Meny 2

Program 2013

Nedanför presenteras programmet för Socionomdagarna 2013. Du kan också ladda ner en PDF-broschyr med programmet.
Dag 1
Valbart pass 1Valbart pass 2Valbart pass 3Valbart pass 4
Valbart pass 5Valbart pass 6
Dag 2
Valbart pass 7Valbart pass 8Valbart pass 9Valbart pass 10
Valbart pass 11Valbart pass 12Valbart pass 13

Program - dag 1 - Tisdag 12 november 2013

08:00Registrering, morgonkaffe samt besök hos utställarna
09:00Välkommen till Socionomdagarna 2013 (live i sal K2, streamas till övriga salar)

Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR hälsar välkommen.

Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad hälsar välkommen.

09:30-10:30
Valbart pass 1

1AInledningstal av Erik Ullenhag, integrationsminister
1BFULLT!
Lättillgänglig socialtjänst främjar hälsa och goda levnadsvillkor
  • Linköpingsmodellen - hjälp till många i tidigt skede
  • Stort inflytande för den enskilde över vilken insats man vill ha och hur stödet ska utformas
  • Många insatser utan föregående biståndsprövning
  • Lättillgänglig och utförlig information samt vägledning av personal gör att den enskilde själv kan välja
  • Invånare i alla åldrar och flera verksamhetsområden - familjestöd, ungdomsstöd, anhörigstöd, boendestöd, missbruksbehandling, hemtjänst och stöd till demenssjuka och deras anhöriga
  • Forskningsstudie initierad för att belysa effekterna av 20 års arbete enligt denna modell
Elisabeth Ulvenäs och Ingalill Thor, planeringsledare, Linköpings kommun.
1CFULLT!
Medför BBIC ett förbättrat barnperspektiv?
  • I presentationen beskrivs arbetet med implementering av BBIC i sju nordostkommuner i Stockholms län och dessutom diskuteras hur barns delaktighet påverkats genom införandet av BBIC.
Lotta Berg Eklundh, fil.lic., forskare, FoU Nordost.
1DFULLT!
Nytt synsätt på betydelsen av metod och relation i behandlingsarbete
  • Historiskt perspektiv - behandlingsmetoden respektive relationens betydelse i behandlingsarbete
  • Vilket är det korrekta förhållningssättet för forskning, undervisning och behandling?
  • Den mest effektiva psykologiska behandlingen till våra patienter - många faktorer spelar roll för vilka effekter som kommer av en behandling
  • Om dagens forskningsbild - allt är viktigt när det gäller att åstadkomma behandlingsresultat: patienten, terapeuten, deras relation, behandlingsmetoden och det sammanhang de ingår i
  • Kan kunskaperna från psykoterapin överföras till socialt arbete?
  • Vilka lärdomar kan dras för framtiden?
Knut Sundell, docent i psykologi, socialråd på Socialstyrelsen
1EFULLT!
Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabgarantin
  • Patienter är olika - och fordrar olika behandlingar - för att nå egna, effektiva resultat
  • Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, med stora mänskliga och samhälleliga kostnader som följd
  • Rehabiliteringsgarantin som kostar en miljard/år - en besvikelse utan avsedd effekt
  • Erfarenheter från aktuell forskning samt från omfattande psykoterapisatsningar
  • Psykisk ohälsa är en komplex problematik som kräver hög behandlarkompetens och en bredd av olika, kompletterande metoder för att nå effektiva resultat
Gunnar Bohman, med. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut, universitetslektor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
1FFULLT!
Vägar ur ett långvarigt socialbidragstagande - mönster i socialtjänstens arbetssätt och orgainsation för klienters sannolikhet att lämna mer varaktiga bidragsperioder.
  • Vilka faktorer på individnivå bestämmer sannolikheten att lämna socialbidragstagande och hur varierar denna sannolikhet över riskgrupper, kommuner och försörjning efter en avslutad bidragsperiod?
  • Finns det i förhållande till individen exogena faktorer på kommunal nivå (utöver lokal policy) och på lokal arbetsmarknadsnivå som påverkar risk för och varaktighet i socialbidragstagande?
  • Kan vi finna mönster i t.ex socialtjänstens arbetssätt och organisation av betydelse för klienters sannolikhet att lämna mer varaktiga bidragsperioder?
Renate Minas, docent i socialt arbete, Stockholms universitet
1GFULLT!
09:30
Fokus på barn och unga - ett arbetssätt och ett förhållningssätt
  • Samverkan i arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa
  • Tidig upptäckt och rätt insatser i rätt tid för barn och unga samt deras föräldrar
  • Insatser och åtgärder ska hänga ihop och skapa en helhet oavsett aktör
  • Praktiska konkreta verktyg - hur använder vi dem?
  • Framgångsfaktorer och utmaningar
Anne-Charlotte Blomqvist är beteendevetare, processkonsult och anställd i Sundbybergs stad som samverkansledare för Fokus barn och unga

Karin Hägglund är folkhälsovetare och anställd i Sundbybergs stad som folkhälsoplanerare med särskilt uppdrag inom det drogförebyggande området kopplat till Fokus barn och unga.


10:00
ABC - föräldraträffar för alla
  • Vikten av bra relationen med våra barn
  • Vad vill föräldrar ha - och vad behöver barnen?
  • Vad säger forskningen?
Kajsa Lönn Rhodin är leg. psykolog på Socialförvaltningen, Stockholms stad.
1HFULLT!
09:30
HBT-certifiering - vad har det satt för spår i verksamheten?
  • Erfarenheter från en HBT-certifiering
  • Processen, utmaningarna och förändringar
  • Hur detta har inspirerat andra verksamheter till ett mer inkluderat bemötande
Birgitta Ärlund, verksamhetsutvecklare, Attendo IOF

10:00
Hinder och möjligheter att hitta lämplig plats inom LSS och SoL - att skapa förutsättningar för en lyckad placering
  • Olika perspektiv vid placeringar - vad passar vem?
    - Exempel på det "lilla" som en klient kan önska vid placering som kan bli den stora framgångsfaktorn vid en lyckad placering
  • Hur ska man prioritera för klientens bästa?
    - Anhöriga, brukare och handläggare tycker inte alltid lika
  • Kvalitet i vården - till vilket pris?
    - Diskussion om vad en vårdplats kostar och hur vi ser att priset påverkar vårdvalet. Är "rätt" vård alltid dyrare? Vilka faktorer styr priset, kvalité eller efterfrågan?
Hanna Lust, VD och Evelina Gustafsson, placeringsansvarig, Placeringsinfo.se
10:30-11:00Förmiddagskaffe, tid att besöka utställarna

11:00-12:00
Valbart pass 2

2Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen
2ASocialt arbete i sociala medier - hur kan kommunikation i sociala medier stödja din verksamhet?
  • Hur fungerar sociala medier?
  • Vilket värde har kommunikation i sociala medier för den typ av verksamhet som socionomer verkar i?
  • Hur jobbar du strategiskt och effektivt med sociala medier?
  • Exempel från organisationer som varit framgångsrika
Jacob Lapidus, ansvarig för digital kommunikation, Gullers Grupp
2BCannabisförebyggande arbete inom Trestad2-projektet
  • Cannabissituationen i Stockholm, Göteborg och Malmö
  • Röster om cannabis: Hur ser unga och yrkesverksamma på cannabisfrågan?
  • Några viktiga hörnstenar för preventionsarbete - den nationella ANDT-strategin
  • Så här metodutvecklar städerna det förebyggande arbete på olika nivåer
  • Erfarenheter vi gjort - tid för frågor och samtal
Anders Eriksson, projektledare för Trestad2 Stockholm, Stockholms stad
2CHjältar och monster - om unga, maskulinitet och våld
  • Pojkar och unga mäns utsatthet för våld
  • Vilket våld använder pojkar och unga män själva?
  • Attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld
  • Att förebygga att tjejer och kvinnor utsätts för våld samt att killar utsätter varandra för våld och vilket våld de själva använder - hur gör man?
Karen Austin, projektledare, Ungdomsstyrelsen
2DLegitimation för socionomer
  • En nulägesrapport
Titti Fränkel, utvecklingschef, Akademikerförbundet SSR och Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledamot, Folkpartiet liberalerna
2EAll you need is love?
  • Kärlek är viktigt. Men vi behöver mer i våra relationer för att utvecklas till trygga individer och medmänniskor. Denna föreläsning handlar om vad barn behöver i samspelet med vuxenvärlden för sund psykologisk utveckling och mognad. Det blir en teoretisk genomgång av allmänmänskliga samspelsbehov, varvat med konkreta exempel på hur dessa kan tillämpas på ett ändamålsenligt sätt
Poul Perris, leg. läkare, psykoterapeut och handledare. Rektor vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.
2FKompetens och vardagsutveckling inom verksamhetsområdet funktionshinder
  • Forum Carpe - en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom funktionshinderområdet
  • Carpe 2 - ett EU projekt med målsättning att personer med funktionsnedsättning får stöd och service av medarbetare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter
  • Skapa en hållbar struktur för att samordna aktiviteter, synliggöra verksamhetsområdet, höja kompetensen samt samla och sprida goda exempel
Carin Bergström och Jansje van Bemmel Thomenius, Stockholms stad
2GFULLT!
11:00
En professionell organisation som utgår från brukarens egen verklighet
  • Ett systematiskt förhållningssätt hos alla medarbetare - alla ska kunna använda sin kunskap om människors lärande och utveckling i förhållande till brukaren
  • Att stärka organisationens brukarfokus och villigheten att bryta interna och externa gränser för att brukaren ska nå sina mål
  • En aktiv organisation där alla deltar i vårt verksamhetsutvecklingsprojekt som löper över flera år, berör alla verksamheter, stärker brukarfokus i syfte att nå politiska mål och bygger en gemensam kunskapsbas
  • Våra verktyg är omvärldsspaning, workshopar för att definiera begrepp och visualisera bilden av vår vision, brukarenkäter och brukarworkshopar
Marianne Saur Hedlund, förvaltningschef, Sundbybergs stad och Åsa Dourén, processkonsult och partner, PlanB

