PROGRAM

Program dag 1 – Onsdag 20 november 2019

08:00 – Socionomdagarna slår upp portarna – morgonkaffe och tid att besöka utställningen


09:00 – Välkommen till Socionomdagarna 2019!

Välkomstanförande i utställarhallen, Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR och Jan Jönsson, Socialborgarråd (L) Stockholm stad


09:40-10:30 – VALBART PASS 1


Precis allt: missbruk, sorg, drogbekämpning, fattiga unga och äldre, unga och äldre utkastade, ledsna tonåringar, barn som far illa, bostadslöshet, livskriser av allehanda slag, minimiförsörjning, asyl, prostitution och internationell människohandel, hiv-prevention med mera.

• Vad är social trygghet värt?
• Vad får ett socialt hållbart samhälle kosta?
• Vad är det sociala arbetets uppdrag?

Samhällsarbetare vet och kan. Jag önskar att de vore påvar, kungar och presidenter.

Susanna Alakoski, socionom och gjorde författardebut 2006 med romanen Svinalängorna, belönad med Augustpriset som både blev pjäs och film. Alakoski har skrivit ytterligare en roman, fyra barnböcker samt två dagboksessäerna. Hon utsågs 2015 till hedersdoktor vid Fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Alakoski är aktuell med del ett i en romansvit under 2019.


Vad är ett bra socialt arbete med ekonomisk utsatthet? Att arbeta med socialbidrag handlar om att möta utsatta människor och samtidigt ha en rad policys och regelverk att ta hänsyn till. I en nyutkommen bok är ambitionen att ge en bild av de förutsättningar som styr och påverkar arbetet med socialbidrag, men också peka på en rad utmaningar.

• Att arbeta med försörjningsstöd – ett svårt och utmanande arbete
• Några utvecklingstendenser inom arbetet med försörjningsstöd
• Vad är skälig levnadsnivå för någon som uppbär försörjningsstöd

Torbjörn Hjort, docent vid Socialhögskolan i Lund. Hans forskningsområden berör på olika sätt försörjningsproblem, bland annat vad ekonomisk utsatthet kan ha för innebörder i ett samhälle, präglat av konsumtion.


Hur anpassar vi arbetssätt efter både behov och andra villkor? Lagstiftning, regelverk och ersättningar förändrar förutsättningarna för kommunernas mottagande av ensamkommande. Ensamkommande som söker asyl har olika förutsättningar och sammansättningen skiftar över tid. Den nya gymnasielagen – hur blev det för ungdomarna och för kommunerna?

• Aktuellt på nationell nivå och olika lösningar på lokal nivå
• Aktuell information om lagstiftning och regelverk
• Aktuell statistik på nationell nivå
• Genomgång av kommunens ansvar och skyldigheter

Ove Ledin, handläggare på avdelningen för vård och omsorg, sektionen för socialtjänst på SKL sedan 2010. Han arbetar huvudsakligen med frågor om asylsökande och nyanlända, integration och segregation, hemlöshet samt utsatta områden.


Att upptäcka, förstå och hjälpa barn och unga som drabbats av svåra påfrestningar. Det finns gott stöd i forskning om hur svåra påfrestningar och trauma under uppväxten påverkar den psykiska och fysiska hälsan såväl på kort som lång sikt.

• Hur vanligt är det att barn och unga utsätts för potentiellt traumatiserande händelser?
• Vilka grupper av barn och unga löper ökad risk att drabbas?
• Vanliga konsekvenser av traumatiska händelser och hur de kan uppmärksammas.
• Vilka insatser fungerar – vad vet vi?

Anna Norlén, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, har lång erfarenhet av att möta barn och unga som utsatts för våld, övergrepp, svåra olyckshändelser och katastrofer. Anna är rektor och verksamhetschef på Ericastiftelsen i Stockholm samt doktorand vid Karlstad universitet. Hon är medförfattare till boken ”Barn, unga och trauma. Att uppmärksamma, förstå och hjälpa.” som gavs ut våren 2019.


Vad når man för resultat i öppenvården och vad visar sig ha effekt? Hur kan man arbeta med ungdomar som är involverade i gäng och/ eller organiserad brottslighet eller har uteslutande negativt umgänge? Aktuell forskning: hur man tar sig ur gäng, negativt kamratskap och organiserad brottslighet samt vikten av familjearbete.

• Praktiska exempel på hur arbetet med ungdomar och familjer går till
• Grooming som en del i rekrytering till gäng och organiserad brottslighet

Emma Ulfsdotter Ljunggren, programchef för MST Sverige samt MST expert. Ansvarig för MST (Multisystemisk terapi) och dess utveckling i Sverige. Emma har lång erfarenhet av behandlingsarbete med både ungdomar och familjer

 Anders Öhman, MST expert som kvalitetssäkrar MST i Sverige. Lång erfarenhet av hantering av beteendeproblem med ungdomar och familjer både inom BUP och Socialtjänsten.


