Program - dag 1 - Tisdag 12 november 2013

09:30-10:30
Valbart pass 1

• Linköpingsmodellen - hjälp till många i tidigt skede
• Stort inflytande för den enskilde över vilken insats man vill ha och hur stödet ska utformas
• Många insatser utan föregående biståndsprövning
• Lättillgänglig och utförlig information samt vägledning av personal gör att den enskilde själv kan välja
• Invånare i alla åldrar och flera verksamhetsområden - familjestöd, ungdomsstöd, anhörigstöd, boendestöd, missbruksbehandling, hemtjänst och stöd till demenssjuka och deras anhöriga
• Forskningsstudie initierad för att belysa effekterna av 20 års arbete enligt denna modell

• I presentationen beskrivs arbetet med implementering av BBIC i sju nordostkommuner i Stockholms län och dessutom diskuteras hur barns delaktighet påverkats genom införandet av BBIC.

• Historiskt perspektiv - behandlingsmetoden respektive relationens betydelse i behandlingsarbete
• Vilket är det korrekta förhållningssättet för forskning, undervisning och behandling?
• Den mest effektiva psykologiska behandlingen till våra patienter - många faktorer spelar roll för vilka effekter som kommer av en behandling
• Om dagens forskningsbild - allt är viktigt när det gäller att åstadkomma behandlingsresultat: patienten, terapeuten, deras relation, behandlingsmetoden och det sammanhang de ingår i
• Kan kunskaperna från psykoterapin överföras till socialt arbete?
• Vilka lärdomar kan dras för framtiden?

• Patienter är olika - och fordrar olika behandlingar - för att nå egna, effektiva resultat
• Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, med stora mänskliga och samhälleliga kostnader som följd
• Rehabiliteringsgarantin som kostar en miljard/år - en besvikelse utan avsedd effekt
• Erfarenheter från aktuell forskning samt från omfattande psykoterapisatsningar
• Psykisk ohälsa är en komplex problematik som kräver hög behandlarkompetens och en bredd av olika, kompletterande metoder för att nå effektiva resultat

• Vilka faktorer på individnivå bestämmer sannolikheten att lämna socialbidragstagande och hur varierar denna sannolikhet över riskgrupper, kommuner och försörjning efter en avslutad bidragsperiod?
• Finns det i förhållande till individen exogena faktorer på kommunal nivå (utöver lokal policy) och på lokal arbetsmarknadsnivå som påverkar risk för och varaktighet i socialbidragstagande?
• Kan vi finna mönster i t.ex socialtjänstens arbetssätt och organisation av betydelse för klienters sannolikhet att lämna mer varaktiga bidragsperioder?

• Samverkan i arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa
• Tidig upptäckt och rätt insatser i rätt tid för barn och unga samt deras föräldrar
• Insatser och åtgärder ska hänga ihop och skapa en helhet oavsett aktör
• Praktiska konkreta verktyg - hur använder vi dem?
• Framgångsfaktorer och utmaningar

• Vikten av bra relationen med våra barn
• Vad vill föräldrar ha - och vad behöver barnen?
• Vad säger forskningen?

• Erfarenheter från en HBT-certifiering
• Processen, utmaningarna och förändringar
• Hur detta har inspirerat andra verksamheter till ett mer inkluderat bemötande

• Olika perspektiv vid placeringar - vad passar vem?
  - Exempel på det "lilla" som en klient kan önska vid placering som kan bli den stora framgångsfaktorn vid en lyckad placering
• Hur ska man prioritera för klientens bästa?
  - Anhöriga, brukare och handläggare tycker inte alltid lika
• Kvalitet i vården - till vilket pris?
  - Diskussion om vad en vårdplats kostar och hur vi ser att priset påverkar vårdvalet. Är "rätt" vård alltid dyrare? Vilka faktorer styr priset, kvalité eller efterfrågan?

11:00-12:00
Valbart pass 2

• Hur fungerar sociala medier?
• Vilket värde har kommunikation i sociala medier för den typ av verksamhet som socionomer verkar i?
• Hur jobbar du strategiskt och effektivt med sociala medier?
• Exempel från organisationer som varit framgångsrika

• Cannabissituationen i Stockholm, Göteborg och Malmö
• Röster om cannabis: Hur ser unga och yrkesverksamma på cannabisfrågan?
• Några viktiga hörnstenar för preventionsarbete - den nationella ANDT-strategin
• Så här metodutvecklar städerna det förebyggande arbete på olika nivåer
• Erfarenheter vi gjort - tid för frågor och samtal

• Pojkar och unga mäns utsatthet för våld
• Vilket våld använder pojkar och unga män själva?
• Attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld
• Att förebygga att tjejer och kvinnor utsätts för våld samt att killar utsätter varandra för våld och vilket våld de själva använder - hur gör man?