11:30
Tyst kunnande i arbetslivet - en metod som tar vara på magkänslan
  • Med utbildning kommer man långt, men inte hela vägen. För att utöva sitt yrke på bästa sätt behövs erfarenhet, och förmågan att hitta "den rätta känslan". Man kan prata om fingertoppskänsla, magkänsla, eller något som "sitter i ryggmärgen". Man kan också tala om tyst kunnande. Vi har tagit fram en konkret metod för att synliggöra och ta till vara på det tysta kunnandet i arbetslivet.
Cecilia Algelius, socionom, Kriminalvårdens regionkontor i Region Väst.
2H11:00
Att skapa relationer bland relationslösa - hur kan man arbeta med flickor som inte kan behålla sunda relationer?
  • Anknytning och närmande
  • Hur skapas tillit hos tjejer som inte har någon anledning att lita på en vuxen - barndomens traumatisering som stigmatisering
  • Självskada - ett yttre som visar det inre
  • Olika perspektiv på bemötande
Malin Stihl, biträdande föreståndare på Villa Svanholmen, Baggium Vård & Behandling AB, som sedan 2011 ingår i Humana-koncernen, och Bo Buhrman, beteendevetare och beteendeterapeut, behandlingschef, Tiangruppen/Humana AB.

11:30
Plats för anknytning
  • Att främja trygg anknytning i arbetet med barn och ungdomar med olika anknytningsmönster
  • Nyttan av programmet Vägledande Samspel/ICDP i anknytningsarbetet
  • Vårt anknytningsarbete med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Anita Wijk, enhetschef och Annelie Waldau Bergman, behandlingsansvarig, Cean Familjehem.

12:10-13:10
Valbart pass 3

3FULLT!
Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen
3AVägen dit och tillbaka - berättelsen om två liv
  • Lyssna till Per och Jonas historier - två helt olika uppväxter som ledde till liknande erfarenheter
Per Lifvergren, föreläsare och drogförebyggare samt Jonas Andersson, föreläsare, mest känd för boken "El Choko"
3BVarför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management.
  • Vad är New Public Management?
  • När och varför infördes detta i offentlig sektor?
  • Vilka konsekvenser får det?
  • Framtiden?
Anders Ivarsson Westerberg, docent i företagsekonomi, Södertörns högskola
3CUtbildningsprojektet SimChild - en interaktiv simulering av barnavårdsutredningar
Socialtjänstens barnavårdsutredningar är ett av det sociala arbetets viktigaste och mest utmanande verksamhetsfält. Utbildningsprogrammet SimChild syftar till att bidra till den reflexiva förmåga och professionalism arbetet med utsatta barn kräver. SimChild är en interaktiv datorbaserad simulering av en barnavårdsutredning där deltagarna på ett realistiskt sätt konfronteras med vägval och beslutskonsekvenser.

Klas Borell, professor vid Högskolan i Jönköping och Gunilla Egonsdotter, socionom och systemvetare, Mittuniversitetet
3DBrott i nära relationer - ett olösligt problem?

Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga brott i nära relationer drabbas fortfarande många kvinnor av brott av en man som de har eller har haft en nära relation med. Det yttersta misslyckandet för samhället - i Sverige dödas varje år cirka 13 till 20 kvinnor av en nuvarande eller f.d. make, sambo, pojkvän etc. Många av dessa kvinnor har tidigare haft kontakt med en eller flera myndigheter som, inom ramen för sina respektive uppdrag, har möjligheter eller skyldigheter att vidta stödjande och brottsförebyggande åtgärder.
  • Hur fungerar arbetet med att förebygga brott i nära relationer i praktiken?
  • Vilka förutsättningar har polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården m.fl. att hjälpa, stödja och skydda den utsatta kvinnan och, i förekommande fall, hennes barn?
  • Vad är en strukturerad hot- och riskbedömning och hur kan den användas i arbetet med att förebygga brott i nära relationer?
  • Grundläggande förutsättningar för att arbetet med strukturerande hot- och riskbedömningar ska fungera i praktiken
Peter Strandell, legitimerad psykolog och personsäkerhetsexpert, Tryggare Sverige.
3ESocionomen, proffs på bemötande mellan 8-17 - men sen då?
  • MI som förhållningssätt för att hjälpa oss med ett gott bemötande dygnet runt
  • Är det jobbigt att ha ett professionellt bemötande och vad är ett professionellt bemötande?
  • Vad utmärker ett gott samtal och hur gör man?
  • Hur gå från en värderande position till en mer observerande?
  • Varför är det ibland svårare med bemötande av dem som står oss närmast?
Lotta Åberg, socionom, handledare i psykosocialt arbete samt utbildare i MI, Motivera Mera.
3FSocialsekreterare utvecklar Instrument X - Sveriges första bedömningsinstrument för nybesök inom ekonomiskt bistånd
  • Tvärkommunalt utvecklingsarbete har lett till nya verktyg, arbetssätt och processer som ger brukare ökat inflytande
  • Utvecklingen av ett erfarenhetsprövat bedömningsinstrument
  • Kategorisering av behov skapar tydligare förutsättningar för det sociala arbetet
  • MIX-utbildning; att utreda med Instrument X och Motiverande samtal (MI)
  • Strategisk nytta med Instrument X
Josefine Johansson, socionom, metodstödjare, Sundbybergs stad och Cecilia Teir, socialsekreterare, på Mottagningen för Arbete och Försörjning i Nynäshamns kommun
3GFramtidens välfärd

Anders Ekholm, vice VD på Institutet för Framtidsfrågor
3H12:10
Bättre samplaneringar vid HVB-hemsplaceringar - vad krävs?
  • En stor investering - vad kan man förvänta sig?
  • Kan vi få bättre specifierade uppdrag?
  • Riskbedömningar vid utslussningen - hur?
  • Vad kostar en felbedömning?
Göran Fransson, specialist i allmän psykiatri och rättspsykiatri, konsultpsykiater vid Inagården

12:40
Kvalitativt utrednings- och behandlingsarbete med familjen i fokus
  • Användbara verktyg för att arbeta med barn och familjer
  • Teoretiska kunskaper, inspiration till utveckling samt konkreta tips på hur du kan gå vidare i ditt arbete inom området
  • Bakgrund, teori och det dagliga arbetet
Sussanne Fornander, utredare och Rune Nensén, föreståndare, Oasen HVB & Skola.

13:20-14:20
Valbart pass 4

4Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen.
4AHur kan socialtjänsten förändra situationen för barn i arrest och häkte?
  • Barnombudsmannen fokuserade 2012 på barn och unga som sitter i arrest och häkte och lyssnade på 34 ungdomar som sitter i arrest och häkte och lyssnade på 34 ungdomar som var frihetsberövade, misstänkta för brott. De tittade på hur de mänskliga rättigheterna respekteras och hur samhället lever upp till barnkonventionen och andra internationella riktlinjer och regler. Analysen mynnade ut i sju förslag till förändring. Socialtjänsten är en av de aktörer som kan förändra situationen för dessa ungdomar
Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och leds sedan 2008 av barnombudsman Fredrik Malmberg
4BFörändring och lärande - ledarskapets roll i socialt arbete

Mötet är centralt i kunskapsbildning, och i föreläsningen belyses mötets roll i människobehandlande organisationer
  • Vad innebär lärande i samspel med organisationen?
  • Hur kan förändringsprocesser ses som begränsande eller befriande för medarbetaren?
  • Hur kan motstånd ses som en resurs i ledarskapet?
Jonas Christensen, fil. dr, lektor i socialt arbete, Malmö högskola
4CFULLT!
Institutionsvård för unga: positiv beteendeförändring eller skola i brott?
  • Vad krävs för att institutionsvård av unga ska fungera?
  • Användandet av evidensbaserade metoder
  • Kamratsmitta som hindrande faktor
  • Överdiagnosticeras unga inom institutionsvård?
  • Hur kan organisationen hantera dessa faktorer?
Lia Ahonen, fil. dr, lektor i socialt arbete, Örebro universitet
4D13:20
Sjukhuskuratorers professionalisering i Tyskland och Sverige
  • Ett arbetsfält mellan social välfärd och hälso- och sjukvård
  • Utveckling av en kollektiv professionell identitet
  • Avgränsning av ett eget professionellt fält
  • Argumentera för sociala perspektiv
  • Kontextens betydelse för sjukhuskuratorers professionalisering
Manuela Sjöström, socionom och doktorand i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

13:50
Patienters delaktighet vid in- och utskrivning på sjukhus - vad är patientens roll och ansvar?


