Meny 2

Program 2015

Dag 1
Valbart pass 1Valbart pass 2Valbart pass 3Valbart pass 4
Valbart pass 5Valbart pass 6
Dag 2
Valbart pass 7Valbart pass 8Valbart pass 9Valbart pass 10
Valbart pass 11Valbart pass 12Valbart pass 13
Ladda hem programmet i PDF-format Dag 1 kan du välja att äta lunch kl. 11:00-12:00, 12:10-13:10 eller 13:20-14:20 (pass 2, 3, 4 (pass 4 fullbokat)) Dag 2 kan du välja att äta lunch kl. 11:10-12:10, 12:20-13:20 eller 13:30-14:30 (pass 9, 10, 11)

Program dag 1 - Tisdag 14 april 2015

08:00Registrering, morgonkaffe och besök hos utställarna
09:00I Victoriahallen: Välkommen till Socionomdagarna 2015

Heike Erkers, förbundsordförande, Akademikerförbundet SSR
Ewa Larsson, vikarierande Socialborgarråd, Stockholms stad.
Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsminister.

09:30-10:30 Valbart pass 1

Till toppen av sidan
1APASSET ÄR FULLBOKAT

Att växa upp i turbosamhället
  • Hur påverkar den teknologiska och sociala moderniseringen barns uppväxtvillkor och människors relationer?
  • Vilka kompetenser främjas att barn och vuxna utvecklar i turbosamhället?
  • Vad innebär samhällsutvecklingen för människors familjeliv?
  • Kan de ökande kraven på individualisering i turbosamhället kombineras med önskan att uppleva gemenskap?
Lars Dencik, är svensk, professor i socialpsykologi och grundare av Center för Barndoms- & Familjeforskning vid Roskilde universitet i Danmark.
1BPASSET ÄR FULLBOKAT

Socialt barnavårdsarbete som ingångs- och genomgångsarbete - konsekvenser av personalomsättningen
  • Är det en ödesbestämd utveckling eller kan vi göra något åt det?
  • Vilka förändringar är nödvändiga - och hur kan de genomföras?
  • Hur kan kampen bedrivas framöver?
Anna-Lena Lindquist, docent i socialt arbete, Stockholms universitet.
1CEvidensbaserad praktik utan evidens - går det?

Forskning om socialtjänstens insatser, hur ser tillgången på forskning ut och kan vi lita på den? Hur vet vi att den forskning som finns faktiskt passar för min klient? I brist på svensk forskning ska vi importera evidensbaserade insatser från andra länder? Vad gör vi när det inte finns forskning - är socialarbetare eniga om vad som fungerar?

Knut Sundell, enhetschef, enheten för kunskapsutveckling, Socialstyrelsen.
1DPASSET ÄR FULLBOKAT

Barn som far illa - de osynliga barnen
  • Så lyfter vi fram barnrättsperspektivet och följer våra skyldigheter
  • Gemensamt ansvar för sjukvård och socialtjänst
  • Utvecklingsarbete i Region Skåne
Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska och Åsa M. Gustafsson, socionom och utvecklare i uppdrag Barn som far illa i Region Skåne.
1EVill du flyga med en full flygkapten?
  • Hur fungerar en alkoholist?
  • Vilka skador orsakar alkoholism samhället?
  • Hur påverkas nära och kära?
Entreprenören och nyktre alkoholisten Daniel Benitez berättar om hur idén till M-Health produkten TripleA kom till och om hur den kan förändra beroendevården.
Sanna Lundell. Sanna berättar om medberoende och om hur ett alkoholberoende genererar många ringar på vattnet, personligt lidande, familjer som vittrar sönder och inte minst stora samhällskostnader. Kan ny teknik oberoende av behandlingsform bidra till att förändra detta?
Tobias Sahlin, verksamhetschef vid Nämndemansgården Sverige.
1FPASSET ÄR FULLBOKAT

När vi pratar om nätet blir det ofta fokus på de negativa och destruktiva sidorna. På Fryshusets Nätvandrare har vi valt att se nätet som en verktygslåda, där de flesta verktygen gör gott, men att det också finns verktyg för att kränka och skada andra.
  • Så kan nätet användas för att möta unga
  • Möten om kärleksfunderingar, ångest, rädsla, triumfer och glädje
  • Vad kan vi göra när nätet används för att mobba, kränka sexuellt och sprida vilseledande information?
Helena Meyer är verksamhetsansvarig för Fryshusets Nätvandrare och utbildad instruktör i Första hjälpen till psykisk ohälsa och inom socialpedagogiskt ungdomsarbete. Hon är en uppskattad föreläsare och ofta anlitad som sakkunnig inom området Unga och Internet.
1GBiståndshandläggarrollen i framtidens äldreomsorg
  • En äldreomsorg utan biståndsbeslut - hur kan det se ut?
  • Vilka behov har de äldre?
  • Tas socionomens kompetens tillvara?
  • Behöver yrkesrollen vidareutvecklas?
Ingrid Hjalmarsson, utredare, Äldrecentrum och Camilla Sköld, Akademikerförbundet SSR
1H09:30 - "CFO och narkoman"

Alkohol- och drogberoende är en fortskridande och progressiv sjukdom som finns inom alla samhällskikt idag och som om den inte hejdas leder till ett ohållbart liv. En av de största utmaningarna med ett alkohol- och drogberoende är att nykterheten och drogfriheten måsta hålla över tid och att behandlingsinsatsen är tidsbegränsad. "Glappet - coaching för ett hållbart liv" är en ny tjänst som Frösunda lanserar. Insatsen har stora möjligheter till besparingar utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, och inte minst för individen själv att öka möjligheten till ett hållbart liv i alkohol- och drogfrihet.