• En nulägesrapport

• Kärlek är viktigt. Men vi behöver mer i våra relationer för att utvecklas till trygga individer och medmänniskor. Denna föreläsning handlar om vad barn behöver i samspelet med vuxenvärlden för sund psykologisk utveckling och mognad. Det blir en teoretisk genomgång av allmänmänskliga samspelsbehov, varvat med konkreta exempel på hur dessa kan tillämpas på ett ändamålsenligt sätt

• Forum Carpe - en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom funktionshinderområdet
• Carpe 2 - ett EU projekt med målsättning att personer med funktionsnedsättning får stöd och service av medarbetare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter
• Skapa en hållbar struktur för att samordna aktiviteter, synliggöra verksamhetsområdet, höja kompetensen samt samla och sprida goda exempel

• Ett systematiskt förhållningssätt hos alla medarbetare - alla ska kunna använda sin kunskap om människors lärande och utveckling i förhållande till brukaren
• Att stärka organisationens brukarfokus och villigheten att bryta interna och externa gränser för att brukaren ska nå sina mål
• En aktiv organisation där alla deltar i vårt verksamhetsutvecklingsprojekt som löper över flera år, berör alla verksamheter, stärker brukarfokus i syfte att nå politiska mål och bygger en gemensam kunskapsbas
• Våra verktyg är omvärldsspaning, workshopar för att definiera begrepp och visualisera bilden av vår vision, brukarenkäter och brukarworkshopar

• Med utbildning kommer man långt, men inte hela vägen. För att utöva sitt yrke på bästa sätt behövs erfarenhet, och förmågan att hitta "den rätta känslan". Man kan prata om fingertoppskänsla, magkänsla, eller något som "sitter i ryggmärgen". Man kan också tala om tyst kunnande. Vi har tagit fram en konkret metod för att synliggöra och ta till vara på det tysta kunnandet i arbetslivet.

• Anknytning och närmande
• Hur skapas tillit hos tjejer som inte har någon anledning att lita på en vuxen - barndomens traumatisering som stigmatisering
• Självskada - ett yttre som visar det inre
• Olika perspektiv på bemötande

• Att främja trygg anknytning i arbetet med barn och ungdomar med olika anknytningsmönster
• Nyttan av programmet Vägledande Samspel/ICDP i anknytningsarbetet
• Vårt anknytningsarbete med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

12:10-13:10
Valbart pass 3

• Lyssna till Per och Jonas historier - två helt olika uppväxter som ledde till liknande erfarenheter

• Vad är New Public Management?
• När och varför infördes detta i offentlig sektor?
• Vilka konsekvenser får det?
• Framtiden?

• Hur fungerar arbetet med att förebygga brott i nära relationer i praktiken?
• Vilka förutsättningar har polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården m.fl. att hjälpa, stödja och skydda den utsatta kvinnan och, i förekommande fall, hennes barn?
• Vad är en strukturerad hot- och riskbedömning och hur kan den användas i arbetet med att förebygga brott i nära relationer?
• Grundläggande förutsättningar för att arbetet med strukturerande hot- och riskbedömningar ska fungera i praktiken

• MI som förhållningssätt för att hjälpa oss med ett gott bemötande dygnet runt
• Är det jobbigt att ha ett professionellt bemötande och vad är ett professionellt bemötande?
• Vad utmärker ett gott samtal och hur gör man?
• Hur gå från en värderande position till en mer observerande?
• Varför är det ibland svårare med bemötande av dem som står oss närmast?

• Tvärkommunalt utvecklingsarbete har lett till nya verktyg, arbetssätt och processer som ger brukare ökat inflytande
• Utvecklingen av ett erfarenhetsprövat bedömningsinstrument
• Kategorisering av behov skapar tydligare förutsättningar för det sociala arbetet
• MIX-utbildning; att utreda med Instrument X och Motiverande samtal (MI)
• Strategisk nytta med Instrument X

• En stor investering - vad kan man förvänta sig?
• Kan vi få bättre specifierade uppdrag?
• Riskbedömningar vid utslussningen - hur?
• Vad kostar en felbedömning?

• Användbara verktyg för att arbeta med barn och familjer
• Teoretiska kunskaper, inspiration till utveckling samt konkreta tips på hur du kan gå vidare i ditt arbete inom området
• Bakgrund, teori och det dagliga arbetet

13:20-14:20
Valbart pass 4

• Barnombudsmannen fokuserade 2012 på barn och unga som sitter i arrest och häkte och lyssnade på 34 ungdomar som sitter i arrest och häkte och lyssnade på 34 ungdomar som var frihetsberövade, misstänkta för brott. De tittade på hur de mänskliga rättigheterna respekteras och hur samhället lever upp till barnkonventionen och andra internationella riktlinjer och regler. Analysen mynnade ut i sju förslag till förändring. Socialtjänsten är en av de aktörer som kan förändra situationen för dessa ungdomar

• Vad innebär lärande i samspel med organisationen?
• Hur kan förändringsprocesser ses som begränsande eller befriande för medarbetaren?
• Hur kan motstånd ses som en resurs i ledarskapet?

• Vad krävs för att institutionsvård av unga ska fungera?
• Användandet av evidensbaserade metoder
• Kamratsmitta som hindrande faktor
• Överdiagnosticeras unga inom institutionsvård?
• Hur kan organisationen hantera dessa faktorer?

• Ett arbetsfält mellan social välfärd och hälso- och sjukvård
• Utveckling av en kollektiv professionell identitet
• Avgränsning av ett eget professionellt fält
• Argumentera för sociala perspektiv
• Kontextens betydelse för sjukhuskuratorers professionalisering

• På vilket sätt är patienter delaktiga i Sverige och internationellt?
• Vilka hinder/möjligheter finns det för patienters delaktighet?
• Var går gränsen mellan ansvar och delaktighet?