In- och utskrivningar från sjukhus är en riskfylld del av patienters vård. Patienters delaktighet och patientfokuserad vård har lanserats som möjliga lösningar för ökad patientsäkerhet.
  • På vilket sätt är patienter delaktiga i Sverige och internationellt?
  • Vilka hinder/möjligheter finns det för patienters delaktighet?
  • Var går gränsen mellan ansvar och delaktighet?
Maria Flink, socionom, Karolinska Universitetssjukhuset
4EVikten av samtal och relation i skolan

Lagen säger att vi ska ha en likvärdig skola, en skola för alla. Trots detta ger många anställda i skolan uttryck för frustration över att man inte får till just det. Den här föreläsningen tar sin utgångspunkt i den bok som beräknas komma ut i februari 2014 med arbetsnamnet: Samtal i skolan - en möjlighet till utveckling.
  • Skolans betydelse för barn
  • Hur kan vi utveckla den salutogena, hälsofrämjande, teorin i skolan?
  • Konkreta strategier och verktyg för samtal som stärker barnets egna resurser
  • Behovet av en omvänd haverikommission i skolan
Petter Iwarsson, BRIS
4FFULLT!
Hedersrelaterat liv, förtryck och våld


En föreläsning om både tjejer och killar, föräldrar, heder, social kontroll, ryktesspridningar, etnisk grupptryck samt arrangerat- och tvångsäktenskap med mera.
  • Hur kan vi uppmärksamma unga som lever i en hederskontext?
  • Hur kan vi arbeta förebyggande och komma åt problemet i tid?
  • Vilken funktion fyller Origo - Sveriges första myndighetsgemensamma Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld för Stockholms län?
Dilek Baladiz, socionom och verksamhetsledare för Origo - Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, Stockholms stad.
4GÄldres psykiska ohälsa
  • Vilka är de som har psykisk ohälsa och som är över 65 år?
  • Vad utmärker vården av dessa?
  • Vad är socialtjänstens ansvar för gruppen med psykisk ohälsa?
  • Samverkan, kompetens, bemanning, specialkompetens, samordnare
  • Samverkan mellan kommuner och landsting
  • Inventeringen av de med psykisk ohälsa
  • Hur kan vi tillfredsställa dessa behov - hur ser planeringen ut? Hur väl är även andra enheter inom kommunen involverade?
Niklas Bjurström, utredare, Socialstyrelsen
4HFULLT!
13:20
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition
  • Om kärlek, föräldraskap och kognition i missbrukets skugga
  • När vi vill vara föräldrar men inte kan
  • När kärleken finns men inte förmågan
Bo Blåvarg, leg. psykolog och enhetschef för Ersta Vändpunkten, Ersta diakoni

13:50
Integrerad behandling med MI och KBT inom LVM-vården
  • Presentation av ett utbildningsprojekt i integrerad behandling som genomförts på SIS LVM-hem i Hessleby
    - Hur projektet kom till
    - Upplägget på utbildningen
    - Implementeringen
    - Hur vi jobbar med integrerad behandling
Ann Rundberg, metod- och behandlingsansvarig, Statens Institutionsstyrelse, Liria Ortiz, leg. psykolog och Linda Bjarnemo, behandlingspedagog och kontaktperson, Statens Institutionsstyrelse.

14:30-15:30
Valbart pass 5

5AFörändringar i SoL
  • Ansvarsfördelningen mellan kommunerna
  • Kommunens yttersta ansvar för socialtjänsten
  • Vistelsekommun, bosättningskommun, folkbokföringskommun - ingen får vara Svarte Petter!
  • Vad innebär den nya regleringen?
  • Vilka grupper berörs?
  • Stärkt skydd och stöd till barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa!
  • Fler konkreta bestämmelser om hur barns och ungas egna uppfattningar bör komma till uttryck i tillämpningen av SoL
  • Kommunens ansvar för det generella förebyggande arbetet med barn och unga förtydligas
  • Förändrade regler om anmälningar, utredningar och uppföljningar
  • Vad innebär regleringen för barnets rättsliga ställning i SoL?
Anna Hollander, socionom, professor i rättsvetenskap vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
5BFULLT!
Hur kan mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar förbättras?
  • Hur ser mottagandet ut idag?
  • Vilka svårigheter står kommuner och landsting inför?
  • Vad görs i projektet?
    - Utvecklingsstöd i en pilotregion
    - Nationell utbildning för gode män
    - Fortsatt arbete på nationell nivå
  • Vad säger forskningen?
  • Vilka är framgångsfaktorerna?
  • Vad säger barnen/ungdomarna om mottagandet?
  • Vad behöver förbättras?
Elisabet Svedberg, socionom och projektledare, och Maria Boman, socionom och processledare, Sveriges Kommuner och Landsting.
5CFULLT!
Barn har inte tid att vänta - tidiga insatser ur ett nordiskt perspektiv
  • Samhällets resurser bör riktas om från akuta insatser till tidiga insatser. Nordens Välfärdscenter har under 2 år drivit ett projekt om tidiga insatser till familjer på uppdrag av nordiska ministerrådet. Kristin Marklund presenterar resultaten från projektet med olika nordiska exempel. Nationellt stöd till implementering av föräldrastödsprogram är ett av förslagen. För att nå familjer som riskerar en marginalisering i samhället behövs också riktade insatser. Ett exempel kommer från Norge där de kulturanpassat föräldrastödsanpassat PMTO för familjer från Somalia och Pakistan, med positiva resultat.
Kristin Marklund, socionom och projektledare, Nordens Välfärdscenter
5DFULLT!
14:30
Barn som anhöriga i sjukvården när en förälder är sjuk - Beardsless familjeintervention och Föra barn på tal
  • Att stärka föräldraskapet och skyddsfaktorer samt minimera riskfaktorer hos barn i utsatta familjer
  • Hur kan du använda metoderna för att uppfylla lagens intention att erbjuda stöd och information till barn för egen del då en förälder har en psykisk eller allvarlig somatisk sjukdom enligt Hälso- och sjukvårdslagen § 2g?
  • Bakgrund till lagstiftningen
  • Barn till somatiskt sjuka föräldrar, vad vet vi?
  • Barn till psykiskt sjuka föräldrar, vad vet vi?
  • Presentation av metoderna med fallillustrationer
Kerstin Åkerlund, socionom och psykoterapeut, Karolinska universitetssjukhuset och Anette Ståhl, Psykiatri sydväst, Stockholm.

15:00
Anhörigvård - av kärlek eller plikt?
  • Anhöriga som ger socialt stöd till närstående
  • Risk för ökad sjuklighet hos anhöriga
  • Hur förebygger man anhörigas sjuklighet?
  • Brist på information till anhöriga om samhällets stödinsatser
  • Samhällsekonomiskt lönsamt med bättre stöd till anhöriga
Catarina Sjölander, socionom och fil. dr, Landstinget i Jönköpings län
5E14:30
Ju mer människa du visar, desto mer människa får du se
  • Bemötande, sårbarhet och i förståelse i samtal med ungdomar
  • Vad uppskattar ungdomar mest med en samtalskontakt?
  • Reflektioner kring kvalitativt kurativt arbete på en gymnasieskola
  • Hur man som kurator kan använda sig av sårbarhet och egna erfarenheter
Louise Anvell, auktoriserad socionom och skolkurator, JENSEN Gymnasium i Göteborg

15:00
Exkluderande inkludering i dagens skola
  • Vad är särskild undervisningsgrupp och varför behövs det?
  • Så arbetar du som kurator med särskild undervisningsgrupp
  • Viktiga aktörer och samarbetspartners för en fungerande verksamhet - detta har vi lärt oss!
  • Så blir särskild undervisningsgrupp inkluderande
Eva Bengtsson, verksamhetsledare och Jenny Burängen, kurator, Alternativ Skolmiljö, Gislaveds kommun
5FFULLT!
Hur kan du göra för att stoppa ungdomars alkoholdrickande?
  • Varför tillåter vi ungdomsfylleri - och varför dricker ungdomar alkohol?
  • Hur får man ungdomar att sluta dricka alkohol?
  • Hur ser kopplingen ut mellan tobak, alkohol och narkotika?
  • Varför ska socialtjänsten vara motorn i det drogförebyggande arbetet?
Håkan Fransson, socionom och drogförebyggare i Öckerö kommun.
5GFULLT!
Att leva papperslöst i Sverige
  • Vilka är de papperslösa? Vad vet vi om dem? Varför är de här?
  • De bor, arbetar, föder barn och åldras mitt ibland oss - men vad har de för rättigheter?
  • Fallbeskrivningar
  • Röda Korsets Mötesplats för papperslösa - en plats för medmänsklighet, samvaro, information, rådgivning och stöd
Anne Arnehed, socionom i projektet mötesplats för papperslösa, Röda Korset
5H14:30
Missbrukarvårdens genusdilemman
  • Föreställningar om kön
  • Insatser och bemötande
  • Personalstruktur
  • Rapport om en rapport
Malin Plaenge, fil.mag. i pedagogik, verksamhetschef och grundare av Bills Bo & Utbildningsgård och Sara Eklund, auktoriserad dramapedagog, biträdande föreståndare på Bills Bo & Utbildningsgård

15:00
Uppdateringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård


Uppdateringen av den nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård kommer att publiceras efter årsskiftet 2013/2014. Föreläsningen handlar om vilka frågeställningar som ingår i riktlinjerna och några exempel på rekommendationer.

