottsutsatthet?
• Hur kan vi skydda barnen bättre?
• Vad kan vi som socionomer göra?

Vi rekommenderar att du valt del 1 11D för största utbyte av detta pass.

 Maria Dufva arbetade som kriminolog och medlare vid brott under 13 års tid i samarbete mellan polis och socialtjänst: Stödcentrum unga brottsutsatta. Idag föreläser hon på heltid och är författare till flera titlar på området.


Med nya Socialtjänstlagens mer förebyggande inriktning behöver IFO förbättra sitt preventiva arbete. Att minska och försena ungas droganvändning är socialtjänstens ansvar. Hösten 2019 slutförs Malmö Universitets fyraåriga utvärdering av Öckerömetoden. Även om inte den vetenskapliga rapporten är slutförd under passet, kan färska resultat från slutmätningen september 2019 redovisas.

• Öckerömetoden – så väl fungerar den i praktiken

Håkan Fransson, socionom och drogförebyggare, Öckerö kommun.


Vardagens krav, småbarnsår och andra livsomställningar påverkar lusten och känslorna kring sex. Ens egen lust går inte alltid hand i hand med partnerns. Sex kan fylla många olika behov såsom njutning, bekräftelse, tröst, stresshantering – och ett sätt att komma nära, visa kärlek och se varandra. Risken är att vi sårar varandra i onödan – Hur kan jag berätta att jag är för trött för sex, och ändå förmedla att jag älskar min partner? Eller vara tydlig med vad jag saknar och längtar efter?

 Ida Flink, leg. psykolog och docent i psykologi, verksam vid Center for Health and Medical Psychology (CHAMP) vid Örebro universitet. Ida forskar om sexuell smärta och effekten av KBT-behandling.


Efter 18 år så var det dags. Sonen med autism, adhd, tourette och asperger, min Stålman skulle flytta hemifrån. Äntligen så hände det som jag hade hoppats på men inte riktigt vågat tro på, han hade fått arbete, kompisar och egen lägenhet på kort tid. Jag var superglad och livrädd, och framförallt ställd inför frågeställningen, vem var jag nu när jag inte längre behövdes? Från att ha hjälpt till med allt så var jag helt plötsligt överflödig. Ett nytt liv, fyllt av nya blindskär och utmaningar men framförallt hopp öppnade sig

 Fredrik Westin är idag HR-chef tidigare kommunchef, personalchef, rockmusiker, internationell textskrivare, socialchef, har jobbat internationellt i ledande positioner för företag i England och Polen och Sverige, men är framförallt förälder till två egenproducerade barn och ett närproducerat. Han har under många år åkt land och rike runt med sin tidigare föreläsning ”Jag är inte Pappa till en skitunge, jag är Pappa till Stålmannen”, en föreläsning som pensionerades 2018. Nu är han tillbaka på Socionomdagarna med uppföljningen ”Stålmannen flyttar hemifrån”



16:10 – Socionomdagarna 2019 avslutas