Hur skapa goda livsvillkor för äldre genom ökad delaktighet i äldreomsorgen och samtidigt få en bra arbetsmiljö för vårdoch omsorgspersonal? Aktuell forskning om ledarskapande för att skapa goda livsvillkor för äldre genom ökad delaktighet i äldreomsorgen samtidigt som man får en bra arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal. Kreativa metoder för:

• ökad delaktighet för äldre och deras anhöriga i äldreomsorgen i utredning, beslut, genomförande och uppföljning
• hållbart ledarskapande och hälsofrämjande organisering
• visioner för framtidens välfär

Maria Wolmesjö, fil. dr. och bitr. professor i socialt arbete, forskningsledare för Arbetsliv och välfärd samt polisforskning. Anställd vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Forskningen är främst fokuserad på hållbart ledarskapande och hälsofrämjande organisering, brukarinflytande och delaktighet.


Hur kan de vara både avvikande och i vissa sammanhang fördelaktiga? Myter om ”psykopaten” som seriemördare, våldtäktsman eller illvillig chef kan leda till felaktiga beslut inom rättssystem och på myndigheter.

• Hur kan psykopatiska drag uttryckas i vardagsmiljöer?
• Varför är det viktigt att förstå att en klient har psykopatiska drag?
• Evolution – varför har dragen överlevt?
• Känslokyla hos barn och ungdomar – utvecklingsvägar
• Korruption och organiserad brottslighet – viss koppling till psykopatiska drag?

Karolina Sörman, med. dr. europeisk MSc i neurobiologi, disputerade juni 2015 vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet med en avhandling om psykopati.

 Marianne Kristiansson, leg. läkare, specialist inom rättspsykiatri, medicine doktor och professor.



10:30 – Förmiddagskaffe och tid att besöka utställningen


11:10-12:10 – VALBART PASS 2

LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT LUNCH UNDER PASS 2. LÄTTARE LUNCH SERVERAS I UTSTÄLLARHALLEN.

Vad tycker brukare och praktiker i socialtjänsten är angelägna forskningsområden? Regeringen har initierat ett forskningsprogram för att ta fram arbetssätt för att identifiera och prioritera forskningsbehov. Forte tillsammans med SBU har genomfört ett projekt där socialchefer och olika brukar- och intresseorganisationer identifierat och prioriterat forskningsbehov.

• Den nya satsningen på tillämpad välfärdsforskning
• Arbetssättet för att identifiera och prioritera forskningsbehov i socialtjänsten utifrån ett brukar- och praktikperspektiv
• Projektets resultat
• Möjligheter och utmaningar

Stella Jacobson, med. dr. är forskningssekreterare och programansvarig för det nationella programmet Tillämpad välfärdsforskning vid Forte.

 Therese Åström, med. dr. och socionom, som arbetar som
projektledare vid SBU.


Hur uppfattar socionomer sin yrkesroll och sin relation till de organisationerna de verkar i? Det har undersökts i enkäter till socionomer med tio års mellanrum – år 2008 och 2018. I de båda enkäterna har det framkommit att socionomer gärna vill vara tydliga och empatiska, men de säger inte att de vill vara snälla eller att de vill ha makt. Det väcker frågor om socionomers förhållande till makt. Kan man hjälpa utan makt? Varför ska människor vända sig till socionomer som inte vill ha makt?

• Hur uppfattar socionomer sin yrkesroll och sin relation till de organisationerna de verkar i?
• Hur vill socionomer uppfattas i sitt arbete?
• Varför ska människor vända sig till socionomer som inte vill ha makt?
• Kommentarer av yrkesverksamma socionomer och diskussion med publiken

 Kerstin Svensson, professor i socialt arbete, Lunds universitet och föreståndare för forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten.

 Josefine Johansson, professionsstrateg, Akademikerförbundet SSR (moderator).


Mammor som tvingats uppleva det värsta en mamma kan uppleva. Hur har mammorna det i Sveriges fattigaste och mest utsatta områden? Vad har de sett och varit med om och vad kan de förmedla? Alexandra Pascalidou och en eller två mammor som tidigare burit sina barn närmast hjärtat, men som väckts mitt i natten av poliser som berättar att deras barn mördats. Det är mammor från Rinkeby och jordens alla hörn. De berättar om världen i Sverige, om samhällets skuggsidor, om våldet och kampen och en värld som ofta vänder dem ryggen – men mest av allt om kärleken. Mödrarnas kärlek till barnen

 Alexandra Pascalidou är journalist, programledare, författare, föreläsare, dramatiker, skådespelare och människorättsaktivist. Tidigare uppdragsgivare är allt från EU-kommissionen till Skansen och från FN till Spotify. Hon är bl.a ambassadör för Kvinna till Kvinna, Mentor Sverige, Terrafem, Friends och styrelseledamot i Stiftelsen Läxhjälpen.