Maria Branting Elgstrand, utredare och projektledare för de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen
15:30-16:00Eftermiddagskaffe, tid att besöka utställarna

16:00-17:00
Valbart pass 6

6AFULLT!
Professionaliseringen av socionomer
  • Professionalisering i relation till jurister och psykoterapeuter
  • Socionomer - en eller flera professioner?
  • Samtal och utredning, två centrala uppgifter i den professionella avgränsningen
  • Spänningsfältet mellan organisationsberoende och fristående yrkesutövare
Kerstin Svensson, professor i socialt arbete och Eva Johnsson, docent i socialt arbete och leg. psykoterapeut, Socialhögskolan, Lunds universitet
6B
FULLT! Föräldrar med missbruksproblem vill ha stöd i sitt föräldraskap
  • Föräldrar inom missbruks- och beroendevårdens syn på relationen med sina barn - en aktuell kartläggning i hela landet redovisas
  • En god relation mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktor för barn även om en förälder har missbruksproblem
  • Hur stimuleras samverkan mellan de som arbetar med barn respektive missbruk i socialtjänsten?
Gunborg Brännström, projektchef, Sverige kommuner och Landsting
6C16:00
Vändpunkter och positiva förändringsprocesser


Föreläsningen har för avsikt att fokusera positiva vändpunkter, långsiktiga förändringsprocesser och erfarenheter av lyckade sociala insatser. Vad kännetecknar framgångsrikt professionellt bemötande och praktiskt kloka socialarbetare? Stig-Arne Berglund har genom utvärderingsarbete och forskning på nära håll och under lång tid följt långsiktiga vändpunktsprocesser hos ungdomar med problematiska livsstilar.
  • Hur ser vändpunktsprocesser ut för dem som lyckas?
  • Vad i sociala insatser verkar fungera?
  • Hur ser framtiden ut och vad är långsiktigt strategiskt smart att satsa på?
Stig-Arne Berglund, universitetslektor i socialt arbete, Umeå universitet

16:30
Befolkningens hälsa och den sociala hållbarheten!
  • Folkhälsa som politiskt uppdrag
  • Investera i hälsa
  • Främja, förebygga eller vårda
  • Vad vågar vi göra?
  • Sociala investeringar i hälsa
Jan Linde är kommun- och landstingspolitiker och politikerutbildare kring folkhälsa, samt ordförande i Svensk Förening För Folkhälsoarbete: www.folkhalsoarbete.se
6D16:00
Närstående inom palliativ vård - att följa en person med obotlig sjukdom fram till döden
  • Att hantera det dagliga livet när döden kommer att drabba inom en överskådlig framtid
  • Att tala eller inte tala om döden
  • Att få förståelse för vad som händer - olika vägar för information
Inger Benkel, kurator, socionom, med. dr, Palliativt Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

16:30
Erfarenheter av stöd inom palliativ vård - de närståendes perspektiv
  • Att vara närstående till någon som avlider i cancer är en av livets svåra händelser. Rätt riktat stöd kan underlätta sorgearbetet och den närståendes livssituation. Men hur upplevs stödet och vilka blir de känslomässiga konsekvenserna av stöd från professionella? I en intervjustudie berättar närstående själva om sina erfarenheter av stöd i samband med den sista tiden och efter förlusten.
Tina Lundberg, socionom och medicine magister, kurator, Karolinska Universitetssjukhuset samt doktorand, Karolinska Institutet
6E16:00
Fula gubbar, nätflirtar och camsex - vad tjejer möter på nätet och hur vi möter dem
  • En föreläsning som punkterar myter om nätfaror, belyser de risker som finns i ungas liv på nätet och ger dem verktyg för stödjande arbete med unga utifrån tjejjourernas perspektiv
Carin Göransson, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund

16:30
"Det är bara att blocka" - hur pratar vi om nätet?
  • Vad har vi socialarbetare på nätet att göra?
  • Hur arbetar man som socialarbetare på nätet?
  • Hur arbetar vi förebyggande med nätet som fenomen bland föräldrar, barn och ungdomar?
  • Hur vårt arbete med internet bidragit till att vi kan möta människors dilemman på nya arenor!
Helena Sjöholm och Karolina Markström, socionomer, BarnCentrum, Motala kommun
6F16:00
Flera mammor - ett placerat barn


Om att utveckla mentorskap för föräldrar med missbruks- och beroendeproblem, för ökat tidigare stöd till deras barn samt att stödja lokalt utvecklingsarbete för tidiga insatser för förstärkt föräldrastöd med kulturkompetens.

Leena Haraké, KSAN - Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol - och Narkotikafrågor.

16:30
När mamma eller pappa sitter i fängelse - forskningsresultat från FP7 EU-projektet COPING 2010-2012
  • 30 000 barn i Sverige har minst en förälder i fängelse eller frivård. Karolinska Institutet och Bryggan har under tre år, tillsammans med institutioner i England, Rumänien och Tyskland, undersökt barnens situation.
    • Psykisk ohälsa och otillräckligt stöd hos många av barnen
    • Barnens upplevelser genom rättsväsendet och vad de själva säger om sin situation
    • Konkreta förslag på bemötande, interventioner och förändringar, baserade på kvalitativa och kvantitativa data från studien
    Niina Koivumaa, pedagog och stödgruppsledare, Bryggan
6GUtbildning och kvalitetsutveckling i äldreomsorgen - reflektioner från ett Öresundsregionalt projekt
  • Caresam är ett treårigt Interreg-EU finansierat projekt som nyligen avslutats. Fokus i projektet ligger i kulturella skillnader/likheter i danks och svensk äldreomsorg; lärande och framtidens äldreomsorg och metodutveckling. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Kommunförbundet Skåne, Malmö Högskola, Roskilde Universitet och Professionshögskolan Metropol.
Jonas Christensen, fil. dr, lektor i socialt arbete, inriktning organisation, institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola
6HFULLT!
16:00
"Det är klart nu, jag har gjort detta" - ungdomar med autismspektrumtillstånd som inte går i skolan
  • Samspelet mellan omgivning och funktionsnedsättning
  • Autism är inte en funktionsnedsättning i hur man gör, utan i att göra
  • Vikten av ett individualiserat motivationsarbete
  • Långsiktighet, gemensamma planeringar och relationsuppbyggnad ger resultat
  • Vad vill vi uppnå? En skolgång eller ett meningsfullt självständigt liv?
Anders Westerholm är utbildad pedagog med över tio års erfarenhet av att bygga upp och anpassa verksamheter för barn, unga och vuxna inom autismspektrumet. Anders arbetar idag som affärsutvecklingschef på Solhagagruppen som erbjuder skräddarsydda lösningar inom hem, fritid och skola för målgruppen.

16:30
Vad händer i forskningen kring autism?
  • Finns det evidens för att kost påverkar symtomen?
  • Fungerar beteendeterapi för barn och unga med autism?
  • Hur bör man utifrån forskningen lägga upp en behandling av barn och unga med autism?
  • Vilka problem kan man vänta sig uppstår?
Christian Möller, Vision utredningshem
17:00-18:30Mingel med vin/alkoholfritt alternativ och tilltugg

Ta tillfället i akt och nätverka med socionomer från hela landet!

Program - dag 2 - Onsdag 13 november 2013

07:30Morgonkaffe, tid att besöka utställarna

08:30-09:30
Valbart pass 7

7AFrån problemskapare till problemlösare
  • Om fryshusets värderingar, människosyn och filosofi - genom passion ger vi unga verktyg att förändra världen
  • Integration, mångfald och människors förhållningssätt till varandra
Leo Razzak är en social entreprenör som brinner för lösningar. Mer information på www.leorazzak.com
7BFULLT!
Sprutbytesprogrammet i Stockholm
  • Preventiva effekter av sprututbyte
  • Om kontrovers och politik
  • Erfarenheter från öppnandet av en mottagning
Martin Kåberg, Karolinska Universitetssjukhuset
7C"Se hela mig!" - barns egna ord om sin psykiska ohälsa
  • Ensamhet - analys av mail och chattexter till BRIS stödverksamhet visar att många känner sig ensamma med att försöka hantera sina symtom och sina liv
  • Svårt att berätta - barnen förklarar varför det är så svårt att söka hjälp och att berätta om sin situation, vad det är som de inte berättar om och hur de gör istället för att berätta
  • Samband mellan olika former av utsatthet och psykisk ohälsa
  • Svårt att få hjälp - det visar sig att samhällets stödinsatser ofta är fragmentariska och kortsiktiga
  • Fel hjälp, för lite hjälp eller ingen hjälp alls - delvis hänger det samman med att det är så svårt att berätta
  • Vad kan vi lära oss av barnens berättelser?
  • Föreläsaren ger förslag på hur vi kan tänka runt möten och samtal med barn och unga, organiserande av vård och stöd för barn med psykisk ohälsa samt runt förebyggande arbete
Ulrika Eriksson är socionom och polis med vidareutbildning inom bland annat familjeterapi. Ulrika är anställd som sakkunnig/utbildare i BRIS och är en av BRIS-akademins uppskattade nationella föreläsare inom ämnet psykisk ohälsa.
7DFULLT!
Konsten att hantera de sociala relationerna, fattigdomen, psykiatrin och läkemedlen
  • Vardagsliv med psykisk funktionsnedsättning
  • Privatekonomi vid psykos
  • Att hantera psykiatrin
  • Vänskap och kärlek
  • Att hantera läkemedel
Gunnel Andersson, FoU-Södertörn, Anne Denhov, Stockholms universitet och Alain Topor, Stockholms universitet
7EVård och omsorg - ensamkommande barns olika behov
  • Hur ska vi förstå och förhålla oss till ensamkommande ungdomars behov av omsorg och behandling?
  • Vad handlar det om: trauma, migrationsstress, kulturkrockar, saknad av familj etc.?
  • Hitta gränssnittet mellan socialtjänst och barnpsykiatri och hitta samarbetsformer
  • Hur kan du motivera till behandling och när ska du göra det?
Marie Balint, fil. dr, leg psykolog/leg psykoterapeut, samordnare för vård av ensamkommande, BUP Stockholms län
7FFULLT!
"Jag kan inte, jag har inte råd" - om barnfattigdom i Sverige
  • Visst finns de - barnen som tar konsekvenserna av familjens svaga ekonomi. Men hur ser deras liv ut och vad kan vi göra för att stötta dem? Rädda Barnen har länge arbetat för att öka medvetenheten om dessa barn och uppmärksamma samhällets ansvar för att stödja dem.
Karin Fyrk, rådgivare, Rädda Barnens Sverigeprogram
7GÄldres behov i centrum - en modell för att beskriva och dokumentera äldres behov i sin livsföring med användning av ICF
  • Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt - äldre personer ska få stöd och hjälp utifrån sina behov, inte utifrån utbudet av insatser
  • Handläggning och dokumentation inom äldreomsorgen - bättre rättssäkerhet när ansökan, utredning, planering och uppföljning hanteras på ett likvärdigt sätt
  • Gemensamt språk (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF), inom hela äldreomsorgen minskar missförstånd och dubbeldokumentation
  • Organisation, resursplanering och verksamhetsuppföljning utifrån individuella behov bidrar till förutsättning för utveckling av evidensbaserad praktik
  • Möjlighet att utveckla nationell statistik och öppna jämförelser
Ann-Kristin Granberg, utredare, Socialstyrelsen
7H08:30
Att mötas på riktigt - om bemötande av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar
  • Vilka är de viktigaste kunskapsområdena som den som bemöter bör söka inom för att få till stånd ett genuint möte med en ung person på flykt?
  • Kulturkompetens är inte allt
  • Salutogena faktorer i mötet
  • Psykopedagogik och traumakunskap
  • Konflikter i vardagen - förr och nu
Kamran Heydari, behandlingsutvecklare, och Zainab Hussaini, enhetschef, Baggium Vård & Behandling AB, som sedan 2011 ingår i Humana-koncernen.