Per Carlstein, VD CK-gruppen, tillfrisknande alkoholist och narkoman som har varit nykter och drogfri i 18 år. Per har tidigare arbetat som CFO/Ekonomichef på ett antal stora företag och driver sedan två år tillbaka CK Gruppen, som hjälper företag med beroendeproblematik på arbetsplatsen. Per driver även tillsammans med Frösunda-projektet Glappet – coachning för ett hållbart liv.

10:00 - Ingen tvekan - framtiden är min

Susanna berättar om sin personliga utvecklingsresa; 18 år i psykiatrin, rättspsykiatrin och omsorgerna. Liselotte Har följt henne på vägen och tillsammans berättar de hur de båda har arbetat på olika sätt för att nå Susannas dröm. Idag är hon på väg till ett eget arbete, ett eget serviceboende med en aktiv kvalitativ fritid.

Susanna Wallrup och Liselotte Almen Malmqvist, VD, Jatc Omsorg
10:30-11:00Förmiddagskaffe och tid att besöka utställarna

11:00-12:00 Valbart pass 2

Till toppen av sidan
2AHur kunde det gå så långt? Om missbruk och vägen tillbaka
  • Attityder och okunskap - reaktioner från omgivningen
  • Skammens sjukdom - varför är det tabu?
  • Hur ska vi våga se det som är svårt?
My Skarsgård är utbildad läkare och beroendeterapeut med erfarenhet av att ha varit i ett djupt alkoholmissbruk men också av att ta sig ur det.
2BHandlingsutrymme i socialtjänsten: vad ligger till grund för hur tjänstemän och politiker gör prioriteringar mellan olika klient- och brukargrupper?
  • Faktorer som påverkar beslutsfattande
  • Emotioner och prioriteringsbeslut
  • Beslutsfattande i socialtjänsten 2015
Marie Vackermo är socionom och arbetar sedan september 2012 som forskningsledare i FoU Jämt, Region Jämtland/Härjedalen.
2CAtt organisera för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten - från personbundet till organisationsburet

Det har visat sig svårt att införa idén om EBP i det sociala arbetets praktik. Här presenteras en vetenskapligt underbyggd modell som lyfter fram hur organisationen kan möjliggöra en evidensbaserad praktik med fokus på resultat för brukaren. Vi ger även konkreta exempel på hur modellen kan användas i det sociala arbetets praktik som stöd för planering, analys och utveckling i organisationen.

Anna Gärdegård, metodutvecklare, Södermalms stadsdelsförvaltning, sociala avdelningen och Lars Oscarsson, professor, Ersta Sköndal Högskola

2DHur vet vi att vi gör rätt - betydelsen av systematisk uppföljning
  • Systematisk uppföljning kan ge användbar kunskap på olika nivåer vilket kan förenkla dokumentation
  • Resultat för klienten - verksamhetens mål
  • Olika typer av systematisk uppföljning
  • Praktiska exempel på systematisk uppföljning
Johan Glad är forskare på Socialstyrelsen där han arbetat sedan år 2000.
2EAtt vara delaktig i sin egen framtid
  • Nyckelfaktorer för lyckade utslussningar när ungdomar lämnar dygnsvård
  • Hur kan delaktighet bidra till en bättre planerad övergång från dygnsvård till vuxenliv?
  • Viktigt att veta om vanliga fallgropar
Ingrid Höjer är professor med inriktning mot barn och familj vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
2FBrott begångna av barn - Utvärdering av lagändringarna i LUL
  • Har lagändringen lett till fler utredningar enligt LUL eller fått andra tydliga konsekvenser?
  • Har de som arbetar med barn inom socialtjänsten fått tillräcklig information om lagändringen?
  • Hur vanligt är det att polisen drogtestar barn?
  • Påverkar polisutredningar barnens risk för återfall i brott?
Nadja Bogestam, utredningssociolog och arbetar med utvärdering och polisforskning på Brottsförebyggande rådet (Brå).
2GKonflikthantering inom Statens Institutionsstyrelse

Gunilla Nötesjö, Statens Institutionsstyrelse.
2H11:00 - Att bryta traditioner i missbrukarvård
  • Cementerade könsrollsuppfattningar styr
  • Att bryta normer
Malin Plaenge, VD och föreståndare och Sara Eklund, biträdande föreståndare Bills Bo och utbildningsgård.