• Skolans betydelse för barn
• Hur kan vi utveckla den salutogena, hälsofrämjande, teorin i skolan?
• Konkreta strategier och verktyg för samtal som stärker barnets egna resurser
• Behovet av en omvänd haverikommission i skolan

• Hur kan vi uppmärksamma unga som lever i en hederskontext?
• Hur kan vi arbeta förebyggande och komma åt problemet i tid?
• Vilken funktion fyller Origo - Sveriges första myndighetsgemensamma Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld för Stockholms län?

• Vilka är de som har psykisk ohälsa och som är över 65 år?
• Vad utmärker vården av dessa?
• Vad är socialtjänstens ansvar för gruppen med psykisk ohälsa?
• Samverkan, kompetens, bemanning, specialkompetens, samordnare
• Samverkan mellan kommuner och landsting
• Inventeringen av de med psykisk ohälsa
• Hur kan vi tillfredsställa dessa behov - hur ser planeringen ut? Hur väl är även andra enheter inom kommunen involverade?

• Om kärlek, föräldraskap och kognition i missbrukets skugga
• När vi vill vara föräldrar men inte kan
• När kärleken finns men inte förmågan

• Presentation av ett utbildningsprojekt i integrerad behandling som genomförts på SIS LVM-hem i Hessleby
  - Hur projektet kom till
  - Upplägget på utbildningen
  - Implementeringen
  - Hur vi jobbar med integrerad behandling

14:30-15:30
Valbart pass 5

• Ansvarsfördelningen mellan kommunerna
• Kommunens yttersta ansvar för socialtjänsten
• Vistelsekommun, bosättningskommun, folkbokföringskommun - ingen får vara Svarte Petter!
• Vad innebär den nya regleringen?
• Vilka grupper berörs?
• Stärkt skydd och stöd till barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa!
• Fler konkreta bestämmelser om hur barns och ungas egna uppfattningar bör komma till uttryck i tillämpningen av SoL
• Kommunens ansvar för det generella förebyggande arbetet med barn och unga förtydligas
• Förändrade regler om anmälningar, utredningar och uppföljningar
• Vad innebär regleringen för barnets rättsliga ställning i SoL?

• Hur ser mottagandet ut idag?
• Vilka svårigheter står kommuner och landsting inför?
• Vad görs i projektet?
  - Utvecklingsstöd i en pilotregion
  - Nationell utbildning för gode män
  - Fortsatt arbete på nationell nivå
• Vad säger forskningen?
• Vilka är framgångsfaktorerna?
• Vad säger barnen/ungdomarna om mottagandet?
• Vad behöver förbättras?

• Samhällets resurser bör riktas om från akuta insatser till tidiga insatser. Nordens Välfärdscenter har under 2 år drivit ett projekt om tidiga insatser till familjer på uppdrag av nordiska ministerrådet. Kristin Marklund presenterar resultaten från projektet med olika nordiska exempel. Nationellt stöd till implementering av föräldrastödsprogram är ett av förslagen. För att nå familjer som riskerar en marginalisering i samhället behövs också riktade insatser. Ett exempel kommer från Norge där de kulturanpassat föräldrastödsanpassat PMTO för familjer från Somalia och Pakistan, med positiva resultat.

• Att stärka föräldraskapet och skyddsfaktorer samt minimera riskfaktorer hos barn i utsatta familjer
• Hur kan du använda metoderna för att uppfylla lagens intention att erbjuda stöd och information till barn för egen del då en förälder har en psykisk eller allvarlig somatisk sjukdom enligt Hälso- och sjukvårdslagen § 2g?
• Bakgrund till lagstiftningen
• Barn till somatiskt sjuka föräldrar, vad vet vi?
• Barn till psykiskt sjuka föräldrar, vad vet vi?
• Presentation av metoderna med fallillustrationer

• Anhöriga som ger socialt stöd till närstående
• Risk för ökad sjuklighet hos anhöriga
• Hur förebygger man anhörigas sjuklighet?
• Brist på information till anhöriga om samhällets stödinsatser
• Samhällsekonomiskt lönsamt med bättre stöd till anhöriga

• Bemötande, sårbarhet och i förståelse i samtal med ungdomar
• Vad uppskattar ungdomar mest med en samtalskontakt?
• Reflektioner kring kvalitativt kurativt arbete på en gymnasieskola
• Hur man som kurator kan använda sig av sårbarhet och egna erfarenheter

• Vad är särskild undervisningsgrupp och varför behövs det?
• Så arbetar du som kurator med särskild undervisningsgrupp
• Viktiga aktörer och samarbetspartners för en fungerande verksamhet - detta har vi lärt oss!
• Så blir särskild undervisningsgrupp inkluderande

• Varför tillåter vi ungdomsfylleri - och varför dricker ungdomar alkohol?
• Hur får man ungdomar att sluta dricka alkohol?
• Hur ser kopplingen ut mellan tobak, alkohol och narkotika?
• Varför ska socialtjänsten vara motorn i det drogförebyggande arbetet?

• Vilka är de papperslösa? Vad vet vi om dem? Varför är de här?
• De bor, arbetar, föder barn och åldras mitt ibland oss - men vad har de för rättigheter?
• Fallbeskrivningar
• Röda Korsets Mötesplats för papperslösa - en plats för medmänsklighet, samvaro, information, rådgivning och stöd

• Föreställningar om kön
• Insatser och bemötande
• Personalstruktur
• Rapport om en rapport

16:00-17:00
Valbart pass 6

• Professionalisering i relation till jurister och psykoterapeuter
• Socionomer - en eller flera professioner?
• Samtal och utredning, två centrala uppgifter i den professionella avgränsningen
• Spänningsfältet mellan organisationsberoende och fristående yrkesutövare

• Föräldrar inom missbruks- och beroendevårdens syn på relationen med sina barn - en aktuell kartläggning i hela landet redovisas
• En god relation mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktor för barn även om en förälder har missbruksproblem
• Hur stimuleras samverkan mellan de som arbetar med barn respektive missbruk i socialtjänsten?