09:00
Ensamkommande unga med särskilt behov av vård, stöd och behandling - hur möter vi deras behov?
  • Om arbetet med våra ungdomar - behandling och integration för dem som har ett särskilt behov av vård, stöd och behandling
  • Bemötandets vikt - att mötas utan ett gemensamt språk
  • Vikten av samverkan - hur möter vi eventualiteter och var finns det sociala skyddsnätet under och efter placeringen?
  • Samhällets ansvar - hur tar vi vid för att möta ungdomarnas resurser och behov? Vad innebär det egentligen att vara välintegrerad och hur tillgodoser vi ungdomarnas behov av ett socialt nätverk bortom de institutionella?
Emelie Hjelm Bonin, beteendevetare med steg 1 utbildning i KBT, verksamhetschef, Frösunda
09:30-10:00Förmiddagskaffe, tid att besöka utställarna

10:00-11:00
Valbart pass 8

8AFULLT!
Nyheter i LSS-lagstiftningen - nya krav vid anordnandet av personlig assistans
  • Lagförändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2013 - vad innebär de?
  • Myndigheters rätt att utföra tillsynsinspektion i den assistansberättigades bostad
  • Vilka får vara anställa som personliga assistenter?
  • Rapporteringskrav för att ersättning för så kallad retro-aktiv tid ska betalas ut
Eva Ahlholm arbetar som stadsadvokat vid Stockholms stads juridiska avdelning. Eva har under många år hållt utbildningar rörande tillämpning av LSS.
8BFULLT!
Samverkan mellan kommuner och landsting för barns bästa - hur svårt kan det vara?
  • Socialstyrelsens rekommendationer för samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola så att barnet får rätt insatser i rätt tid
  • Barnets behov ska vara i centrum för samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. hur kan vi åstadkomma det?
  • Genomgång av kunskapsläget och viktiga slutsatser
  • Exempel på konkreta verktyg som kan stödja och utveckla en långsiktig och fungerande samverkan - t.ex när kan avtal vara bra och hur kan gemensamma bedömningsmetoder användas?
Monica Norrman, socionom och utredare vid Socialstyrelsen
8CFULLT!
10:00
Omhändertagande enligt LVU - vad händer sen?
  • Barn som omhändertas enligt LVU har ofta haft en traumatisk barndom. De behöver en omfattande hjälp att bearbeta sina upplevelser. Tyvärr sker detta alltför sällan vilket riskerar att leda till bestående psykiska problem.
Ingrid Skinner, socionom, leg psykoterapeut med handledarkompetens i psykosocialt arbete och psykoterapi

10:30
"Att stå på egna ben - om unga som lämnar samhällsvården" - hur går det för dem då de lämnar samhällsvården?
  • Vilket stöd efterfrågar de, och vilket stöd erhåller de?
  • Så här säger Olivia: "Ibland kan man känna sig väldigt ensam och utelämnad, man har ingen att vända sig till. När man är utslussad ifrån systemet, vart ska man vända sig då när man inte har någon förälder som fungerar?"
  • Olivias undran delas av många ungdomar i samma situation. I denna presentation redovisas resultat från intervjuer med 65 ungdomar som lämnat placeringar i familjehem eller HVB
Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet
8DFULLT!
10:00
Barndom och uppväxtvillkor - om barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa
  • Vad säger forskningen om barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa?
  • Olika perspektiv i synen på barnen
  • Barndomens förutsättningar i dagens svenska samhälle
  • "Det beror på" - olika slags barndomar för de här barnen
  • Vad kan professionella och medmänniskor göra för barnen?
Annemi Skerfving, socionom och projektledare vid Forum forskningscentrum för psykosocial hälsa

10:30
Barn som misstänks fara illa - hur beskrivs föräldrarna?


Föreläsningen utgår från den första forskningsstudien i Sverige som handlar om sjukhuskuratorers arbete med barn som far illa. Denna presentation fokuserar på hur kuratorerna pratar om föräldrar utifrån sociala normer som genus, klass, funktionalitet och kultur/nationell bakgrund när de har en oro för att ett barn far illa. Hur beskrivs dessa föräldrar? Och vad innebär sociala normer för bedömningar om barn som far illa?

Veronica Svärd, socionom, sjukhuskurator samt doktorand i socialt arbete, Mittuniversitetet
8ETraumatiska minnen hos barn och vuxna
  • Förutsättningar för att minnas och berätta
  • Minnen av övergrepp och vål
  • Intervju på minnespsykologisk grund
  • Att ta emot berättelser om svåra upplevelser
Sven Å Christiansson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, legitimerad psykolog och författare, http://svenchristianson.se/
8FHemmasittare - barn och ungdomar som inte går till skolan

Forskning visar att godkända betyg från grundskolan är en viktig indikator för hur det kommer att gå senare i livet. Att inte gå i skolan är förenat med stor risk för framtida misslyckanden på andra plan i livet, vilket leder till lidande för individen och stora kostnader för samhället. Det har tidigare saknats bra verktyg och metoder för att bemöta hemmasittande barn och ungdomar.
  • Varför arbetet med hemmasittare behöver förbättras samt aktuellt kunskapsläge kring hemmasittare
  • Orsaker till hemmasittande
  • Faktorer som vidmakthåller hemmasittande
  • Hur man kartlägger svårigheter och hur behandling kan gå till
  • Kort beskrivning av HSP, ett manualbaserat behandlingsprogram som syftar till ökad skolnärvaro
Peter Friberg, Magelungen Utveckling i Stockholm
8GFULLT!
10:00
Föräldrastöd i ett livsperspektiv vid neuropsykiatriska funktionshinder
  • Vad händer efter utredningen? Vikten av stöd i vardagen
  • Stöd under uppväxt
  • Stöd vid övergång til vuxenlivet
Pia Forsberg, VG Region

10:30
Särskilt samtalsstöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning
  • Hur är det att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning?
  • Specifika utmaningar i föräldraskapet
  • Att stödja föräldrar efter diagnosen
  • Information om Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP)
Thomas Persson, leg psykolog/leg psykloterapeut, BUP Luleå/Boden
8HFULLT!
Akademikerförbundet SSRs yrkesförening för legitimerade psykoterapeuter presenterar: Behandling av psykisk ohälsa - en klassfråga!
  • Den psykiska ohälsan ökar dramatiskt. Trots att det är välkänt att psykoterapi har god effekt erbjuder inte den offentliga vården psykoterapi regelmässigt. Psykoterapi är idag en plånboksfråga!
Birgitta Rydberg, Folkpartiet liberalerna, Åke Nygren, Karolinska Institutet, Kjell Jonsson och Diana Segerstedt, BUP mottagningen i Luleå och Boden

11:10-12:10
Valbart pass 9

9Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen.
9APersonligt ledarskap - en föreläsning om chefskap, ledarskap, äktenskap, föräldraskap, vänskap eller galenskap

