Valbart Pass 1

1A

1B

• Livet är till för att ha kul
• Det är ett gap mellan det du vet och det du gör
• Allt du trodde du visste om mål är fel
• Var inte realistisk - sätt igång
• Bli förälskad

Ola Wallström är författare, föreläsare och inspiratör. I dag driver han företaget Mera Mål tillsammans med Anette Wallström, där de hjälper individer, organisationer och företag att kontinuerligt bli allt mer framgångsrika genom att sätta upp riktiga mål – stora, ambitiösa mål som de faktiskt når. Med sina erfarenheter hjälper de nu andra att bli framgångsrika. Ola är också författare, bland annat till boken
"Aha . . . Det är enkelt! 18 insikter som gör dig framgångsrik".

1C

1D

• Struktur för utveckling av en evidensbaserad praktik
• Utveckling av brukarmedverkan
• Att stimulera samverkan
• Införande av modeller för uppföljning

Gunborg Brännström är projektchef på Sveriges Kommuner och Landsting och leder implementeringen av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården. Hon har arbetat i många år med alkohol- och narkotikafrågor - både förebyggande insatser och vård- och behandlingsinsatser, främst inom myndigheter och departement.

1E

• Bättre samordning kring sjuka äldre
• Bättre samverkan och effektivare användning av resurser
• Omsorg som utgår från patienternas behov
• Hur kommer den nationella äldresamordningen arbeta för att stödja och inspirera landsting och kommuner?

Eva Nilsson Bågenholm, nationell äldresamordnare, Socialdepartementet. Eva har under många år varit ordförande för Läkarförbundet, och har under hela tiden även arbetat kliniskt.

1F

1G

• Sammanställning och analys av BRIS kontakter med barn och unga om skilsmässa
• Hur beskriver barn skilsmässa?
• Vad är svårt, vilka dilemman berättar barnen om, vilket stöd vill de ha och vilka förväntningar har de på omgivningen?
• Vilken hänsyn och beaktanden behöver professionella ta för att möta de mest utsatta barnens behov i samband med skilsmässa?

• Hur fungerar barn i sorg
• Sorgereaktioner hos barn som förlorat en närstående
• Vad barnets omgivning behöver vara uppmärksam på
• Hur kan vi hjälpa barnen

Valbart Pass 2

2A

2B

2C

• Pia berättar om sitt tillfrisknande och hur hon upplevde vägen dit samt de erfarenheter hon kan förmedla till aktiva beroende och även till dig som arbetar med behandling

2D

• Diskussion om hur teori och metod från olika skolbildningar kan integreras till en effektiv behandlingsmodell
• Schematerapi - en evidensbaserad modell för behandling av personlighetsrelaterade störningar som även visat sig effektiv vid behandling av bland annat missbruk, ätstörning och långdragen relationsproblematik
• Kliniska exempel på tillämpning och integrerad metodik

Poul Perris är legitimerad läkare och psykoterapeut, handledare och rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi. Han är en av portalfigurerna för schematerapi i Sverige och en mycket uppskattad föreläsare. Poul är även ordförande för Svenska föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade Terapier.

2E

• Kan du tänka dig att bli inlåst tillsammans med så kallade "farliga" människor?
• Vad gör en människa farlig?
• Hur ska vi hantera situationen när farliga personer är föräldrar till mindreåriga barn?
• Vad kan en socionom bidra med till kriminalvårdens och rättspsykiatrins slutna världar?
• Professionella relationer som arbetsredskap

Frida Söderberg, socialpedagog och auktoriserad socionom, verksam som kurator vid Länsgemensam rättspsykiatri i Öjebyn. Arbetat på fängelseavdelning för intagna med personlighetsstörningar. Aktuell som författare till böckerna ”Min pappa” och ”Farsan”, om att vara barn till en rättspsykiatriskt vårdad förälder.

2F

• Vad har varit till hjälp i kuratorssamtalet - en sammanfattning av enkätundersökningar med unga vuxna
• Relationens betydelse - att våga vara i mötesögonblicket med den andre
• Ett kognitivt arbetssätt - att arbeta med kognitiva scheman, tankemönster och värdegrunder
• Förhållandet till tiden - att uppnå närvaro i nuet
• Ett existentiellt arbetssätt - känslor som informationsbärare, ansvarighet och val, att kunna handskas med livets möjligheter och begränsningar

• Stresshantering i grupp - ett samarbete mellan flera yrkeskompetenser som har ett biopsykosocialt synsätt
• Arbetet kring att urskilja patienter med stressrelaterad ohälsa
• Hur kan vi nå fler personer med stressrelaterad ohälsa som har risk för att bli sjukskrivna eller har påbörjar en sjukskrivning?
• Hur kan primärvården bli säkrare på att välja och erbjuda lämplig behandling till patienter med stressrelaterad ohälsa, där stresskurs i grupp är ett alternativ?
• Vilken effekt har kursen för den enskilde patienten?

2G

• Hur kan man förstå våld mot kvinnor?
• Den gradvisa förskjutningen av gränser i en våldsam relation
• Den stadigt ökande kontrollen i relationen
• Konsekvenserna av att leva i våld

• Att möta pappor med våldsproblematik - en socialtjänst-anknuten metod
• En arbetsmetod med syfte att öka skydd och trygghet för utsatta barn och mammor
• En arbetsmetod anpassad till socialtjänstens vardagliga arbete
• Etablera en konstruktiv dialog med pappor med fokus på föräldraansvar och ökad motivation för förändring ut ur våldet

Valbart pass 3

3A

3B

• Vad är egentligen utanförskapet? Kan man mäta det? Pratar regeringen och oppositionen om samma personer? Vilka är det egentligen som är utanför? Blir de fler eller färre? Påverkar definitionen de socialpolitiska åtgärderna?