• Hur ser vändpunktsprocesser ut för dem som lyckas?
• Vad i sociala insatser verkar fungera?
• Hur ser framtiden ut och vad är långsiktigt strategiskt smart att satsa på?

• Folkhälsa som politiskt uppdrag
• Investera i hälsa
• Främja, förebygga eller vårda
• Vad vågar vi göra?
• Sociala investeringar i hälsa

• Att hantera det dagliga livet när döden kommer att drabba inom en överskådlig framtid
• Att tala eller inte tala om döden
• Att få förståelse för vad som händer - olika vägar för information

• Att vara närstående till någon som avlider i cancer är en av livets svåra händelser. Rätt riktat stöd kan underlätta sorgearbetet och den närståendes livssituation. Men hur upplevs stödet och vilka blir de känslomässiga konsekvenserna av stöd från professionella? I en intervjustudie berättar närstående själva om sina erfarenheter av stöd i samband med den sista tiden och efter förlusten.

• En föreläsning som punkterar myter om nätfaror, belyser de risker som finns i ungas liv på nätet och ger dem verktyg för stödjande arbete med unga utifrån tjejjourernas perspektiv

• Vad har vi socialarbetare på nätet att göra?
• Hur arbetar man som socialarbetare på nätet?
• Hur arbetar vi förebyggande med nätet som fenomen bland föräldrar, barn och ungdomar?
• Hur vårt arbete med internet bidragit till att vi kan möta människors dilemman på nya arenor!

• 30 000 barn i Sverige har minst en förälder i fängelse eller frivård. Karolinska Institutet och Bryggan har under tre år, tillsammans med institutioner i England, Rumänien och Tyskland, undersökt barnens situation.
  • Psykisk ohälsa och otillräckligt stöd hos många av barnen
  • Barnens upplevelser genom rättsväsendet och vad de själva säger om sin situation
  • Konkreta förslag på bemötande, interventioner och förändringar, baserade på kvalitativa och kvantitativa data från studien
  Niina Koivumaa, pedagog och stödgruppsledare, Bryggan

• Caresam är ett treårigt Interreg-EU finansierat projekt som nyligen avslutats. Fokus i projektet ligger i kulturella skillnader/likheter i danks och svensk äldreomsorg; lärande och framtidens äldreomsorg och metodutveckling. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Kommunförbundet Skåne, Malmö Högskola, Roskilde Universitet och Professionshögskolan Metropol.

• Samspelet mellan omgivning och funktionsnedsättning
• Autism är inte en funktionsnedsättning i hur man gör, utan i att göra
• Vikten av ett individualiserat motivationsarbete
• Långsiktighet, gemensamma planeringar och relationsuppbyggnad ger resultat
• Vad vill vi uppnå? En skolgång eller ett meningsfullt självständigt liv?

• Finns det evidens för att kost påverkar symtomen?
• Fungerar beteendeterapi för barn och unga med autism?
• Hur bör man utifrån forskningen lägga upp en behandling av barn och unga med autism?
• Vilka problem kan man vänta sig uppstår?

Program - dag 2 - Onsdag 13 november 2013

08:30-09:30
Valbart pass 7

• Om fryshusets värderingar, människosyn och filosofi - genom passion ger vi unga verktyg att förändra världen
• Integration, mångfald och människors förhållningssätt till varandra

• Preventiva effekter av sprututbyte
• Om kontrovers och politik
• Erfarenheter från öppnandet av en mottagning

• Ensamhet - analys av mail och chattexter till BRIS stödverksamhet visar att många känner sig ensamma med att försöka hantera sina symtom och sina liv
• Svårt att berätta - barnen förklarar varför det är så svårt att söka hjälp och att berätta om sin situation, vad det är som de inte berättar om och hur de gör istället för att berätta
• Samband mellan olika former av utsatthet och psykisk ohälsa
• Svårt att få hjälp - det visar sig att samhällets stödinsatser ofta är fragmentariska och kortsiktiga
• Fel hjälp, för lite hjälp eller ingen hjälp alls - delvis hänger det samman med att det är så svårt att berätta
• Vad kan vi lära oss av barnens berättelser?
• Föreläsaren ger förslag på hur vi kan tänka runt möten och samtal med barn och unga, organiserande av vård och stöd för barn med psykisk ohälsa samt runt förebyggande arbete

• Vardagsliv med psykisk funktionsnedsättning
• Privatekonomi vid psykos
• Att hantera psykiatrin
• Vänskap och kärlek
• Att hantera läkemedel

• Hur ska vi förstå och förhålla oss till ensamkommande ungdomars behov av omsorg och behandling?
• Vad handlar det om: trauma, migrationsstress, kulturkrockar, saknad av familj etc.?
• Hitta gränssnittet mellan socialtjänst och barnpsykiatri och hitta samarbetsformer
• Hur kan du motivera till behandling och när ska du göra det?