Forskning: Hur kan utsatthet förstås och förebyggas samt hur stödja de utsatta? Vad karaktäriserar barns och ungas utsatthet för våld och kränkningar i olika sammanhang och i olika nära relationer?

• Barns och ungas utsatthet för våld och kränkningar inom olika relationer har olika karaktär och innebörd
• Många barn utsätts av både föräldrar, syskon och andra barn
• Barns och ungas brottsofferskap är särskilt komplext
• Hur kan man förebygga problemet och stödja de utsatta?

 Åsa Källström, professor i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon har forskat om barns och ungas utsatthet för våld och kränkningar i 20 år och har under 2019 utkommit med en bok i ämnet.


Hur möta föräldrar i konflikt, t.ex. inom socialtjänst, familjerätt och behandling. ”Hela barn” är en samtalsmodell för att hjälpa föräldrar i konflikt till en bättre föräldrakommunikation. Den består av fem noggrant strukturerade samtal som ska öka föräldrarnas förståelse för hur konflikten påverkar barnet och för hur de själva, var för sig och/ eller tillsammans, kan avlasta barnet konflikten.

• Från apati till hoppfullhet – ett arbetssätt som inspirerar
• Konstruktiv kommunikation – konkreta verktyg
• Synliggör barnets utsatthet – praktiska och mentaliserande övningar

Föreläsarna är socionomer med vidareutbildning i systemisk familjeterapi och har lång erfarenhet av arbete med barn, unga och familjer inom socialtjänstens olika verksamhetsområden.

 Sandra McGinn, familjebehandlare och nätverksledare i Botkyrka kommun.

 Maria Sköld och Denice Svensson, metodutvecklare i Stockholms stad. Föreläsarna möter föräldrar i HELA BARN-samtal i sin dagliga verksamhet.


Hur bryter man det långvariga biståndsmottagande och främjar ett attraktivt och hållbart arbetsliv för personalen? SKL driver med 27 kommuner och forskare ett utvecklingsprojekt utifrån brukarmedverkan, beprövad erfarenhet och forskning för att utveckla verksamhetsområdet. Möt två kommuner med mycket olika förutsättningar.

• Beskrivning av utvecklingsprojektet och översiktlig statistik över ekonomiskt bistånd och personalstatistik
• Malmö stads sociala arbete med fokus på jämställdhet och täta klientmöten
• Kommunen Nordanstigs samverkansarbete med fokus på utveckling av samverkansformer med näringsliv och hälsocentralen

 Stina Björk, utredare SKL. Tidigare socialsekreterare inom socialtjänsten och på statliga myndigheter med bl.a. uppföljning och statistikproduktion över tvångsvård och ekonomiskt bistånd.

Maida Engqvist, Enhetschefe Ekonomiskt bistånd, Malmö stad

Petra Quandt Farkas, Enhetschefe Ekonomiskt bistånd, Malmö stad

 Nils-Olof Nilsson, IFO-chef, Nordanstigs kommun. Har en långvarig och bred erfarenhet av samtliga socialtjänstområden.


Socialstyrelsens arbete med ett nytt kunskapsstöd. Pågående arbete med kunskapsstöd för socialtjänsten för att hjälpa till när det finns misstanke om hedersrelaterat våld och när problemet redan är identifierat. Först var vi står i arbetet på Socialstyrelsen och sedan ett samtal med besökarna om era behov och önskemål när det gäller ett sådant kunskapsstöd.

• Det blir inte FREDA heder, men vad blir det och när kommer kunskapsstödet?
• Vad säger den aktuella forskningen om att upptäcka och bedöma hedersrelaterat våld?
• Vad säger centrala aktörer om att upptäcka och bedöma hedersrelaterat våld?
• En interaktiv del med deltagare avslutar seminariepass

 Hanne Martinek, forskare, Socialstyrelsen.


12:20-13:20 – VALBART PASS 3

LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT LUNCH UNDER PASS 3. LÄTTARE LUNCH SERVERAS I UTSTÄLLARHALLEN.

Erfarenheter från samarbete mellan flera kommuner kring implementering av BBIC. Socialstyrelsen har publicerat ett användarstöd till BBIC:s variabler baserat på erfarenheter från ett samarbete med flera kommuner kring implementering. Under 2018 har Socialstyrelsen bedrivit ett projekt som avsåg att ge ett antal kommuner stöd att börja använda och implementera de variabler för systematisk uppföljning som ingår i Barns Behov i Centrum, BBIC.