Inledning:
Susanne Alm, forskare, Institutet för Framtidsstudier.





Diskussion:
Ann-Charlotte Marteus, ledarskribent Expressen (lib) samt Helle Klein, tidigare politisk chefredaktör på Aftonbladet (s), präst och frilansande skribent, föredragshållare och debattör.




Moderator:
Ursula Berge, ordförande för Svensk socialpolitisk förening och samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

3C

• Ökad globalisering och europaintegrationen har förändrat de nationella villkoren för socialt arbete. Under senare decennier har välfärdsstaten i många europeiska länder dragit sig tillbaka och lämnat större ansvar åt och utrymme för det sociala arbetet till den ideella sektorn. Ökade globala klyftor, miljökatastrofer, krig och etniska konflikter tvingar många att lämna sina hemorter och hemländer och söka sig till Europa efter bättre livschanser. Ökad kunskap om dessa förändringar och deras konsekvenser för socialt arbete är nödvändigt för att kunna bedriva ett bra och effektivt socialt arbete. Detta ställer även krav på forskning och utbildning i socialt arbete.

Masoud Kamali är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. Han har bedrivit stora nationella och internationella forskningsprojekt om sociala transformationer och deras betydelse för individernas livsvillkor och livschanser. Några av hans publikationer är ”Racial Discrimination: Institutional Patterns and Politics”, ”Kulturkompetens i socialt arbete”, ”Varken familjen eller samhället”, och ”Distorted integration”.

3D

• Vad är nätdroger?
• Vad är skillnaden mellan vanliga droger och nätdroger?
• Hur fungerar handeln med nätdroger?
• Vilka är det som använder nätdroger?
• Vilka nätdroger är mest populära just nu?
• 6 månader efter regeringens nya lag mot nätdrogerna. Fungerade det?

Magnus Callmyr är civilekonom och med drygt 3 års högskoleutbildning inom socialt arbete och missbruk bakom sig. Han är författare till böckerna “Nätdroger & RC-droger” samt “Smålänning, civilekonom, försäljningschef, alkoholist & ‘Jävla narkoman’”. Magnus arbetar idag i eget företag som utbildare och konsult inom missbruk och beroende.

3E

• Betydelsen av samtal mellan barn och vuxna
• Vikten av att vi som vuxna vågar prata med barn om viktiga
  saker i deras liv, också om det som är svårt
• Hur kan vi omsätta de salutogena begreppen begriplighet,
  hanterbarhet och meningsfullhet i samtal med barn?

Petter Iwarsson är socialpedagog med vidareutbildning inom familjebehandling och barn- och ungdomspsykoterapi, steg 1. Petter är sedan tio år anställd på BRIS i Stockholm. Han har tidigare arbetat med ungdomar och familjer bland annat inom socialtjänsten. Seminariets fokus är samtal med barn och ungdomar med utgångspunkt från den bok som Petter är författare till ”Samtal med barn och ungdomar – Erfarenheter från arbetet på BRIS” (Gothia Förlag 2007).

3F

• I livets slutskede sker ofta starka möten och viktiga samtal
• Palliativ vård, en arena där frågorna om liv och död, förlust och mening, blir mycket påtagliga och inte sällan smärtsamma
• Närstående till de drabbade patienterna och vårdens möten med dem

• För två år sedan ändrades Socialtjänstlagen och kommunerna har fått skyldighet att stödja anhöriga. Under detta seminarium kommer vi att diskutera vad det innebär för Socialtjänstens personal.

3G

• Att vara ung vuxen idag – mer livsstil än ålder
• Stora förändringar på många plan – att inte vara varken barn, tonåring eller fullt ut vuxen med helt ansvar för sitt liv
• Tankar och reflektioner kring de unga vuxna som går in i en livskris
• Vilka frågor väcks när det gäller identitet, ensamhet, sexualitet samt de existentiella frågeställningarna?

• Hur ingriper du i en konfliktsituation utan att själv hamna mellan dem som bråkar?
• Hur kan du få ungdomarna att lära sig föra en vettig dialog med varandra?
• Hur kan din verksamhet hitta ett gemensamt förhållningssätt när konflikter uppstår?

Valbart pass 4

4A

4B

4C

• Vilken roll och ställning har IFSW (International Federation of Social Workers)?
• Vilken roll har EU?
• Har vi ett gemensamt projekt och ett gemensamt språk?
• Ovanstående diskuteras utifrån två perspektiv:
  - De sociala konsekvenserna av den finansiella krisen
  - Fattigdom i ett lokalt, regionalt och globalt sammanhang

4D

• En lägesbeskrivning av hur arbetet fortskrider i den parlamentariska
  socialförsäkringsutredningen. Utredningen ska senast i maj 2013 lämna förslag om hur framtidens sjuk-, arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkringar ska vara utformade. I uppdraget ingår också att förslaget ska ha en bred politisk förankring. Läs mer på www.psfu.se.