• Visst finns de - barnen som tar konsekvenserna av familjens svaga ekonomi. Men hur ser deras liv ut och vad kan vi göra för att stötta dem? Rädda Barnen har länge arbetat för att öka medvetenheten om dessa barn och uppmärksamma samhällets ansvar för att stödja dem.

• Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt - äldre personer ska få stöd och hjälp utifrån sina behov, inte utifrån utbudet av insatser
• Handläggning och dokumentation inom äldreomsorgen - bättre rättssäkerhet när ansökan, utredning, planering och uppföljning hanteras på ett likvärdigt sätt
• Gemensamt språk (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF), inom hela äldreomsorgen minskar missförstånd och dubbeldokumentation
• Organisation, resursplanering och verksamhetsuppföljning utifrån individuella behov bidrar till förutsättning för utveckling av evidensbaserad praktik
• Möjlighet att utveckla nationell statistik och öppna jämförelser

• Vilka är de viktigaste kunskapsområdena som den som bemöter bör söka inom för att få till stånd ett genuint möte med en ung person på flykt?
• Kulturkompetens är inte allt
• Salutogena faktorer i mötet
• Psykopedagogik och traumakunskap
• Konflikter i vardagen - förr och nu

• Om arbetet med våra ungdomar - behandling och integration för dem som har ett särskilt behov av vård, stöd och behandling
• Bemötandets vikt - att mötas utan ett gemensamt språk
• Vikten av samverkan - hur möter vi eventualiteter och var finns det sociala skyddsnätet under och efter placeringen?
• Samhällets ansvar - hur tar vi vid för att möta ungdomarnas resurser och behov? Vad innebär det egentligen att vara välintegrerad och hur tillgodoser vi ungdomarnas behov av ett socialt nätverk bortom de institutionella?

10:00-11:00
Valbart pass 8

• Lagförändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2013 - vad innebär de?
• Myndigheters rätt att utföra tillsynsinspektion i den assistansberättigades bostad
• Vilka får vara anställa som personliga assistenter?
• Rapporteringskrav för att ersättning för så kallad retro-aktiv tid ska betalas ut

• Socialstyrelsens rekommendationer för samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola så att barnet får rätt insatser i rätt tid
• Barnets behov ska vara i centrum för samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. hur kan vi åstadkomma det?
• Genomgång av kunskapsläget och viktiga slutsatser
• Exempel på konkreta verktyg som kan stödja och utveckla en långsiktig och fungerande samverkan - t.ex när kan avtal vara bra och hur kan gemensamma bedömningsmetoder användas?

• Barn som omhändertas enligt LVU har ofta haft en traumatisk barndom. De behöver en omfattande hjälp att bearbeta sina upplevelser. Tyvärr sker detta alltför sällan vilket riskerar att leda till bestående psykiska problem.

• Vilket stöd efterfrågar de, och vilket stöd erhåller de?
• Så här säger Olivia: "Ibland kan man känna sig väldigt ensam och utelämnad, man har ingen att vända sig till. När man är utslussad ifrån systemet, vart ska man vända sig då när man inte har någon förälder som fungerar?"
• Olivias undran delas av många ungdomar i samma situation. I denna presentation redovisas resultat från intervjuer med 65 ungdomar som lämnat placeringar i familjehem eller HVB

• Vad säger forskningen om barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa?
• Olika perspektiv i synen på barnen
• Barndomens förutsättningar i dagens svenska samhälle
• "Det beror på" - olika slags barndomar för de här barnen
• Vad kan professionella och medmänniskor göra för barnen?

• Förutsättningar för att minnas och berätta
• Minnen av övergrepp och vål
• Intervju på minnespsykologisk grund
• Att ta emot berättelser om svåra upplevelser

• Varför arbetet med hemmasittare behöver förbättras samt aktuellt kunskapsläge kring hemmasittare
• Orsaker till hemmasittande
• Faktorer som vidmakthåller hemmasittande
• Hur man kartlägger svårigheter och hur behandling kan gå till
• Kort beskrivning av HSP, ett manualbaserat behandlingsprogram som syftar till ökad skolnärvaro

• Vad händer efter utredningen? Vikten av stöd i vardagen
• Stöd under uppväxt
• Stöd vid övergång til vuxenlivet

• Hur är det att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning?
• Specifika utmaningar i föräldraskapet
• Att stödja föräldrar efter diagnosen
• Information om Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP)

• Den psykiska ohälsan ökar dramatiskt. Trots att det är välkänt att psykoterapi har god effekt erbjuder inte den offentliga vården psykoterapi regelmässigt. Psykoterapi är idag en plånboksfråga!

11:10-12:10
Valbart pass 9

• Personligt ledarskap
• Personligt varumärke
• Motivation för framgång
• Vi är mer än vad vi gör
• Ingenting är självklart
• Positivt fokus
• Ta ansvar

• Brukarorganisationernas anspråk på att delta i utveckling, utförande och uppföljning av missbruks- och beroendevården
• En vinna-vinna-situation som ställer frågor om demokrati, patient- och brukarinflytande på sin spets
• Hur undviker vi att ställa grupper mot varandra i arbetet med att påverka politiken?
• Hur kan brukarorganisationerna bidra konstruktivt i utvecklingen av verksamheterna?