Personligt ledarskap handlar om att du tar aktiva beslut, tar ansvar för dina handlingar och därmed kan påverka resultatet av hur din verklighet kommer att se ut. Allt beror på vilka val vi gör och hur vi gör dem. Många gånger fokuserar ledarskap på att leda andra människor men egentligen börjar det med oss själva. Först när vi är bra på att leda oss själva så blir vi bra på att leda andra. Grunden för ett bra personligt ledarskap handlar om att kunna bekräfta sina egna egenskaper för att kunna möta livets möjligheter och utmaningar. Personligt ledarskap är en färskvara, precis om den fysiska konditionen, och därför är det viktigt att regelbundet träna sina egenskaper för att kunna må lika bra i motgång som i medgång. Genom igenkännande berättelser och aha-upplevelser delar Torkild Sköld med sig av tips och verktyg för att bygga upp ett starkare personligt ledarskap och mer framgångsrikt eget liv.
  • Personligt ledarskap
  • Personligt varumärke
  • Motivation för framgång
  • Vi är mer än vad vi gör
  • Ingenting är självklart
  • Positivt fokus
  • Ta ansvar
Torkild Sköld har jobbat med ledarskap i mer än 30 år både i Sverige och internationellt
9BBrukarinflytande - medborgarmakt eller särintresse?
  • Brukarorganisationernas anspråk på att delta i utveckling, utförande och uppföljning av missbruks- och beroendevården
  • En vinna-vinna-situation som ställer frågor om demokrati, patient- och brukarinflytande på sin spets
  • Hur undviker vi att ställa grupper mot varandra i arbetet med att påverka politiken?
  • Hur kan brukarorganisationerna bidra konstruktivt i utvecklingen av verksamheterna?
Camilla Svenonius, informatör och projektledare, RFHL
9C11:10
Kan strukturerade bedömningsmetoder förbättra socialtjänstens utredningar av unga lagöverträdare?
  • Strukturerade bedömningsmetoder inom socialtjänsten för att bedöma ungas behov av vård:
    - Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD)
    - Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY).
  • Resultat från en svensk studie presenteras och diskuteras
Therese Åström, socionom och doktorand, Karolinska Institutet

11:40
Kriminalitetsprogram utifrån Gregory Batesons systemteoretiska perspektiv
  • Om människans behov av att definiera sig själv och sitt sammanhang
  • Verktygen att återskapa sig själv utifrån ett hållbart perspektiv
  • Om konflikter, dubbelbindningar och stressrespons - och vad det i förlängningen leder till
  • Grupperingar i utanförskap: självorganiserande och reglerande effekt i kriminella system
  • Att skapa trygghet och möjliggöra behandling
Nino Baraka, Coach & Care Support
9DSvensk Socialpolitisk förening presenterar:

Från den oändliga välfärdsstaten till vadå?


Ett kulturpolitiskt och praktikerorienterat samtal om vart den generella välfärden tog vägen och vad socialpolitiken egentligen består av idag. 1970-talets Sverige präglades av en optimism om den generella välfärden. Den byggdes ut rekordsnabbt, inkomstklyftorna minskade dramatiskt och den generella välfärdens möjligheter ansågs oändliga. Nu 40 år senare kan vi se tillbaka på en välfärdspolitik som fortfarande är i världsklass, men där brustna illusioner och ambitionsnivåer blir allt tydligare och där socialpolitiken syns allt mindre. Har vi gått från att vara medborgare med ett gemensamt uppdrag till att bli individer och skattebetalare med en syn på välfärden som ett rent köp-säljsystem också från den enskildas perspektiv? En kultur- och idépolitiker och en erfaren praktiker tittar både bakåt och framåt för att sia om den generella välfärdens långtidsprognos i ett reflekterande samtal.

Bengt Göransson, fd kulturminister (s) samt flitig idédebattör och seminariearrangör, Lotta Persson, nyligen avgången socialchef i Botkyrka, Camilla Sköld, socialpolitisk chef, Akademikerförbundet SSR
9EVi är våra relationer - om anknytning

Människolivet börjar med anknytningen, det starka känslomässiga band som ett barn knyter till de personer som finns i dess närhet. Det medfödda anknytningsbeteendet utvecklades som evolutionens svar på frågan om hur hjälplösa ungar ska överleva i en farofylld värld. I sitt föredrag presenterar Tor Wennerberg viktiga drag i aktuell anknytningsforskning, med särskilt tonvikt på den evolutionära förklaringen till varför nära relationer är så betydelsefulla för människan.

Tor Wennerberg är legitimerad psykolog och författare till boken "Vi är våra relationer".
9FInsatser för dem som står längst bort från arbetsmarknaden

I Stockholms stad ansvarar Jobbtorg för huvuddelen av kommunens insatser till de arbetssökande som uppbär försörjningsstöd, men för sökanden som står allra längst från arbetsmarknaden har stadsdelsförvaltningarna ansvaret.
  • 2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla de arbetsmarknadsinsatser som tillhandahålls för dem som står långt från arbetsmarknaden
  • En arbetsgrupp har kartlagt målgruppens behov och jämfört med de insatser som finns tillgängliga
  • Förslag till hur insatserna behöver utvecklas för att bättre matcha målgruppernas behov
  • Arbetsgruppen har också jobbat med processen, från utredning till rätt insats till uppföljning till avslut
Cajsa Augustsson Werr och Annelie Sjöberg, Stockholms stad
9GHur uthängning i sociala medier påverkar arbetsmiljön för socionomer
  • Den som upplever sig orättvist behandlad av samhället har numera kraftfulla verktyg för att påverka och skapa diskussion kring sitt ärende
  • Många drar sig inte för publicera handläggares namn och personuppgifter
  • Hur tar vi hand om kollegor som drabbas?
  • Hur påverkas karriären som socionom av förtal på nätet?
Henrik Sköld är socionom och arbetar som strateg inom sociala medier med negativ exponering som specialområde
9H11:10
Nyckeln till framgång - om samarbete med skolan vid MST-behandling
  • Vilka faktorer gör en behandling framgångsrik?
  • Om kontakt med skolpersonal och att komma in i skola
  • Utmaningar få man ska engagera skolpersonal i en behandling
Emma Ulfsdotter och Geena Jacobsson är MST Sveriges konsulter

11:40
Elever i tvångsvård - samverkan för en obruten skolgång
  • Modell som stärker elevens skolförankring under placeringen på SiS särskilda ungdomshem
  • Överlämning och uppdrag från kommunen till SiS skola vid placering och från SiS skola till mottagande skola i kommunen, efter utskrivning
  • Att stärka elevens skolidentitet och att upprätthålla skolförankringen under tiden eleven vistas på ungdomshemmet
Marcus Eriksson, projektledare, Statens institutionsstyrelse

12:20-13:20
Valbart pass 10

10FULLT!
Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen
10AOpiaters mening och makt - konstruktioner av heroin och metadon i en restriktiv narkotikapolitik
  • Hur underhållsbehandling med metadon/buprenorfin diskuteras inom ramen för svensk restriktiv narkotikapolitik
  • Empiriska exempel på hur olika aktörer på området resonerar för att göra vårdformen mindre kontroversiell
  • Tycks Sverige vara på väg mot mer skadelindrande ambitioner när det gäller vården av opiatberoende personer?
Mats Ekendahl, socionom och docent i socialt arbete, Stockholms universitet
10BLedarskap i socialtjänsten: förutsättningar, hinder och möjligheter
  • Vad säger forskningen om ledarskap i socialtjänsten?
  • Vilket ledarskap är effektivt i den här typen av organisationer?
  • Vad är ett transformellt ledarskap?
  • Vilka faktorer kan hjälpa eller hindra ledarskapsprocessen?
Susanne Tafvelin, leg. psykolog och forskare, Umeå universitet
10CSocialtjänstens roll vid samverkan med påföljdssystemet för unga - brytpunkter och dilemman när barn och unga misstänkt för allvarliga brott
  • Barns brottslighet och ambitionerna med olika samhälleliga interventioner
  • Ett straffrättsligt paradigmskifte?
  • Straff kontra vård
  • Barnets bästa eller rättvisa straff?
  • Vetenskapliga argument för olika typer av insatser
  • Några slutsatser om socialtjänstens utmaningar
Michael Tärnfalk, lektor i socialt arbete, Stockholms universitet
10DMI - motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer
  • Kort om grunderna i MI
  • Hur MI kan användas i arbete med klienter som utsatts för våld i nära relationer
  • Motstridiga känslor och tankar som är vanliga hos våldsoffer till att förändra sin situation
  • Våldsoffer som stannar kvar i relationen eller drar tillbaka anmälan efter mycket tveken
  • Handfasta exempel på hur MI kan användas
Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare
10EAtt se sig själv i andra - om mentalisering
  • Vad gör vi när vi mentaliserar? Att mentalisera har beskrivits som att kunna se sig själv utifrån och andra människor inifrån. Denna unikt mänskliga förmåga att kunna uppfatta sig själv och andra som varelser med psykologiskt djup, som agerar utifrån inre, mentala tillstånd som känslor och tankar, har visat sig ha stor betydelse för vårt psykiska välbefinnande. I sitt föredrag diskuterar Tor Wennerberg mentaliseringsförmågans betydelse, och hur den påverkas av våra tidiga relationserfarenheter.
Tor Wennerberg är legitimerad psykolog, i höst aktuell med boken Själv och tillsammans
10FLojal, lydig och tystad: om nya styrsystem, förändrade arbetsvillkor och ökade arbetskrav
  • Om decentraliserat ansvar och bristfällig dialog i socialtjänsten
  • Införandet av de nya styrsystem som brukar benämnas New Public Management har förändrat såväl arbetssistuationen som arbetsinnehållet, och i många fall inneburit ökade arbetskrav för de anställda i socialtjänsten
  • Att hålla en budget i balans framträder som det viktigaste målet och det tycks råda en tystnadens kultur, där man inte får föra vidare synpunkter, kritik eller helt enkelt berätta hur det faktiskt är
Wanja Astvik och Marika Melin, forskare, Stockholms universitet
10GAtt styra genom att identifiera kvalitetskrav och följa upp - en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre
  • Vilka behov ska den upphandlade tjänsten tillgodose?
  • Vilka kvalitetsområden och kvalitetsfaktorer med kännetecken kan bli aktuella?
  • Riskbedömning - hur allvarliga kan konsekvenserna bli för den enskilde vid bristande kvalitet och hur stor är sannolikheten för att brister i kvaliteten uppstår?
  • Uppföljning av verksamhet, avtal och beslut
Ann-Christin Sultan, projektledare, Socialstyrelsen
10H12:20
Barnperspektivet i praktiken - så arbetar vi i Sollentuna kommun
  • Vad menar vi med barnperspektiv?
  • Varför är det viktigt att samtala med barn?
  • Förutsättningar för att tala med barn
  • Hur samtalar vi med barn utifrån ett utredande syfte?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi pratar med barn som har en funktionsnedsättning
  • Vilka svårigheter möter vi i praktiken gällande barnets delaktighet?
Brigitta Malmström och Anna Cernvall, Sollentuna kommun