Gunnar Axén är från och med hösten 2010 ordförande för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Gunnar kommer från Norrköping, är riksdagsledamot sedan 1998 och ordförande i socialförsäkringsutskottet sedan 2006. Han har tidigare varit kommunpolitiker och under den tiden bland annat arbetat med sociala frågor.

4E

• Utvecklingsmöjligheter för socialt arbete på internet
• Utmaningar och begräsningar
• Vad säger lagen?
• Kompetensutveckling
• Riktlinjer och rekommendationer

Johanna Löfvenius är socionom och arbetar som projektledare på Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen i Stockholms stad.

4F

• SFI-studier och jobb – går det att kombinera?
• Individanpassade insatser
• Alternativa utvecklingsmöjligheter istället för hot om indraget försörjningsstöd
• Lotsens roll
• Jobb – en individuell stolthet eller tecken på integration?
• Vilka lyckas och vilka misslyckas?

• Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
• ”En enkel biljett till arbetsmarknaden, tack!”
• Framgångsfaktorer – från guldkorn till smycke!

4G

• Fortsatt vanligt att röka och snusa bland personer med psykisk sjukdom, alkohol- eller drogberoende och
  socialt utsatta
• Rökningens effekter på hälsa och privatekonomi – förödande och drabbar dessa grupper särskilt hårt
• Effektiva behandlingsmetoder – goda utsikter att sluta med bra stöd
• Socionomer – viktig roll i genomförandet av Social-styrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser

• Hur behandling kan förbättras med IT-stöd anpassat för KBT
• Implementering av ART, teckenekonomi, TBA med mera
• Hur läkare och psykologer kan handleda bättra
• Hur behandlingshem kan få bättre stöd i sin verksamhet

Valbart pass 5

5A

5B

• Barnombudsmannen Fredrik Malmberg berättar under denna föreläsning om myndighetens arbete med projektet
  Unga Direkt där barn och unga placerade i samhällsvård fick komma till tals på ett unikt sätt. Barnen och ungdomarna träffade regering, riksdag och tillsynsmyndigheter. Det blev starka möten med konstruktiva förslag på förändringar.

Fredrik Malmberg utsågs 2008 av regeringen till barnombudsman och chef för myndigheten Barnombudsmannen. Fredrik har tidigare arbetat för Rädda Barnen som chef för program i Asien, Afrika och i Sverige.

5C

• Boendelösning för hemlösa personer som innebär att de direkt erbjuds permanent boende i egen lägenhet
• Metoder och arbetssätt för intensivt och individuellt utformat stöd i boendet
• Kunskapsbaserade metoder för stadens arbete att motverka hemlöshet
• Alla kan bo - men individer är i behov av varierande grad av stöd
• Att öka individens egenmakt och stödja denne till att själv förändra sin livssituation

Maria Andersson, projektledare för Bostad Först, Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad.

5D

• Redogörelse för arbetsrättsliga utgångspunkter
• Exempel på kollektivavtalsbestämmelser
• Diskussion om det handlingsutrymme som finns och
  skall synliggöras

5E

• SSD – att utvärdera det man gör för en enskild person
• Stegen som ingår i utvärderingsmetoden SSD
• Att specificera problem och mål
• Att välja rätt utvärderingssätt och mätmetod
• Hur du genomför och värderar resultatet

5F

• Kognitiva svårigheter och konsekvenser
• Bedömning av föräldraförmågan
• Stödformer och samverkan
• Kartläggning av målgruppen

• KAT-verktygen – flera olika möjligheter att understödja och underlätta samtalen om tankar, känslor och upplevelser
• Konkret, visuellt och tydligt hjälpmedel som bidrar till att öka den expressiva förmågan
• Ökad insikt för barn, ungdomar och vuxna om sam-
  spelet mellan tankar, känslor och handlingar samt möjlighet att dela denna erfarenhet med andra så att mottagaren förstår budskapet
• Bidrar till ömsesidig kommunikation och gemensam förståelse – minskar tolkningar och antaganden

5G

• Hedersrelaterat våld, förtryck och mord, en global problematik
• Heder, en fråga om mänskliga rättigheter
• Att leva under förtryck och bli utsatt för våld eller bli mördad i heders namn, en svensk verklighet
• Hederstänkande redan i förskolan?
• Skolans roll i arbetet mot hedersproblematik?
• Hur berörs olika personalkategorier?
• Lagstiftning och styrdokument
• Exempel ur verkligheten

• Erfarenheter av projektet om prostitution och människohandel för sexuella ändamål
• Kartläggningar och analyser visade på ungdomars och klienters sexuella utsatthet
• Bemötande och attityder till sexualitet – vikten av utbildning
• Från tjejgruppsverksamhet till samtalsgrupper – möjlighet att reflektera om relationer, sexualitet, makt och våld oavsett kön

Valbart pass 6

6A

6B

• Resultat från vanvårdsutredningens slutbetänkande
• Förslag från den särskilda utredaren
• Förekommer det vanvård i dagens barnavård?
• Går det att förhindra att barn inom barnavården utsätts för olika former av övergrepp?
• En verksam tillsyn till skillnad mot en verkningslös tillsyn
• En placering under transparens

Göran Johansson är särskild utredare vid socialdepartementet. Han har tidigare varit socialdirektör i Sundsvall, ansvarat för utredningar om Kunskapsutveckling i socialtjänsten, SIS-organisation, Vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer.