• Strukturerade bedömningsmetoder inom socialtjänsten för att bedöma ungas behov av vård:
  - Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD)
  - Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY).
• Resultat från en svensk studie presenteras och diskuteras

• Om människans behov av att definiera sig själv och sitt sammanhang
• Verktygen att återskapa sig själv utifrån ett hållbart perspektiv
• Om konflikter, dubbelbindningar och stressrespons - och vad det i förlängningen leder till
• Grupperingar i utanförskap: självorganiserande och reglerande effekt i kriminella system
• Att skapa trygghet och möjliggöra behandling

• 2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla de arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls för dem som står långt från arbetsmarknaden
• En arbetsgrupp har kartlagt målgruppens behov och jämfört med de insatser som finns tillgängliga
• Förslag till hur insatserna behöver utvecklas för att bättre matcha målgruppernas behov
• Arbetsgruppen har också jobbat med processen, från utredning till rätt insats till uppföljning till avslut

• Den som upplever sig orättvist behandlad av samhället har numera kraftfulla verktyg för att påverka och skapa diskussion kring sitt ärende
• Många drar sig inte för publicera handläggares namn och personuppgifter
• Hur tar vi hand om kollegor som drabbas?
• Hur påverkas karriären som socionom av förtal på nätet?

• Vilka faktorer gör en behandling framgångsrik?
• Om kontakt med skolpersonal och att komma in i skola
• Utmaningar få man ska engagera skolpersonal i en behandling

• Modell som stärker elevens skolförankring under placeringen på SiS särskilda ungdomshem
• Överlämning och uppdrag från kommunen till SiS skola vid placering och från SiS skola till mottagande skola i kommunen, efter utskrivning
• Att stärka elevens skolidentitet och att upprätthålla skolförankringen under tiden eleven vistas på ungdomshemmet

12:20-13:20
Valbart pass 10

• Hur underhållsbehandling med metadon/buprenorfin diskuteras inom ramen för svensk restriktiv narkotikapolitik
• Empiriska exempel på hur olika aktörer på området resonerar för att göra vårdformen mindre kontroversiell
• Tycks Sverige vara på väg mot mer skadelindrande ambitioner när det gäller vården av opiatberoende personer?

• Vad säger forskningen om ledarskap i socialtjänsten?
• Vilket ledarskap är effektivt i den här typen av organisationer?
• Vad är ett transformellt ledarskap?
• Vilka faktorer kan hjälpa eller hindra ledarskapsprocessen?

• Barns brottslighet och ambitionerna med olika samhälleliga interventioner
• Ett straffrättsligt paradigmskifte?
• Straff kontra vård
• Barnets bästa eller rättvisa straff?
• Vetenskapliga argument för olika typer av insatser
• Några slutsatser om socialtjänstens utmaningar

• Kort om grunderna i MI
• Hur MI kan användas i arbete med klienter som utsatts för våld i nära relationer
• Motstridiga känslor och tankar som är vanliga hos våldsoffer till att förändra sin situation
• Våldsoffer som stannar kvar i relationen eller drar tillbaka anmälan efter mycket tveken
• Handfasta exempel på hur MI kan användas

• Vad gör vi när vi mentaliserar? Att mentalisera har beskrivits som att kunna se sig själv utifrån och andra människor inifrån. Denna unikt mänskliga förmåga att kunna uppfatta sig själv och andra som varelser med psykologiskt djup, som agerar utifrån inre, mentala tillstånd som känslor och tankar, har visat sig ha stor betydelse för vårt psykiska välbefinnande. I sitt föredrag diskuterar Tor Wennerberg mentaliseringsförmågans betydelse, och hur den påverkas av våra tidiga relationserfarenheter.

• Om decentraliserat ansvar och bristfällig dialog i socialtjänsten
• Införandet av de nya styrsystem som brukar benämnas New Public Management har förändrat såväl arbetssistuationen som arbetsinnehållet, och i många fall inneburit ökade arbetskrav för de anställda i socialtjänsten
• Att hålla en budget i balans framträder som det viktigaste målet och det tycks råda en tystnadens kultur, där man inte får föra vidare synpunkter, kritik eller helt enkelt berätta hur det faktiskt är

• Vilka behov ska den upphandlade tjänsten tillgodose?
• Vilka kvalitetsområden och kvalitetsfaktorer med kännetecken kan bli aktuella?
• Riskbedömning - hur allvarliga kan konsekvenserna bli för den enskilde vid bristande kvalitet och hur stor är sannolikheten för att brister i kvaliteten uppstår?
• Uppföljning av verksamhet, avtal och beslut

• Vad menar vi med barnperspektiv?
• Varför är det viktigt att samtala med barn?
• Förutsättningar för att tala med barn
• Hur samtalar vi med barn utifrån ett utredande syfte?
• Vad är viktigt att tänka på när vi pratar med barn som har en funktionsnedsättning
• Vilka svårigheter möter vi i praktiken gällande barnets delaktighet?

• Vad är DUR och hur används det i handläggningen i Stockholms stad?
• Hur uppmärksammas barnperspektivet i DUR-utredningen?
• Vad ser vi för effekter av användningen av DUR i handläggningen?

13:30-14:30
Valbart pass 11

• Evidensbaserad praktik och resultatstyrning skapar förutsättningar för en lärande organisation
• Kompetensutvecklingsprojekt omsätter teori till praktik genom case/fallbeskrivningar
• Att sätta ord på och beskriva socialtjänstens arbete utifrån den evidensbaserade praktikens steg bidrar till en lärande organisation

• LVM ställer krav på skyndsam handläggning - vad innebär det?
• Vad ska du som handläggare tänka på?
• Vad hände med Missbruksutredningen?
• Vilka förslag blev kvar och vad innebär de?