12:50
DUR (Dokumentation, Utvärdering, Resultat) för utredning och uppföljning inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri
  • Vad är DUR och hur används det i handläggningen i Stockholms stad?
  • Hur uppmärksammas barnperspektivet i DUR-utredningen?
  • Vad ser vi för effekter av användningen av DUR i handläggningen?
Anna Lindskog och Malin Torberger, socionom, Stockholms stad

13:30-14:30
Valbart pass 11

11Valbar lunchpaus, tid att besöka utställarna. Lättare lunch serveras i utställningshallen
11AStockholms stads socialtjänst i världsklass 2030
  • Evidensbaserad praktik och resultatstyrning skapar förutsättningar för en lärande organisation
  • Kompetensutvecklingsprojekt omsätter teori till praktik genom case/fallbeskrivningar
  • Att sätta ord på och beskriva socialtjänstens arbete utifrån den evidensbaserade praktikens steg bidrar till en lärande organisation
Lars Oscarsson, professor i socialt arbete, Ersta-Sköndals högskola och Alexandra Göransson, Stockholms stad
11BTvångsvård av missbrukare (LVM)
  • LVM ställer krav på skyndsam handläggning - vad innebär det?
  • Vad ska du som handläggare tänka på?
  • Vad hände med Missbruksutredningen?
  • Vilka förslag blev kvar och vad innebär de?
Anette Schierbeck, jurist och enhetschef, Statens institutionsstyrelse
11CHur ska en modern och trygg socialförsäkring se ut och fungera?
  • En lägesbeskrivning av hur arbetet fortskrider i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Utredningen ska senast i januri 2015 lämna förslag om hur framtidens sjuk-, arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkringar ska vara utformade. I uppdraget ingår också att förslaget ska ha en bred politisk förankring. Läs mer på www.psfu.se
Finn Bengtsson, Riksdagen
11D13:30
Förluster - om sorg och livsomställning


Kriser och konflikter tillhör livets utmaningar. Forskning visar att mycken psykisk ohälsa har sina rötter i ouppklarade sorger. Men förluster kan också leda till ökad livsmening och stärkt självkänsla. Stödet vid de stora katastroferna brukar fungera väl. Det är dock sämre ställt vid människors vardagskatastrofer såsom skilsmässa, sjukdom och dödsfall.
  • Olika teoriers styrkor och svagheter för sorgearbete
  • Komplikationer i samband med psykosocialt stöd från närstående och professionella
  • Vad innebär det att bearbeta en förlust? Myter, forskningsresultat och behandlingserfarenheter
Barbro Lennéer Axelson, universitetslektor, Göteborgs universitet

14:00
Vad du som socionom bör tänka på i mötet med tonåringar som har förlorat en familjemedlem i suicid
  • Presentation av tre studier om tonåringar som har förlorat en familjemedlem i självmord
  • Vem är jag när mamma eller pappa tog sitt liv?
  • När det sociala nätverket inte räcker till
  • "Chatt på nätet" - källa till samhörighet eller känslor av annorlundaskap
Anneli Silvén Hagström, socionom, Linköpings universitet
11EPRIO - att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg

Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO-samordningen
11FFULLT!
Delat beslutsfattande i socialtjänsten - en metod för ökat brukarinflytande


Från flera håll lyfts kraven på att öka klienters och patienters medverkan och inflytande i vård och omsorg. Det finns i många verksamheter upparbetade system för inflytande på verksamhetsnivå, till exempel brukarråd. Delat beslutsfattande är en metod för att främja inflytande på individnivå. Metoden förordas i nationella riktlinjer för psykosociala insatser samt i vägledningen "Att ge ordet" vari flera metoder för ökat inflytande beskrivs. Marit beskriver ett utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla delat beslutsfattande för socialtjänstens verksamheter.

Marit Grönberg Eskel, forskare, Socialstyrelsen
11G13:30
Att minska personalomsättning bland barnavårdshandläggare - skapa förutsättningar för ökad kvalité i arbetet med utsatta barn
  • Att återskapa barnavårdsarbete som karriäryrke för socionomer
  • Yrkets utveckling
  • Förändringar som behöver ske
  • Resultat av förändringsförsök
  • Vad kan vi förvänta oss i närmaste framtiden
Anna-Lena Lindquist, docent i socialt arbete, Stockholms universitet

14:00
Närd inte tärd - kompetensutveckling för socialsekreterare inom barn och ungdomsvården
  • Varför kompetenssatsa inom social barn- och ungdomsvårf?
  • Hur har projektet genomförts?
  • Vilka framgångsfaktorer och svaga punkter har vi identifierat under projekttiden?
  • Långsiktiga mål i projektet - att personalomsättningen och ohälsan bland dessa socialarbetare ska minska. Hur kan du arbeta för att möjliggöra en sådan målsättning?
Sofia Lager Millton och Helena Post Mårtensson, Jönköpings län
11HEgo Nova - nationellt informationsprojekt om självskadebeteende och ätstörningar
  • Om självskadebeteende och ätstörningar - och vägen därifrån!
  • Informationsprojektet Ego Nova - om att öka kunskaper samt att verka mot fördomar och stigmatisering
  • Stödverksamhet ur ett salutogent perspektiv - att fokusera på framsteg framför bakslag, lösningar framför problem och på hälsa framför sjukdom
  • Känslor och tankar bakom beteendet samt hur detta kan förändras
Conny Allaskog och Anna Olsson, SHEDO
14:30-15:00Eftermiddagskaffe, tid att besöka utställarna

15:00-16:00
Valbart pass 12

12AFULLT!

En ny psykiatrilag, innehåll och konsekvenser
  • Förslag till ny tvångspsykiatrilag (intagningskriterier, tvångsåtgärder m.m.)
  • Ett nytt sätt att behandla psykiskt störda lagöverträdare
  • Konsekvenser för allmänpsykiatrin
  • Konsekvenser för rättspsykatrin
  • Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Jerry Eriksson, Kammarrätten i Stockholm
12BTyvärr, det finns inga enkla narkotikapolitiska lösningar - om fördelar och nackdelar med olika narkotikapolitiska och skadereducerande åtgärder
  • Vad innebär det för svensk horiston när två amerikanska delstater har röstat för legalisering av cannabis?
  • Hur ser diskussionerna ut inom FN respektive EU avseende avkriminalisering och legalisering?
  • Vad säger forskningen om skadereducerande åtgärder som sprutbytesprogram, underhållsbehandling, ADHD-medicinering för vuxna med mera?
  • Vilken roll kommer den medicinfria vården ha i framtiden?
Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola
12CFULLT!
15:00
Placerade barn - vår framtids största utmaning
  • Många placerade barn och unga får inte samma möjligheter till ett gott vuxenliv som andra barn och unga
  • Om utfall för placerade barn - gymnasiebehörighet, ekonomiskt bistånd senare i livet, dödlighet och användande av antidepressiva läkemedel samt sömnmedel
  • Resultat per kommun och landsting samt Socialstyrelsens rekommendationer
  • Hur kan kommuner och landsting arbeta vidare för att stärka placerade barns situation?
Matilda Hansson, nationalekonom och utredare, Socialstyrelsen
Ann Johansson, utredare, Socialstyrelsen

15:30
BRA-fam - en standardiserad bedömningsmetod för bedömning och rekrytering av familjehem
  • Behövs standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänsten?
  • Vad är BRA-fam och vad är syftet med bedömningsmetoden?
  • Vilken kunskap ligger till grund för utvecklingen av BRA-fam?
  • Hur ska BRA-fam användas?
Pia Kyhle Westermark, forskare inom socialt arbete, Socialstyrelsen
12D15:00
"The black box" - en föreläsning om möjligheten, och nödvändigheten av, att förklara och utvärdera psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården
  • Psykosocialt och socialt arbete - definitioner och beskrivningar
  • Utvärderingar, definition och beskrivning
  • Kritik mot utvärderingar
  • Utvärdering och Evidensbaserad praktik (EBP)
  • Klassificering och indelning av utvärderingsmodeller, "top down" och "bottom-up"
  • Att förklara och utvärdera psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården: The "black box", KAIMeR-modellen och utvärderingsmodellernas relevans för psykosocialt arbete inom hälso- och sjukvården
Håkan Landpers, Falu kommun

15:30
Aktivt bemötande är när du som kurator eller socialsekreterare är drivande i samtalet
  • hur medveten är du om ditt bemötande mot brukare?
  • Aktivt bemötande handlar om att vara kreativ i samtalet/mötet
  • Aktivt bemötande är att lära känna sig själv som verktyg och att se brukaren
  • Aktivt bemötande handlar om att möta brukare som individer, på olika sätt, men med lika värde
  • Bemötandet är viktigare än den teoretiska metod du använder dig av
Lars Jonjack, Kreativus
12EFULLT!