Lii Drobus är utredningssekreterare vid socialdepartementet. Socionom och familjebehandlare. Har sedan 1997 arbetat som socialsekreterare med barn och ungdomar och deras familjer.

6C

• Barnperspektivet har blivit starkare, hur påverkas din handläggning av det?
• Ansvarsfördelning och samverkan kring barn och unga
• lHur påverkas rätten till bedömningar?
• De största juridiska skillnaderna och deras påverkan
• Ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika
  huvudmän – socialtjänst, försäkringskassa, (LASS), (SoL) förskolan och skolan (skollagen)

6D

• Olika aspekter på tvångsåtgärder – juridik, etik och praktik
• Lagstiftningen och de grundläggande fri- och rättigheterna
• Skydds- och begränsningsåtgärder i verksamheter för barn och unga
• Skydds- och begränsningsåtgärder i verksamheter för vuxna
• Hur kan en god och säker demensvård ske? Praktiska
  frågeställningar
• Nödrätt

Linda Almqvist är jurist vid Socialstyrelsen på enheten för regeltillämpning. Hon arbetar med frågor som rör förvaltningsrätt, hälso- och sjukvård med särskild inriktning på LPT och LRV, socialrätt med LVU och LVM, offentlighet och sekretess och är samordnare för psykisk hälsa inom myndigheten.

6E

• Om ett traineeprogram i Nordvästra Stockholms län och om ett pilotprojekt i Järfälla kommun
• Traineeverksamhet för nyexaminerade socionomer –
  ett sätt att öka kvalitén i det sociala arbetet?
• Samverkan mellan olika aktörer – arbetsgivare, högskola och facklig organisation
• Vinster med traineeverksamhet – primärt och sekundärt

• Varför startade vi upp ett traineeprogram? Vad vi ville åstadkomma och vilka behov vi såg
• Praktik och traineedelens olika moment
• Utvärdering av traineeprogrammet, vad tycker samarbetspartners och de som är med i programmet?
• Utfall av satsningen – hur många anställer vi efter avslutad traineetid?
• Långsiktiga effekter av programmet

6F

• Föräldrastöd – bland annat i form av föräldrautbildning: ”småbarnsliv/COPE”
• Att samtala med föräldrar och ge råd och stöd i för-
  äldrafrågor
• Att samtala med föräldrar jämfört med bekymringssamtal
• Hur gör vi för att utveckla samarbetet mellan förskolan och individ- och familjeomsorgens personal vad gäller tidig upptäckt, ansökan om stöd samt i förekommande fall anmälan till socialtjänsten?
• Gemensam utbildning i bekymringssamtal – tidiga samtal med föräldrar om det finns bekymmer och oro kring deras barn

• KUSK- projektet i Huddinge, första projektet med Europeiska flyktingfonden ERF som explicit riktade sig till förskolebarn och deras föräldrar
• Att med hjälp av kuratorer uppnå en bättre psykisk och fysisk hälsa för familjerna, samt underlätta vägen till integration i det svenska samhället
• Om arbetssättet i KUSK samt lärdomar och erfarenheter av projektet

6G

• Problem och möjligheter vid placering av människor med komplexa beteendestörningar
• Utveckling mot alla odds
• Konkreta resultat – hur ser utvecklingen ut?
• Kritiska framgångsfaktorer

• Vad möter familjen när en förälder eller ett barn har tagit sitt liv?
Vikten av att rikta stöd till hela familjen samtidigt –
både barn och vuxna
• Vikten av att erbjuda möten mellan suicidefterlevande familjer under professionell ledning
• Beskrivning av stödhelgernas syfte, struktur och innehåll

Valbart pass 7

7A

• Helhetssyn på sociala problem
• Behovsprincipen som grund för rätt till bistånd
• Delaktighet och självbestämmande för både barn och vuxna

Anna Hollander, professor i rättsvetenskap vid institutionen i socialt arbete, Stockholms universitet.

7B

• Hur ställer vi oss Sverige till barnfattigdom?
• Finns det barnfattigdom i ett så rikt land som vårt?
• Vad menas egentligen med begreppet barnfattigdom?
• Vad säger barnen själva om de får komma till tals och vad innebär det att växa upp under fattiga förhållanden?
• Vad har de olika definitionerna och mätmetoderna som används för svagheter och styrkor och varför kommer man fram till så olika resultat?
• Vad vet vi om omfattning och riskfaktorer?
• Vem har det yttersta ansvaret för problemet och hur arbetar man med frågan på olika nivåer i dag?

Hans Swärd är professor i Socialt arbete vid Lunds universitet och forskar om fattigdom, sociala problem och socialt arbete. Han har nyligen varit med och gett ut skriften ”Vara utan. En skrift om barn och fattigdom”. Egalité förlag 2010.

7C

• Vad kan Sverige lära från England i arbetet med familjer som har en svår problematik?
• Fokus på familjen med samordnad planering och insatser – resultat från pilotprojekt
• Bedömnings- och utredningsinstrument för familjer
  med svår problematik
• Ekonomiska argument för att satsa på insatser till familjer
• Erfarenheter från praktiken i en Londonkommun

Camilla Webster är en svensk socionom som arbetar med projekt och verksamhetsutveckling i en Londonkommun.