• Användarstödet
• Resultatet från projektet
• Tips på hur kommuner kan börja använda variablerna för systematisk uppföljning

 Ola Grönnesby, e-hälsostrateg, Socialstyrelsen.

Helena Stålhammar, utredare, Socialstyrelsen.


Kuratorsarbetet inom hälso- och sjukvården – ett socialt och psykosocialt perspektiv. En översikt av de vanligaste teorierna som ligger till grund för kuratorsarbetet. Åtgärdsmodellen kommer att beskriva kuratorsarbetets olika delar inom somatiken samt vad det innebär att arbeta som kurator i en medicinsk kontext, i kontakten med kollegor, patienter och närstående.

• Kunskapsområden för kuratorn i sjukvården – teorier och kunskap om samhällets resurser
• Kuratorsarbete inom hälso- och sjukvården – ett psykosocialt behandlingsarbete utifrån olika perspektiv
• Psykosocial behandling – en tredelad åtgärdsmodell

 Inger Benkel, aukt. socionom/kurator, överkurator på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mag. i socialt arbete, med. dr. Inger har disputerade i ämnet Närstående inom palliativ vård. Arbetar nu på ett Palliativt Centrum med utbildning, utveckling och forskning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.


Vad behöver jag tänka på i mötet med människor som upplevt extremt våld? Hur förhåller jag mig? Hur kan jag skapa goda möten? Hur kan jag hjälpa? Och hur orkar jag i längden som professionell hjälpare?

• Vad gör extrema våldsupplevelser med en människa?
• Hur skapar jag ett gott möte?
• Hur gör jag för att själv hålla?

 Isabel Petrini, leg. psykolog med mångårig erfarenhet av att möta och behandla människor som erfarit krig och tortyr. Hon är en av författarna till boken ”Krig, tortyr och flykt” som kom ut 2017.


Hur kan vi tillsammans synliggöra, förebygga och förhindra våld i nära relation och sexuella övergrepp? Antalet anmälda sexualbrott har aldrig varit fler, var fjärde kvinna utsätts för våld av en närstående man någon gång och var sjunde barn har minnen av våld under uppväxten. Hur kan vi bli bättre på att upptäcka, förebygga och förhindra våld och fler övergrepp?

• Våld och sexuella övergrepp mot barn
• Jämställdhet som motvikt
• Förebyggande arbete

 Nina Rung, kriminolog och genusvetare, specialiserad på sexualbrott och har under många år arbetat med frågor kopplat till våld och kön. Nina har grundat Huskurage – en våldspreventiv metod vid våld i nära relation. Hon har utsetts till svensk barnrättsexpert i EU-projektet Judex+ som syftar till implementering av ett barnvänligare rättssystem.


Under föreläsningen punkterar vi myterna, ökar kunskapen och pratar om hur du som medmänniska kan stötta någon som har det svårt. Suicide Zero är en organisation som grundades 2013 och som arbetar för att radikalt minska självmorden. Föreläsningen bygger på Suicide Zeros tvåtimmarsutbildning Våga fråga som är framtagen i samarbete med ledande experter inom suicidprevention.

Camilla Rosenkvist är utbildningssamordnare hos Suicide Zero men också anhörig efter att hennes pappa tog sitt liv för 10 år sedan. Camilla är pedagog, utbildad i MI (motiverande samtal) och certifierad coach.


Att vara beroende av ekonomiskt stöd och hur bemötande och punktinsatser samt undantag kan få stor betydelse. En berättelse hur förstående handläggare på Försäkringskassan gjorde skillnad, hur ett litet undantag från Socialtjänstens riktlinjer gjorde det möjligt att hålla fast vid det positiva samt hur en LSS-handläggare bröt en ond cirkel. Att ta sig ur en tre år lång depression och tro på sig själv.

• Socialsekreteraren som gjorde det vården inte gjorde
• Att vara beroende av ekonomiskt stöd
• Punktinsatser och undantag – små insatser av stor betydelse
• Bemötande

 Johanna Svenningsson, föreläsare och skribent. Diagnosticerade funktionsnedsättningar gjorde att Johanna fick kämpa länge för att hitta sin plats i arbetslivet. Hon vet hur det är att vara helt beroende av samhällets ekonomiska stöd för att överleva.


Internetdroger – var befinner sig Sverige nu?

Vilka åtgärder har myndigheter vidtagit för att minska de skadliga effekterna av internetdroger? Lättillgängliga, svårdetekterade och med okända effekter skapar internetdroger problem både för rättsväsendet och hälso-/sjukvården – men inte minst för den enskilde brukaren. Internetdrogernas effekter och symptom, så kallade toxidrom.