• En lägesbeskrivning av hur arbetet fortskrider i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Utredningen ska senast i januri 2015 lämna förslag om hur framtidens sjuk-, arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkringar ska vara utformade. I uppdraget ingår också att förslaget ska ha en bred politisk förankring. Läs mer på www.psfu.se

• Olika teoriers styrkor och svagheter för sorgearbete
• Komplikationer i samband med psykosocialt stöd från närstående och professionella
• Vad innebär det att bearbeta en förlust? Myter, forskningsresultat och behandlingserfarenheter

• Presentation av tre studier om tonåringar som har förlorat en familjemedlem i självmord
• Vem är jag när mamma eller pappa tog sitt liv?
• När det sociala nätverket inte räcker till
• "Chatt på nätet" - källa till samhörighet eller känslor av annorlundaskap

• Att återskapa barnavårdsarbete som karriäryrke för socionomer
• Yrkets utveckling
• Förändringar som behöver ske
• Resultat av förändringsförsök
• Vad kan vi förvänta oss i närmaste framtiden

• Varför kompetenssatsa inom social barn- och ungdomsvårf?
• Hur har projektet genomförts?
• Vilka framgångsfaktorer och svaga punkter har vi identifierat under projekttiden?
• Långsiktiga mål i projektet - att personalomsättningen och ohälsan bland dessa socialarbetare ska minska. Hur kan du arbeta för att möjliggöra en sådan målsättning?

• Om självskadebeteende och ätstörningar - och vägen därifrån!
• Informationsprojektet Ego Nova - om att öka kunskaper samt att verka mot fördomar och stigmatisering
• Stödverksamhet ur ett salutogent perspektiv - att fokusera på framsteg framför bakslag, lösningar framför problem och på hälsa framför sjukdom
• Känslor och tankar bakom beteendet samt hur detta kan förändras

15:00-16:00
Valbart pass 12

• Förslag till ny tvångspsykiatrilag (intagningskriterier, tvångsåtgärder m.m.)
• Ett nytt sätt att behandla psykiskt störda lagöverträdare
• Konsekvenser för allmänpsykiatrin
• Konsekvenser för rättspsykatrin
• Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

• Vad innebär det för svensk horiston när två amerikanska delstater har röstat för legalisering av cannabis?
• Hur ser diskussionerna ut inom FN respektive EU avseende avkriminalisering och legalisering?
• Vad säger forskningen om skadereducerande åtgärder som sprutbytesprogram, underhållsbehandling, ADHD-medicinering för vuxna med mera?
• Vilken roll kommer den medicinfria vården ha i framtiden?

• Många placerade barn och unga får inte samma möjligheter till ett gott vuxenliv som andra barn och unga
• Om utfall för placerade barn - gymnasiebehörighet, ekonomiskt bistånd senare i livet, dödlighet och användande av antidepressiva läkemedel samt sömnmedel
• Resultat per kommun och landsting samt Socialstyrelsens rekommendationer
• Hur kan kommuner och landsting arbeta vidare för att stärka placerade barns situation?

• Behövs standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänsten?
• Vad är BRA-fam och vad är syftet med bedömningsmetoden?
• Vilken kunskap ligger till grund för utvecklingen av BRA-fam?
• Hur ska BRA-fam användas?

• Psykosocialt och socialt arbete - definitioner och beskrivningar
• Utvärderingar, definition och beskrivning
• Kritik mot utvärderingar
• Utvärdering och Evidensbaserad praktik (EBP)
• Klassificering och indelning av utvärderingsmodeller, "top down" och "bottom-up"
• Att förklara och utvärdera psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården: The "black box", KAIMeR-modellen och utvärderingsmodellernas relevans för psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården

• hur medveten är du om ditt bemötande mot brukare?
• Aktivt bemötande handlar om att vara kreativ i samtalet/mötet
• Aktivt bemötande är att lära känna sig själv som verktyg och att se brukaren
• Aktivt bemötande handlar om att möta brukare som individer, på olika sätt, men med lika värde
• Bemötandet är viktigare än den teoretiska metod du använder dig av

• Mottagandet av ensamkommande barn - barns behov och rättigheter, socialtjänstens ansvar och roll
Medicinska åldersbedömningar för barn i övre tonåren
• Barn med uppgivenhetssyndrom ("apatiska barn") - ansvar, roller och samverkan
• Socialnämndernas ansvar för placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas

• 2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla gemensamma bedömningsinstrument för ekonomiskt bistånd. Målet är att fler sökande ska få rätt insats från början och att vägen till varaktig försörjning ska bli kortare.
  • Två olika bedömningsinstrument, ett för initial bedömning och ett för fördjupad bedömning, har testats i pilotfaser inom enheterna för ekonomiskt bistånd och Jobbtorg
  • Instrumenten och användandet har utvärderats av arbetsgrupper efter varje pilotfas
  • En plan för implementering i hela staden har tagits fram
  Patricia Hamberg och Annelie Sjöberg, Stockholms stad

• Hur omvandlas biståndsbeslut till vård och omsorg i praktiken?
• Under vilka villkor arbetar biståndshandläggare och omsorgspersonal
• Vad behöver förändras för att biståndshandläggningen ska bidra till en vård och omsorg av hög kvalitet?