7D

• En offensiv och lärande socialtjänst
• Projektens bakgrund och syfte
• Erfarenheter från olika perspektiv

Anette Arebo, projektsamordnare för Socialtjänstför-valtningens projekt ”Unga i vuxna i hemlöshet”. Anette är socionom med erfarenhet av arbete med försörjningsstöd samt som uppsökare i Stockholm stad. Projekt Unga vuxna i hemlöshet har uppdraget att på individuell och strukturell nivå förebygga hemlöshet i åldergruppen 18-25 år.

7E

• Ett seminarium om villkoren och förutsättningarna för dagens välfärdsarbetare som tar sin utgångspunkt i Uppdrag Välfärd. Akademikerförbundet SSR har under flera år undersökt hur förutsättningarna för socialsekreterarna
  att utföra ett professionellt arbete förändrats.

Maria Östberg Svanelind, utredningschef, Akademikerförbundet SSR

7F

• Övergripande om unga med sexualiserade beteendeproblem
• Skydd, säkerhet, bekräftelse – svårigheter vid syskonövergrepp
• Behandling
  - Barn med sexualiserade beteendeproblem
  - Ungdomar med sexuell övergreppsproblematik
  - Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder
• ERASOR – att bedöma risk

• Vad kan känneteckna en destruktiv sexualitet eller ett eventuellt sexmissbruk?
• Hur påverkas familjen av en medlems destruktiva sexualitet/sexmissbruk?
• Vad är en normal kontra onormal sexualitet?
• Att prata sexualitet

7G

• Att komma till en okänd tillvaro – hur kan man då känna tillhörighet och att man är en individ i ett sammanhang?
• Att stimulera motivation till integration
• Att ge varje ungdom en helhetskänsla och en strukturerad
  tillvaro för att få en framtidstro och vara rustad att ta kontrollen över sin egen livssituation av egen kraft
• Lyssna till en fallbeskrivning som, naket och ärligt, visar mötet med en ung människa som ska bygga sin framtid i Sverige

• Vilka förväntningar finns hos de ensamkommande barnen?
• Vilken verklighet möter de?
• Behov och förväntningar – hur arbetar vi för att möta skillnaden?
• Det är det onormala som är det normala

Valbart pass 8

8A

Pär Johansson är grundare av och chef för Glada Hudik-teatern, teatergruppen där utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare arbetar sida vid sida. Pär är flerfaldigt belönad för sina ledaregenskaper och en mycket uppskattad föreläsare. Hans föreläsning, fylld av humor och värme, lämnar ingen oberörd. Den handlar om att tänja sina egna gränser, att hela tiden sträva lite längre och är en garanterad vitamininjektion. En bra blandning av allvar, skratt och teoretiska exempel. Pär kommer i sin berättelse om resan med Glada Hudik-teatern tydliggöra hur det goda ledarskapet gentemot andra alltid tar sin början hos en människa och hur stora processer och resultat nås när man vågar konfrontera sin egen och andra människors okunskap och osäkerhet.

8B

• Om resultaten från Missbruksutredningen
• Reflektioner kring valda och ej valda lösningar
• Vad händer nu?

Gerhard Larsson har sedan 2009 varit regeringens särskilda utredare för översynen av den samlade svenska missbruks- och beroendevården. Uppdraget redovisas den 15 april 2011. Gerhard Larsson var tidigare landshövding för Västernorrlands län, byggde upp och var Samhalls förste koncernchef samt innan dess statsekreterare. Han har lett drygt 20 statliga utredningar inom sjukvård, social- och arbetsmarknadspolitik.

8C

• En intervjuundersökning om barns och föräldrars tankar kring barn och ekonomiskt bistånd
• Den handbok om barnperspektiv och ekonomiskt
  bistånd som projektet tagit fram
• En metod för barnkonsekvensanalyser
• Stötestenar och felaktiga antaganden under projektets gång
• Kommande utmaningar

Annelie Sjöberg arbetar idag som utredare på socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon är socionom och har arbetat inom av det sociala området de senaste 15 åren, varav 10 år i Stockholm. Annelie har erfarenheter från flera olika delar av socialtjänsten och har till exempel arbetat med utredningar rörande barn och unga. 2008 – 2009 var hon projektledare för projektet ”Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd” i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.

8D

• Hemlöshet – ett allvarligt samhällsproblem
• Information och verktyg för lokala aktörer som arbetar mot hemlöshet
• Många kommuner arbetar redan med att förebygga
  vräkningar men inte alla – fortfarande vräks barnfamiljer. Hur kan vi arbeta för att förändra detta?
• Metoder och forskning som ger de lokala aktörerna stöd i utvecklingen av ett effektivt arbete mot vräkning

Annika Remaeus, projektledare, socionom, har arbetat med hemlöshetsfrågor i mer än 20 år, på både lokal och statlig nivå. Annika har varit projektledare för Socialstyrelsens arbete att leda regeringens hemlöshetsstrategi 2007-2009, och är nu ansvarig hemlöshetskartläggningen som genomförs 2011.




Ann Jönsson, utredare, Socialstyrelsen. Ann arbetar med hemlöshet och frågor om våld mot kvinnor. Hon är journalist och har under stora delar av sitt yrkesliv ägnat sig åt socialpolitiska frågor. Innan hon kom till Socialstyrelsen arbetade hon med hemlöshetsfrågor som politisk tjänsteman på Socialdepartementet.