• Vilka är trenderna för nya droger i Sverige?
• Vilka effekter och symptom ger nya droger?
• Vad gör samhället åt problemen med nya droger

 Robert Kronstrand, toxikolog vid Rättsmedicinalverket och adjungerad professor vid Linköpings Universitet. Sedan mitten på 90-talet har han forskat kring nya droger och deras förekomst och effekter och har mer än 25 års erfarenhet inom området forensisk toxikologi med ca 80 vetenskapliga publikationer.

Dödligt partnervåld

Vilka är gärningspersonerna och i vilken kontext sker dessa brott? Omfattning och karaktär av det dödliga partnervåldet.

• Utveckling över tid av dödligt partnervåld och övrigt dödligt våld
• Kontexten för dödligt partnervåld
• Karaktärisering av gärningsmännen som har ihjäl sin partner

 Shilan Caman, disputerad forskare vid Karolinska Institutet, har tidigare arbetat ideellt inom kvinnojoursverksamhet samt under många år arbetat som skolkurator. Idag är hon verksamhetsutvecklare vid rättspsykiatriska avdelningen på Rättsmedicinalverket.


13:30-14:30 – VALBART PASS 4

LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT LUNCH UNDER PASS 4. LÄTTARE LUNCH SERVERAS I UTSTÄLLARHALLEN.

Hur ser problembilden i Sverige ut idag och hur skapas en effektiv riskhantering? Docent Susanne Strand och livvakten Carl tar oss igenom säkerhetsarbetet från en allvarlig händelse till effektiv riskhantering med hjälp av ett strukturerat evidensbaserat arbetssätt. Carl är livvakten som själv blev utsatt för ett dramatiskt överfall. Han sköts ned och attackerades med syra på en lekplats. Docent Susanne Strand och livvakten Carl tar oss igenom säkerhetsarbetet från en allvarlig händelse till effektiv riskhantering med hjälp av ett strukturerat evidensbaserat arbetssätt.

• Hur ser problembilden i Sverige ut idag?
• Hur skapas en effektiv riskhantering?
• Samverkan för en effektiv riskhantering

 Carl jobbar idag på NSI (Nationella Skyddsinsatser) med risk management och som personsäkerhetskonsult. Han utbildar myndigheter, organisationer och företag i konflikthantering och person- och informationssäkerhet.

 Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet och arbetar som forskare vid Centre for Criminological and Psychosocial Research (CAPS). Hon är även adjungerad docent vid Centre for Forensic Behavioural Science (CFBS) vid Swinburne University of Technology i Melbourne, Australien.


I ett unikt samarbete med Akademikerförbundet SSR har Lupita Svensson studerat konsekvenserna av tio kommuners införande av automatiserade processer inom ekonomiskt bistånd. Fokus har varit på algoritmernas utformning, hur eventuella resurser som sparas in används och hur införandet påverkar professionen. Det är den första studien i sitt slag i Sverige.

• Hur ser utformningen av automatiserade arbetssätt ut i de olika kommunerna?
• Hur används den tid som automatiseringen eventuellt sparar in?
• Innebär mer tid mer klientkontakt?
• Vad är det sociala arbetet i en digital tid

Lupita Svensson, universitetslektor vid Lunds universitet med inriktning mot socialt arbete och juridik. Hon forskar inom flera områden, bland annat om digitaliseringen av socialtjänsten.

 Josefine Johansson arbetar som professionsstrateg för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR.


Projekt: En modell för att ge boende stöd för återhämtning, hälsa, ekonomi och social integration. Projektet Bostad först erbjuder människor i hemlöshet en egen bostad. Modellen uppvisar ett kvarboende på cirka 80 procent och bättre kostnadseffektivitet än traditionella insatser. Forskningsläget och evidens

• Den boendes perspektiv
• Grundprinciper och förhållningssätt
• Utmaningar för socialtjänsten och utförarna – diskussion för att generera handlingsinriktade förslag

 Jan Ström, projektledare, Avskaffa hemlösheten med Bostad först, Sveriges stadsmissioner, med erfarenhet från nyskapande i etablerade såväl som nya organisationer i civilsamhället tillsammans med en tidigare boende i Bostad först.

 Ann-Kristin Sörensen, boendestödjare, Helsingborgs stad, tidigare boende i Bostad först


Att ta hänsyn till olika familjeförhållanden och familjecykelns skilda faser.

• Familjens inre och yttre sammanhang
• Famijelivscykeln i ett övergripande perspektiv
• Betydelsen och nyttan av ovanstående när man som behandlare ska bedöma, planera och genomföra behandling, där hänsyn behöver tas till olika familjeförhållanden

 Björn Wrangsjö, doc. i barn – och ungdomspsykiatri och psykoterapi, bakgrund i psykoanalys, familjeterapi, kroppsorienterad psykoterapi, musikterapi. Eget företag med klinisk handledning.