• Trosa kommun har arbetat i över 10 år med insatsbeslut i särskilt boende - så här ser vi på föreskriften från Socialstyrelsen SOSFS 2012:12
• Så här gör vi för att på ett enkelt sätt arbeta med insatsbeslut i särskilt boende

• Författaren Pebbles Karlsson Ambrose talar om sin bok "Jag vet inte var psykoser kommer ifrån. Om att insjukna i och leva med en psykossjukdom".
  • Om att ha en psykos och hur det kan upplevas inifrån
  • Enklare information om statistik, fakta och om forskningsresultat om psykossjukdomar
  • Om livsbelastningar och genetisk skörhet
  • Svårigheten att bemöta en person med vanföreställningar som behöver hjälp - hör om hur socialtjänsten har bidragit till ett bättre liv för mig
  • Vikten av helikoptery - många kontakter med samhället: psykatrin, övrig vård, socialtjänst och Försäkringskassa
  • Tips på samarbeten och förslag på hur du kan tänka
  • Om integritetshinder och tystnadsplikt
  • Lite om hur du kan hjälpa barn (även vid förlossningspsykos) och anhöriga till psykospatienter samt socialtjänstens relation till dem alla
  Pebbles Karlsson Ambrose
  
  15:30
  Mitt liv med Aspergers syndrom och tvångssyndom
  • Om arbete, boende, fritid och relationer
  Hanna Danmo, Autism- och Aspergerförbundet

16:10-17:10
Valbart pass 13

• Går det att framgångsrikt bemöta rasism och intolerans på arbetsplatsen?
• Hur förhåller vi oss till främlingsfientliga myter och fördomar på jobbet och i privatlivet?
• Hur finner man svar på de vanligast förekommande argumenten?

• Att lägga ut sexiga bilder på sig själv och andra
• Att erbjuda sex mot ersättning
• Hur vanligt är det? Vilka gör det? Varför gör man det?
• Hur ser situationen ut för unga hbtq-personer?
• Hur stor är risken för barn och ungdomar att råka illa ut på nätet?

• Hur barn och ungdomar på HVB bidrar till en bättre vård
• Inspektörernas erfarenheter av att samtala med barn och ungdomar

• Vilket stöd behöver nyanlända barn bäst?
  - Stabil skolsituation, bryta isoleringen, trygga föräldrar
• KomSamman - en mötesplats för familjerna, kopplat till det skolkurativa arbetet
• KomSammans mål - meningsfulla aktiviteter för barn och föräldrar, möjligheter att knyta sociala kontakter och hitta nya vägar ut i det svenska samhället

• Icke-formellt lärande och ett normutmanande förhållningssätt
• Socialt och känslomässigt stöd till nyanlända elever i en introduktionsfas
• Reflektion kring egna livssituationen och identiteten, reflektioner, normer och MR-frågor

• Bakgrund och perspektiv
• Barnfattigdom i välfärdsstaten
• Strategier i familjen
• Döljande och anpassning; strategier i skolan och bland jämnåriga
• En erfarenhet rikare? Komplexiteten i barns ekonomiska utsatthet och dess betydelse för barns identitetsarbete

• Personer med psykiska funktionsnedsättningar erbjuds stöd att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden
• IPS lyfts i Socialstyrelsens Nationella ritklinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2011) fram som en evidensbaserad insats
• Som en följd av att vi runt om i världen ser att personer med allvarlig psykisk ohälsa med rätt stöd kan arbeta, ökar hoppet om möjligheten till återhämtning
• Målet är löneersatt arbete i reel arbetsmiljö. Modellen bygger på aktuell forskning och utmanar våra traditioner. Vilka är principerna?
• En amerikansk modell. Vilka är resultaten, möjligheterna och utmaningarna i europeisk och svensk kontext?

• Hedersproblematiken utifrån tjejernas/döttrarnas perspektiv
• Begränsningar av tjejernas sociala liv och sexualitet
• Tjejernas/döttrarnas strategier för att hantera motsättningar mellan normer i familjerna och i det omgivande majoritetssamhället
• Hedersrelaterat våld och förtryck - ett extremt komplext fenomen som rör på sig dels på individnivå, på familje- och gruppnivå men också på strukturell nivå - både nationellt och globalt.

• Frizonsmodellen - en modell med utgångspunkt i idrott, hälsa och social utveckling
• Fokus på strategier för förändring och ökat livsutrymme
• Mätbart och konkret verktyg för yrkesverksamma som möter målgruppen och vill starta ett långsiktigt förändringsarbete

• Kliv in i barnpsykoterapeutens rum och ta del av psykoterapeutiskt arbete med barn och ungdomar som placerats i familjehem. Hur har deras tidiga upplevelser påverkat dem, hur kan anknytningsmönster förstås och på vilket sätt kan psykoterapi vara till hjälp?

• Erfarenheter och kunskaper i arbetet med ensamkommande flyktingbarn
• Teoretiska grundtankar, det praktiska utförandet samt de svårigheter och bekymmer som uppstår eller kan uppstå - det utvidgade terapirummet
• Individuella psykoterapisamtal
• Nätverksmöten
• Nära samarbete med uppdragsgivare, skolor, gode män, tolkar, föräldrar i hemlandet, fritidssysselsättningar med mera
• De individanpassade uppdrag vi skapar kring varje barn, deras sammanhang och den samverkan som finns för att skapa bästa möjliga förutsättningar för dessa barn att utvecklas och integreras