8E

• Hur ser problemet ut idag?
• Vems är ansvaret – för vad?
• Hur kan vi förebygga att barn utvecklar uppgivenhet?
• Samordning, samverkan, samarbete – hur kan detta organiseras?
• Rätten till bästa möjliga hälsa och krav på jämlik vård och omsorg
• Kompetensen behöver utvecklas

Elis Envall är socionom och har arbetat inom socialtjänsten. Elis arbetade med socionomernas yrkesfrågor under 13 år på SSR då han även hade posten som ordförande för socialarbetarinternationalen, IFSW. Sedan mer än 10 år arbetar Elis på Socialstyrelsen med bland annat våld i nära relationer, mänskliga rättigheter och migrationsfrågor.

8F

• Möjligheter till internationell samverkan
• Hur kan socialt arbete bli synligt?
• Internationellt deltagande vid konferenser
• Hur man får kontakt, söker finansiering och andra
  praktiska tips!

• Istället för samsyn: att söka gemensamma nämnare
• Den synergiska effekten av samverkan
• Öka integrationen mellan olika aktörer – och värna om differentieringen
• Mandat att samverka förutsätter organisationsstöd
• Exempel från vårt arbete som samordnare av samverkan mellan skola BUP och socialtjänsten kring barn med speciella
  behov

8G

• Vad innebär förstärkt familjehemsvård enligt KBT?
• Metod, verktyg och redskap för utförande
• Vikten av enighet under placeringstiden
• Familjehemmens egen uppfattning

• Nätverksskapande coachning – en väg till delaktighet i nya sammanhang.
• Hur ger vi unga redskap till ett fungerande vuxenliv?
• Hur kan vi hjälpa utan att stjälpa?
• För att kunna ta ansvar måste jag få ansvar!

Valbart pass 9

9A

9B

Gerhard Larsson, har sedan 2009 varit regeringens särskilda utredare för översynen av den samlade svenska missbruks- och beroendevården.





Anders Bergmark, professor, Stockholms universitet.






Camilla Sköld, SKL.





Christin Johansson, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR.

9C

• Närhet och autonomi: våra två grundläggande livsbehov
• Den inre savannen: hur känslor blir förknippade med ångest
• Resiliens: hur vi återhämtar oss från stress och motgångar

Tor Wennerberg, psykolog och författare till boken ”Vi är våra relationer” presenterar aktuell forskning om hur viktiga de tidiga anknytningsrelationerna är för individens psykologiska utveckling. Som barn överlever vi endast genom våra relationer till omhändertagande andra, och genom hela livet förblir känslomässig närhet till andra vårt främsta sätt att hantera stress och motgångar.

9D

Stig Orustfjord är överdirektör på Försäkringskassan. Tidigare har Stig arbetat som chef inom Stockholm stad, bland annat inom äldreomsorgen. Stig är aktiv i Akademikerförbundet SSR och har ett förflutet som facklig ordförande för Akademikerförbundet SSRs Stockholmsavdelning.

9E

• Utvärdering av regeringens satsningar på valfrihet inom äldreomsorg och primärvård
• Kan konkurrens och valfrihet ge bättre verksamhet?
• Vilka sidoeffekter uppkommer?
• Behovet av kontinuitet och samordning av vården och omsorgen
• Behovet av case managers eller care managers

9F

• Vad innebär flexibla bygglösningar ur ett LSS-perspektiv?
• En komplett LSS-bobygglösning
• Hyra, köpa eller kombinera?
• En investering för boende, ekonomi och framtid
• Framtidens LSS-boende – kan det se ut så här?

9G

• Vad kan vi tänka på för att undvika fallgropar vid placering?
• Anpassningar i vardagen
• Vad innebär funktionsnedsättningen?
• Barnets biologiska familj

• Relationellt förhållningsätt
• Anknytning och bemötande
• Erfarenheter och resultat

Valbart pass 10

10A

10B

• Evidensbasering och den begreppsliga förvirringen
• Nödvändigheten av att tala om problemen
• Vad kan psykoterapiforskningen lära oss?
• Den medicinska modellens dominans
• Hur går vi vidare?

Anders Bergmark är sedan 1997 professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Hans forskning har i vid mening varit inriktad på interventioner för alkohol- och drogmissbruk och innefattar såväl epidemiologiska undersökningar som teoretiska analyser av centrala begrepp på missbruksområdet. Under de sista tio åren har en stor del av hans vetenskapliga produktion fokuserat på försöken att etablera en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.

10C

• Hur kommer narkotikamissbruket att utvecklas de närmaste tio åren?
• Vilka förändringar kan vi förvänta oss när det gäller narkotikalagstiftning,
  vårdlagstiftning och förklaringsmodeller?
• Vilka utmaningar innebär det för det sociala arbetet?

Bengt Svensson är professor i socialt arbete vid Malmö högskola. Han har bland annat forskat om narkotikaanvändares livsstilar, tvångsvård, sambandet missbruk/sexualitet och narkotikapolitik. Han har dessutom arbetet i många år som socialarbetare, främst inom specialiserad narkomanvård och på socialbyrå.

10D

• Varför måste frågan om kunskap om äldreomsorg lyftas fram?
• Statens arbete med kompetensfrågorna inom äldreomsorgen
• Nya Vård och omsorgsprogrammet inom gymnasieskolan
• Socialstyrelsen uppdrag – vilken kunskap bör krävas för att arbeta med äldre?
• Omvårdnadslyftet – nya stimulansmedel
• Värdighetsuppdraget
• Framtiden

Niklas Bjurström är socionom och har arbetat med äldreomsorg i Uppsala och Stockholm som hemtjänstassistent, hemvårdsinspektör och avdelningschef. Sedan tio år tillbaka arbetar Niklas på Socialstyrelsen som utredare och projektledare.