 Ingegerd Wirtberg, leg. psykoterapeut, docent i klinisk psykologi vid Lunds Universitet, har lång erfarenhet av klinisk verksamhet, handledning och utbildning inom psykosocialt behandlingsarbete och psykoterapi med inriktning på familj, barn och ungdomar.


Uppmärksamma och riskbedöma hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) i ärenden som rör barn och unga. Ett ärende där det finns misstanke om att det förekommer våld, baserat på hedersnormer, kräver andra ”glasögon” än när vi bedömer våld i nära relation. Vilka riskanalyser behöver vi göra i mötet med dessa klienter?

• Vad behöver vi förstå när det gäller HRV?
• Hur uppmärksammar och riskbedömer vi HRV?
• Bikupor kring ett autentiskt fall
• Avslutande frågestund

Linda, skyddshandläggare, EHRV Gryning. Har arbetat med HRV i tio år och har innan dess arbetat många år på Kriscentrum för kvinnor i Göteborg.

 Frida, utredare, EHRV Gryning. Har i flera år arbetat med HRV och har innan dess arbetat som socialsekreterare för barn och unga i Östra Göteborg.


När äldreomsorgen möter missbruk – vems ansvar?

Socialstyrelsen har gjort en förstudie om vilka frågetecken som kan och behöver rätas ut. Riskbruk och missbruk bland äldre ökar. Chefer och biståndshandläggare ställs inför frågor om vad man får och ska göra enligt gällande rätt, vem som ansvarar för vad inom kommunen och hur man ska hantera etiska dilemman. Resultat av förstudie presenteras och diskuteras.

 Anna Brooks, utredare inom äldreområdet, Socialstyrelsen

 Christina Högblom, utredare inom missbruksområdet, Socialstyrelsen.

Beroendebehandling för kvinnor med samsjuklighet – vad säger dom själva?

Vad kvinnor med en komplex psykiatrisk problematik och drogberoende i strukturerade intervjuer har sagt om sin behandling i efterhand.

 Tobias Sahlin, leg. psykoterapeut, FoU chef, Nämndemansgården i Sverige


Far och son i tillfrisknandet

Hur man kan bli drogfri och hitta tillbaka till varandra. Far och son tappade varandra i missbruket. Och som genom ett under fann de varandra i tillfrisknandet från missbruk.

 Lars Karlsson, pappa, delägare Korpberget, har jobbat med missbruksbehandling i 16 år och är drogfri sedan 22 år tillbaka.

 Emil Lilja, son, behandlare Korpberget, har jobbat som terapeut i 7 år och är drogfri sedan 10 år tillbaka.

Att arbeta med istället för mot hjärnans arbetssätt

Praktiskt arbetssätt:
Med hjälp av metoder om mätbarhet, transparens och delaktighet samt kunskap om hur hjärnan fungerar kan vi hitta konstruktiva vägar framåt. Vi brottas med allt för många sammanbrott på våra HVB-hem. Istället för reaktiva åtgärder i relation till det som nyss inträffade kan en strukturerad process som genomsyras av trygghet, värdighet och rutiner användas.

Metoden:
• Skapar begriplighet för var och en
• Skapar en enig grupp
• Ger flera viktiga verktyg att arbeta vidare med

 Gunnar Ahlin, beteendeterapeut och metodutvecklare på Alternatus, arbetar som konsult, utbildare och föreläsare hos SiS, BUP-mottagningar, socialtjänst, skolor och HVBhem.



14:30 – Eftermiddagskaffe och tid att besöka utställningen

Från scenen: Diskriminering, segregation och jämställdhet, Åsa Lindhagen


15:00-15:50 – VALBART PASS 5

Föreläsningen går igenom hur vi tänker kring barn och vuxna med beteendeproblem, vilka fallgropar vi bör undvika – och sätter det i relation till metod.

• Kontroll eller autonomistöd? 2500 års pedagogisk diskussion
• Vad säger empirin?
• Den goda och den onda cirkeln: Tankeprocesser hos föräldrar och personal

Hantera, utvärdera, förändra: Kvalitetssäkring i arbete med människor. Valbart fortsättningspass 6A.

 Bo Hejlskov Elvén, leg. psykolog, författare, föreläsare och handledare. Bo har introducerat lågaffektivt bemötandet Sverige sedan 2006, och forskar sedan 2017 på tankeprocesser i föräldraskap, pedagogiskt och socialt arbete. Bo har skrivet ett flertal böcker om lågaffektivt bemötande och beteendeproblem.