Barn och unga i migration - nya utmaningar för den sociala barnavården
  • Mottagandet av ensamkommande barn - barns behov och rättigheter, socialtjänstens ansvar och roll
  • Medicinska åldersbedömningar för barn i övre tonåren
  • Barn med uppgivenhetssyndrom ("apatiska barn") - ansvar, roller och samverkan
  • Socialnämndernas ansvar för placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas
Katarina Munier och Elis Envall, Socialstyrelsen
12FGemensamma bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd
  • 2012 fick socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna i uppdrag att utveckla gemensamma bedömningsinstrument för ekonomiskt bistånd. Målet är att fler sökande ska få rätt insats från början och att vägen till varaktig försörjning ska bli kortare.
    • Två olika bedömningsinstrument, ett för initial bedömning och ett för fördjupad bedömning, har testats i pilotfaser inom enheterna för ekonomiskt bistånd och Jobbtorg
    • Instrumenten och användandet har utvärderats av arbetsgrupper efter varje pilotfas
    • En plan för implementering i hela staden har tagits fram
    Patricia Hamberg och Annelie Sjöberg, Stockholms stad
12G15:00
Behov eller budget? Om biståndshandläggning i äldreomsorgen
  • Hur omvandlas biståndsbeslut till vård och omsorg i praktiken?
  • Under vilka villkor arbetar biståndshandläggare och omsorgspersonal
  • Vad behöver förändras för att biståndshandläggningen ska bidra till en vård och omsorg av hög kvalitet?
Camilla Sköld, socialpolitisk chef, Akademikerförbundet SSR och Anna Werkelin Ahlin, utredare, Kommunal

15:30
Att fatta beslut om hemtjänstinsatser i särskilt boende
  • Trosa kommun har arbetat i över 10 år med insatsbeslut i särskilt boende - så här ser vi på föreskriften från Socialstyrelsen SOSFS 2012:12
  • Så här gör vi för att på ett enkelt sätt arbeta med insatsbeslut i särskilt boende
Sofia Carlström och Per-Uno Nilsson, Trosa kommun
12HFULLT!
15:00
Hur hjälper du en person med vanföreställningar inom Socialtjänsten?
  • Författaren Pebbles Karlsson Ambrose talar om sin bok "Jag vet inte var psykoser kommer ifrån. Om att insjukna i och leva med en psykossjukdom".
    • Om att ha en psykos och hur det kan upplevas inifrån
    • Enklare information om statistik, fakta och om forskningsresultat om psykossjukdomar
    • Om livsbelastningar och genetisk skörhet
    • Svårigheten att bemöta en person med vanföreställningar som behöver hjälp - hör om hur socialtjänsten har bidragit till ett bättre liv för mig
    • Vikten av helikoptery - många kontakter med samhället: psykatrin, övrig vård, socialtjänst och Försäkringskassa
    • Tips på samarbeten och förslag på hur du kan tänka
    • Om integritetshinder och tystnadsplikt
    • Lite om hur du kan hjälpa barn (även vid förlossningspsykos) och anhöriga till psykospatienter samt socialtjänstens relation till dem alla
    Pebbles Karlsson Ambrose

    15:30
    Mitt liv med Aspergers syndrom och tvångssyndom
    • Om arbete, boende, fritid och relationer
    Hanna Danmo, Autism- och Aspergerförbundet

16:10-17:10
Valbart pass 13

13AHur bemöter vi främlingsfientlighet?
  • Går det att framgångsrikt bemöta rasism och intolerans på arbetsplatsen?
  • Hur förhåller vi oss till främlingsfientliga myter och fördomar på jobbet och i privatlivet?
  • Hur finner man svar på de vanligast förekommande argumenten?
Jonathan Leman, Stiftelsen Expo
13BUnga, sex och internet
  • Att lägga ut sexiga bilder på sig själv och andra
  • Att erbjuda sex mot ersättning
  • Hur vanligt är det? Vilka gör det? Varför gör man det?
  • Hur ser situationen ut för unga hbtq-personer?
  • Hur stor är risken för barn och ungdomar att råka illa ut på nätet?
Maria Nyman och Henrik Karlsson, Ungdomsstyrelsen
13CFULLT!
Barnets röst i tillsynen
  • Hur barn och ungdomar på HVB bidrar till en bättre vård
  • Inspektörernas erfarenheter av att samtala med barn och ungdomar
Helena Stålhammar och Gunilla Westerdahl, Inspektionen för vård och omsorg
13D16:10
KomSamman - kurativt arbete med nyanlända barn under nya former
  • Vilket stöd behöver nyanlända barn bäst?
    - Stabil skolsituation, bryta isoleringen, trygga föräldrar
  • KomSamman - en mötesplats för familjerna, kopplat till det skolkurativa arbetet
  • KomSammans mål - meningsfulla aktiviteter för barn och föräldrar, möjligheter att knyta sociala kontakter och hitta nya vägar ut i det svenska samhället
Bahareh Bakhshayesh, Huddinge kommun

16:40
MIRA i skolan - en innovativ metod för stöd till nyanlända elever på gymnasienivå, även ensamkommande
  • Icke-formellt lärande och ett normutmanande förhållningssätt
  • Socialt och känslomässigt stöd till nyanlända elever i en introduktionsfas
  • Reflektion kring egna livssituationen och identiteten, reflektioner, normer och MR-frågor
Dan Fränkel, enhetschef, Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola, Huddinge kommun.
13EFULLT!
Barnfattigdom - barns perspektiv och strategier
  • Bakgrund och perspektiv
  • Barnfattigdom i välfärdsstaten
  • Strategier i familjen
  • Döljande och anpassning; strategier i skolan och bland jämnåriga
  • En erfarenhet rikare? Komplexiteten i barns ekonomiska utsatthet och dess betydelse för barns identitetsarbete
Stina Fernqvist, fil. dr, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet
13FFULLT!
IPS (Individual Placement and Support) - Supported Employment
  • Personer med psykiska funktionsnedsättningar erbjuds stöd att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden
  • IPS lyfts i Socialstyrelsens Nationella ritklinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2011) fram som en evidensbaserad insats
  • Som en följd av att vi runt om i världen ser att personer med allvarlig psykisk ohälsa med rätt stöd kan arbeta, ökar hoppet om möjligheten till återhämtning
  • Målet är löneersatt arbete i reel arbetsmiljö. Modellen bygger på aktuell forskning och utmanar våra traditioner. Vilka är principerna?
  • En amerikansk modell. Vilka är resultaten, möjligheterna och utmaningarna i europeisk och svensk kontext?
Camilla Bogarve, socionom, Veckla AB
13GFULLT!
16:10
Om patriarkat, motstånd och uppbrott - tjejers rörelser i sociala rum
  • Hedersproblematiken utifrån tjejernas/döttrarnas perspektiv
  • Begränsningar av tjejernas sociala liv och sexualitet
  • Tjejernas/döttrarnas strategier för att hantera motsättningar mellan normer i familjerna och i det omgivande majoritetssamhället
  • Hedersrelaterat våld och förtryck - ett extremt komplext fenomen som rör på sig dels på individnivå, på familje- och gruppnivå men också på strukturell nivå - både nationellt och globalt.
Siv-Britt Björktomta, universitetslektor, Stockholms universitet

16:40
Frizonen - ett projekt om förebyggande arbete tillsammans med tjejer som riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld
  • Frizonsmodellen - en modell med utgångspunkt i idrott, hälsa och social utveckling
  • Fokus på strategier för förändring och ökat livsutrymme
  • Mätbart och konkret verktyg för yrkesverksamma som möter målgruppen och vill starta ett långsiktigt förändringsarbete
Mariet Ghadimi och Talin Davidian, TRIS
13HFULLT!
16:10
Psykoterapi med familjehemsplacerade barn och ungdomar. Går såren att läka?
  • Kliv in i barnpsykoterapeutens rum och ta del av psykoterapeutiskt arbete med barn och ungdomar som placerats i familjehem. Hur har deras tidiga upplevelser påverkat dem, hur kan anknytningsmönster förstås och på vilket sätt kan psykoterapi vara till hjälp?
May Nilsson, socionom och leg. psykoterapeut, Ericastiftelsen

16:40
Att ta emot ensamkommande flyktingbarn med stora behov i familjehemsvård
  • Erfarenheter och kunskaper i arbetet med ensamkommande flyktingbarn
  • Teoretiska grundtankar, det praktiska utförandet samt de svårigheter och bekymmer som uppstår eller kan uppstå - det utvidgade terapirummet
  • Individuella psykoterapisamtal
  • Nätverksmöten
  • Nära samarbete med uppdragsgivare, skolor, gode män, tolkar, föräldrar i hemlandet, fritidssysselsättningar med mera
  • De individanpassade uppdrag vi skapar kring varje barn, deras sammanhang och den samverkan som finns för att skapa bästa möjliga förutsättningar för dessa barn att utvecklas och integreras
Joakim Larsson och Lasse Wester, Familjevårdsstiftelsen
17:10Socionomdagarna 2013 avslutas