10E

• Hur kan sociala problem förhindras?
• En policy för socialt förebyggande arbete
• Att vara en generalist specialiserad på sociala sammanhang
• Teoretiska utgångspunkter och forskningsstöd för socialt förebyggande arbete

Åsa Lundström Mattsson är auktoriserad socionom med erfarenhet av utvärderings- och utvecklingsarbete,
arbetar på Stiftelsen Allmänna Barnhuset.





Titti Fränkel, utvecklingschef socialt arbete, Akademikerförbundet SSR.

10F

• Om konsten att skapa en välfärdsförvaltning
• Tydlig ledardeklaration och hälsoorienterat ledarskap
• Vikten av gemensamma mål i politik och förvaltning
• Den röda tråden - socialt arbete bidrar till tillväxt

• Oavsett hur vi väljer att definiera och förhålla oss till konceptet EBP, ställer det krav på en högre grad av systematiserad kunskap och kännedom om insatsers utfall. Men kanske inte minst en nyfikenhet att inhämta kunskap om såväl den egna verksamheten som andra?
• Vid sidan av större nationella satsningar på evidensbaserade metoder och dokumentationssystem pågår en mängd aktiviteter ute i verksamheterna i strävan mot en evidensbaserad
  praktik. Malmö stads FoU-enhet medverkar på nära håll – och i olika roller - i flera sådana initiativ.
• Konkreta förslag hur vi som praktiknära forskare konstruktivt, och med kunskapsfokus, kan samarbeta med verksamheterna.

10G

• Behandling, boende och skola – med samarbete som framgångsfaktor
• Genusfrågor – att dela på flickor och pojkar, både på boendet och i skolan, något som visat sig ha stor framgång
• Förening av behandling och skola ger dygnetruntlösning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

• Den praktiska vinklingen – hur du kan hjälpa unga och vuxna personer med Aspergers syndrom och högfungerande
  autism att skapa helhet, sammanhang och begriplighet

Valbart pass 11

11A

• Socialt arbete i Sverige har genomgått stora förändringar under 2000-talet
• Regeringen anger idag ett evidensbaserat arbete som målet för socialtjänsten och Sveriges Kommuner och Landsting har påbörjat arbetet med att implementera detta. De som arbetar inom socialt arbete är också positiva till ett evidensbaserat arbete
• Faktorer som bidragit till förändringen

Knut Sundell är docent i psykologi och socialråd på Socialstyrelsen. Mellan 2007 och 2009 var han chef för Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen. Före det forskade han om insatsers effekter.

11B

• Att vara barn till missbrukare eller psykiskt sjuka föräldrar är som att leva mitt i en krigssituation
• Fyra magiska ord kan hjälpa dessa barn: Jag tror på dig!
• Många missbruksbarn blir själva matmissbrukare
• Längtanshålet – vad är det? Och varför försöker vi fylla det med mat eller alkohol? Vad är det vi hungrar och törstar efter, egentligen? Handlar det verkligen om geléråttor, chokladkakor och kanelbullar? Eller ens alkohol för alkoholister?

Hillevi Wahl är författare och känd krönikör i bland annat Metro, Allas Veckotidning och Kommunalarbetaren. ”I dag är jag journalist, författare, trebarnsmamma, alkisbarn och gammal matmissbrukare. Och allt det där är jag förbaskat stolt över! Låt mig få berätta varför!”, säger Hillevi Wahl.

11C

• ”Nya” lex Sarah träder i kraft den 1 juli 2011 och innebär stora förändringar både för dem som tidigare tillämpat lagen och för dem där den är något nytt
• Tillämpningsområdet utvidgas till hela socialtjänsten, verksamhet vid Statens institutionsstyrelse och personlig assistans
• Rapporteringsskyldigheten utvidgas till att omfatta missförhållanden och risk för missförhållanden
• En ny anmälningsskyldighet till Socialstyrelsens införs vilket innebär att alla allvarliga missförhållanden ska anmälas till tillsynsmyndigheten

Helena Axestam, utredare, Socialstyrelsen. Helena har arbetat på Socialstyrelsen sedan 2004. Tidigare har hon arbetat i Mjölby och Norrköpings kommuner, Hälsouniversitetet i Östergötland och Socialdepartementet.

11D

• Förändringar i kraven på handläggning och uppföljning av barnavårdsutredningar
• Svårigheter att rekrytera och behålla personal som utgångspunkt för ett utvecklingsarbete i kommunerna i Uppsala län
• Kunskapsunderlag och strategier för ett helhetsgrepp på problemet
• Genomförande av ett kompetensutvecklingsprogram för barnavårdshandläggare i Uppsala län

Anna-Lena Lindquist är docent i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Anna-Lena medverkar i ett projekt som syftar till att förstärka kvalificeringen av arbetet med barnavårdshandläggning i kommunerna i Uppsala län. Hon forskar om utvecklingsförutsättningar, om övergången från utbildning till praktiskt socialt arbete och har bland annat utvärderat användningen av kompetenstrappor.

11E

• Vad säger nya skollagen om Elevhälsa?
• Får vi en likvärdig Elevhälsa för alla nu?
• Förändrar den nya skollagen Skolkuratorns arbete?