Paneldiskussion mellan akademi, profession och fackliga företrädare kring vad som händer med socionomrollen när det sociala arbetet digitaliseras.

• Förändrad maktrelation mellan brukare och socialarbetare?
• Socialhögskolan roll för att accelerera digitaliseringen av det sociala arbetet?
• Vilka risker finns det med digitalisering av socialt arbete?
• Vilka möjligheter finns det med digitalisering av socialt arbete?

 Kalle Pettersson, utvecklingschef vid Helsingborgs stad och utredare på SKL.

 Lupita Svensson, lektor socialt arbete, Lunds universitet

 Heike Erkers, ordförande, Akademikerförbundet SSR


 Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister, Miljöpartiet.


Hälsofrämjande samtal bygger på forskning kring friskfaktorer, både individuella och omvärldsfaktorer. Ett praktiskt upplägg med tips och förslag på konkreta handlingssätt när det gäller samtal med tonåringar och unga vuxna.

• Hur får vi unga intresserade och hur skapas motivation i mötet
• Presentation av kraftfulla frågor och kreativa övningar
• Självbild/livsmanus – att bygga inre hoppfulla bilder för att klara sin vardag

Mia Börjesson, socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna, arbetade 20 år som klinisk socionom i kommunal verksamhet.


Vad hen kan göra, även om inte samtliga problem kan lösas inom
befintliga ramar.

• Hur ett trauma kan leda till tio diagnoser
• Mediciner mot sociala problem?
• Hur ska jag kunna veta vilken hjälp personen som sitter framför mig behöver?

 Åsa Nilsonne, psykiater och DBT-terapeut, har arbetat med emotionellt instabila kvinnor sedan mitten av 1990-talet. Hon var med och introducerade DBT i Sverige, och även ett mindfulnessbaserat arbetsätt.


Vad säger forskningen? SBU kommer under månadsskiftet september/oktober 2019 att publicera en systematisk forskningsöversikt om risk- och behovsbedömningsmetoder för unga som begår brott i åldrarna 12–18 år. Syftet är att undersöka om det finns risk- och behovsbedömningsmetoder som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga våld eller återfall i annan kriminalitet, inklusive gängrelaterad kriminalitet, samt dessa metoders inverkan för val av insatser på kort och lång sikt. I översikten ingår även kvalitativa studier om upplevelser av att använda risk- och behovsbedömningsmetoder, samt etiska och ekonomiska aspekter.

 Therese Åström, projektledare, SBU.

 Gunilla Fahlström, projektledare, SBU.

 Susanne Strand, forskare, Örebro universitet.


Hur kan vi bli bättre på att identifiera, reglera och hantera våra vardagliga känslor. Strategier, svårigheter och färdigheter illustreras genom rollspel och psykoedukation. I höstas gav Hanna och Elizabeth ut boken Känslor som kraft eller hinder: En handbok i känsloreglering.

• Strategier för att identifiera och förhålla sig till smärtsamma (eller alldeles vardagliga) känslor
• Kunskap om känslors inverkan på vårt handlande
• Kunskap om varför känslor ibland är så svåra att förstå och varför de ställer till det så för oss

 Hanna Sahlin, psykolog och filosofie doktor, studierektor för psykoterapeut- och handledareutbildningen vid Centrum för psykiatriforskning, kompetenscentrum för psykoterapi, vid Karolinska institutet och Region Stockholm.

 Elizabeth Malmquist, psykolog och handledare, verksam under många år som handledare, och utbildare i dialektisk beteendeterapi.


16:00-16:50 – VALBART PASS 6

Föreläsningen går igenom hur vi tänker kring barn och vuxna med beteendeproblem, vilka fallgropar vi bör undvika – och sätter det i relation till metod.

• Hur gör man i praktiken?
• Hantera, utvärdera, förändra: Kvalitetssäkring i arbete med människor

Vi rekommenderar att du valt del 1 5A för största utbyte av detta pass

 Bo Hejlskov Elvén, leg. psykolog, författare, föreläsare och handledare. Bo har introducerat lågaffektivt bemötandet Sverige sedan 2006, och forskar sedan 2017 på tankeprocesser i föräldraskap, pedagogiskt och socialt arbete. Bo har skrivet ett flertal böcker om lågaffektivt bemötande och beteendeproblem.