Christel Jonsson är sedan snart 20 år skolkurator i Bodens kommun, där har hon främst arbetat på högstadiet och gymnasiet. Sedan 2002 är hon styrelsemedlem i Sveriges Skolkuratorers Förening.

11F

• Hund i vården – alltmer vanligt, framför allt i äldreomsorgen
• Hur kan du nyttja hunden i den dagliga verksamheten?
• Vårdhundskolans utbildning av vårdhundsteam

• Vad är hästunderstödd terapi på Vilja Center?
• Vad är det fantastiska med att använda hästar som ett terapeutiskt redskap?
• Vilka kan gynnas av hästunderstödd terapi?

11G

• En introduktion till att använda lösningsfokuserat arbetssätt för att undersöka vad människor vill och vad som är viktigt i deras liv
• Att samarbeta med ofrivilliga eller ”omotiverade” klienter
• Klientens egen teori om förändring

• Hur skapar och bibehåller vi en god etik och moral i mötet med människor i kris?
• Hur bemöter vi personer som upplever att de blivit kränkta?
• Reflektioner och erfarenheter kring bemötande av personer på behandlingshem
• Presentation av aktuella metoder och konkreta tips
  för ett framgångsrikt arbete

Valbart pass 12

12A

12B

• Öppna jämförelser – ett verktyg för analys, uppföljning och förbättring av socialtjänstens verksamheter
• Jämför olika delar av socialtjänsten i hela Sverige – årliga webbpubliceringar ger insyn och bidrar till lärande, uppföljning och förbättringsarbete
• I september kommer nya resultat för barn- och ungdomsvård samt missbruks- och beroendevård. Med utgångspunkt från dem lyfter vi frågor som: Vad är öppna jämförelser? Vad visar resultaten? Om man vill förbättra sina resultat, hur gör man då? Vilken utvecklingskraft finns i öppna jämförelser?

Ulla Höjgård, socialråd och projektledare för öppna jäm-förelser socialtjänst och hemsjukvård, Socialstyrelsen.




Annica Blomsten, socionom och projektledare för öppna jämförelser socialtjänst och hemsjukvård, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

12C

• I en stor stad som Stockholm finns ett antal verksamheter och projekt som arbetar med kvinnofrid, barnfrid men också med män (i många fall pappor) som utövar våld. Samtidigt vill staden tala med en röst och ha en handlingsplan som pekar ut färdriktningen och ger oss uppföljningsinstrument. En utmaning som vi vill dela med oss av!

12D

• Är det bra eller dåligt med privata utförare?
• Finns det någon väg tillbaka?
• Vad innebär konkurrensen för kommunens egen verksamhet?
• Hur bör privata utförare kontrolleras?

Sture Henriksson har lång erfarenhet av statlig och kommunal verksamhet, bland annat som socialdirektör och utredningschef i Järfälla kommun. Sture är författare till boken: Privata utförare – Vad betyder det för kommunen?

12E

• Varför tillåter vi ungdomsfylleri – och varför dricker ungdomar alkohol?
• Hur får man ungdomar att sluta dricka alkohol?
• Varför ska socialtjänsten vara motorn i det drogförebyggande arbetet?

Håkan Fransson är socionom och drogförebyggare i Öckerö kommun. Han är ansvarig för Sveriges mest framgångsrika drogförebyggande arbete. Öckerö kommun har på åtta år förskjutit alkoholdebuten 2,5 år samt halverat ungdomsdrickandet.

12F

• Att lösa ambivalens och stimulera till positiv förändring genom att locka fram och stärka personens egen motivation att förändras
• Att bedöma var i förändringsprocessen en individ befinner sig för att därefter ge rätt stöd för att hjälpa personen vidare - minskad risk att väcka motstånd och bristande motivation samt minskar risken för återfall i negativa beteenden
• Tidig insats som stärker personens egen förmåga och motivation leder till att förändringsprocessen går
  fortare och blir mer hållbar
• Fördelar för personal – mindre maktlöshet och mer nöjda med sina klientkontakter

• MI i grupp – en väg till förändring
• Erfarenheter från att bedriva gruppverksamhet med
  män med mångårigt missbruk av alkohol eller droger
• Upplägg på träffarna och gruppdeltagarnas synpunkter
• Resultat av arbetet

12G

• Skolans stora betydelse för fosterbarns långsiktiga utveckling
• Genomförbara vägar till förbättring

• En kort historisk tillbakablick
• Hur föreställningar om kön påverkar insatser och förhållningssätt i socialt arbete
• Erfarenheter från en forskningscirkel

• Vad är sociala medier? Om Facebook, bloggar, Twitter, YouTube med mera
• Sociala medier – möjligheter för organisationen: dialog, information, rekrytering, omvärldsbevakning med mera
• Sociala medier – möjligheter för dig som socialtjänsteman: samtal, uppsökande verksamhet med mera
• Att använda sociala medier i sitt arbete. Hur fungerar det i praktiken?
• Ryktesspridning och andra obehagligheter – hur kan du bemöta och agera?
• Juridiska aspekter, råd och riktlinjer

Lena Carlsson driver kommunikationsbyrån Kreafon och har skrivit böckerna Marknadsföring och kommunikation i sociala medier och Sociala medier – en lathund.

• Barn och brott – utökade befogenheter för socialtjänsten (Michael Tärnfalk)
• Varför vräks barn – socialtjänstens ansvar och möjlig-heter (Pia Kjellbom)