Om hur socionomer inom socialtjänstens myndighetsutövning talar om relationen till klienter och dess betydelse för arbetet och professionaliteten. Resultat från avhandling i socialt arbete från 2018 – som bygger på intervjuer med socionomer som har yrkeserfarenhet från socialtjänstens myndighetsutövning. Frågor som berörs är exempelvis:

• Hur talar socionomer inom socialtjänsten om relationen mellan socialarbetare och klient?
• Vad beskriver det som kännetecknande för relationsarbete inom socialtjänsten i allmänhet och inom myndighetsutövning i synnerhet?
• Hur kan relationen användas som ett professionellt redskap i denna typ av socialt arbete?
• Hur kan kunskapen om relationens kraft i socialt arbete stärkas

 Jessica Sjögren, socionom och fil. dr. i socialt arbete, har arbetat som socialsekreterare inom socialtjänstens myndighetsutövning och har även erfarenhet av utvärdering inom socialtjänsten. Hon arbetar på Linköpings universitet med undervisning på socionomprogrammet och med forskning på CKS, Centrum för kommunstrategiska studier.


Vem ska hjälpa barnet och med vad? Många aktörer utgör ett stöd för ensamkommande barn. Några exempel är god man, boendepersonal, socialsekreterare, offentligt biträde, skolpersonal, tolk och kontaktperson. När rollfördelningen är otydlig kan det innebära att barnet inte får den hjälp det har rätt till. Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare skrifter om rollfördelningen mellan god man och andra aktörer kring ensamkommande barn lyfter exempel där flera aktörer är inblandade och där samverkan behövs.

Elin Molander, projektledare, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare.


Hur skapar vi rätt förutsättningar för barns rättigheter i Socialtjänsten? Ta del av UNICEF Sveriges ”Handbok för socialsekreterare” samt kunskap och konkreta verktyg från Maskrosbarns mångåriga erfarenhet av att arbeta tillsammans med unga.

• Vad krävs för att skapa verklig delaktighet för barn i utsatta livssituationer?
• Vad innebär det att ha ett barnrättsbaserat förhållningssätt?
• Vad säger barnkonventionen om barns rättigheter i kontakt med Socialtjänsten?
• Vad säger barnen själva?

 Shanti Ingeström, Barnrättsrådgivare, UNICEF Sverige

 Lisa Dahlgren, socionom på barnrättsorganisationen Maskrosbarn.


Vad händer i ett utsatt område när man låter ungdomarna få möjlighet att organisera sig? Hani Parsi startade Skärholmens Ungdomsråd som, efter enbart åtta månaders verksamhet, utsågs till Sveriges bästa Ungdomsråd 2016. Hon har även prisats och blivit utsedd till Årets eldsjäl på Röda Linjen! Här berättar hon om sitt långtgående engagemang för barn och unga i Skärholmen:

• Hur får vi ungdomar att organisera sig?
• Hur leds unga till att påverka och ha egen makt?
• Varför har just Skärholmens unga lyckats?
• Konkreta förslag och tips på hur vi kan ge unga egenmakt

 Hani Parsi, projektledare, UNGSK, Skärholmens Ungdomsråd (Skärholmens SDF), socialpedagog och civilekonom, har tidigare arbetat som föreståndare för ungdomars mötesplatser i Skärholmens Stadsdelsförvaltning Stockholm stad


Om hiv idag och på vilket sätt berör det oss som arbetar med psykosociala frågor? Dagens effektiva mediciner gör att patienter med välinställd behandling har en obefintlig smittrisk och hiv är idag en kronisk sjukdom som ger få medicinska begränsningar.

• Hiv idag, uppdaterat kunskapsläge om hiv i Sverige.
• Öka livskvaliteten för personer som lever med hiv genom att säkerställa ett stigmareducerande bemötande i ert arbete och verksamhet.
• 25 procent av alla som lever med hiv har inte berättat det för någon.

 Erica Kanon, stödsamordnare och biträdande verksamhetschef
på Noaks Ark Stockholm, Sveriges största ideella lokalorganisation som arbetar med hiv och stöd till personer som lever med hiv


Hur kan vi stärka skyddet för våldsutsatta och utveckla stödet på ett mer hållbart sätt? Varje år dödas mellan 13 och 16 kvinnor av en närstående, och mer än var tionde barn lever med våld i familjen. 2018–2020 gör Sveriges Kommuner och Landsting en särskild kvinnofridssatsning för att stödja socialtjänsten att utveckla kvinnofridsarbetet.

• Vilka faktorer spelar roll för att lyckas med ett långsiktigt hållbart kvinnofridsarbete där våldsutsatta får likvärdigt skydd och stöd?
• Hur kan socialtjänsten och kommunen samverka bättre med andra aktörer i länet?
• Goda exempel på hur kvinnofridsarbetet utvecklats i ett län

 Kerstin Wanhatalo, handläggare SKL:s kvinnofridssatsning, Sveriges kommuner och Landsting.

 Pernilla Spåls, handläggare, Enheten för samhällsutveckling Länsstyrelsen Gävleborg.



16:50-17:30 – Mingel, musik, dryck och tilltugg.

Ta tillfället i akt att nätverka med socionomer från hela landet!