11:30 - Skola, inkludering, jämställdhet och likabehandling - hur ser verkligheten ut?

Ulla Krusell, pedagog med specialisering på autism. Ulla har mångårig erfarenhet av att arbeta med den här elevgruppen och är även grundare till Fjällbyns Gymnasieskola och Funäsdalens Utvecklingscenter.
2IEXTRAINSATT PASS

Hur kan vi förebygga våldsbejakande extremism? Vad är socionomernas roll i detta arbete?

Mona Sahlin, Regeringens nationella samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

12:10-13:10 Valbart pass 3

Till toppen av sidan
3AEnsam är stark eller tillsammans är vi starkare?

Att balansera individuell frihet och jämlikhet är stötestenen i ett demokratiskt samhälle, men även en stor utmaning för oss som individer i våra dagliga möten och relationer. Sund balans främjar styrka och hälsa medan obalans är en säker källa till lidanden och problem. När den ene känner sig kvävd känner den andre sig osedd och tvärtom. Denna presentation handlar om hinder och vägar till att främja känslor av både självständighet och samhörighet i våra nära relationer.

Poul Perris, Svenska institutet för kognitiv psykoterapi
3BSocialsekreterares arbetsvillkor i förändring - idag jämfört med 11 år sedan
  • Hur har ärendebelastningen förändrats och hur upplevs krav och tidspress?
  • Hur fungerar stödet internt och hur många vill byta jobb?
  • Vilka är nycklarna till stabilitet, tillfredsställelse och lägre personalomsättning?
Pia Tham, socionom och forskare i socialt arbete, Högskolan i Gävle.
3CAtt använda standardiserade riskbedömningsinstrument i socialt arbete
  • Riskbedömning ur ett historiskt perspektiv
  • Vilka instrument finns att tillgå?
  • Forskningsläget
  • Hinder och möjligheter
Helén Olsson är filosofie doktor i ämnet hälsovetenskap.
3DPå väg mot en evidensbaserad praktik

Socialstyrelsen genomför vart tredje år en undersökning om evidensbaserad praktik riktad till ett slumpvis urval verksamhetschefer inom individ och familjeomsorg samt funktionshinder och äldreomsorg. Resultaten visar bland annat att intresset för evidensbaserad praktik ökar och cheferna blivit allt mer intresserade av forskningsrön, oberoende av medium.

Knut Sundell, enhetschef och Ulrika Bergström, utredare, båda från enheten för kunskapsutveckling på Socialstyrelsen
3EBetydelsen av arenor och nätverk för ungdomars berusningsdrickande och bruk av illegala droger
  • Var och tillsammans med vilka berusningsdricker ungdomar under 18?
  • Betydelsen av festen som arena för berusningsdrickande och välbefinnande
  • Vikten av att ha kontroll och att visa mogenhet för flickor och pojkar som berusningsdricker
Birgitta Ander är socionom och doktorand i socialt arbete samt adjunkt vid socionomutbildningen vid Hälsohögskolan i Jönköping.
3FHur ska unga brottsoffer bemötas och hur öppnar man upp för samtal?
  • Hur identifiera unga brottsoffer - och hur hantera deras reaktion?
  • Modeller för bemötande av unga brottsoffer
  • Bemötande av anhöriga till unga brottsoffer
Ann Hellströmer är socionom och började arbeta vid polisen 1984 med kriminella ungdomar.
3G"Vi tassar liksom runt" - om äldre, alkohol och biståndsbedömning
  • Äldre dricker idag alkohol i större utsträckning än tidigare generationer
  • Inom äldreomsorg och missbruksvård möter personalen ett ökande antal äldre med alkoholproblem - vilka förutsättningar finns i kommunerna att möta äldre med denna problematik?
  • Föreställningar om äldre och alkohol som påverkar vilka insatser som erbjuds
Evy Gunnarsson, fil dr och professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.
3H12:10 - Studio III - hantera utmanande beteenden med lågaffektivt bemötande

Studio III handlar om att förstå och bemöta människor med utmanande beteenden och hur vi genom lågaffektivt bemötande kan minska eller undvika konflikter och utbrott.

Christoffer Sjöwall har över 25 års erfarenhet av att arbeta med personer inom autismspektrat

12:40 - Hur kan vi använda de senaste forskningsresultaten kring autism i vår dagliga behandling?
  • Hur bör man utifrån forskningen lägga upp en behandling av barn och unga med autism?
  • Vilka problem kan man vänta sig uppstår?
  • Hur går vi vidare härifrån?
Christian Möller från Vision HVB är en skåning som flyttade till Norrland för att kunna jobba nära ungdomar med NP-problematik på heltid.

13:20-14:20 Valbart pass 4

Till toppen av sidan
4AJag är inte pappa till en skitunge, jag är pappa till Stålmannen

Livet består av "life defining moments" och ett sådant var 6/12-2000 kl 16.24 då Olof "Olle" Erik Arvid Westin föddes, ett annat "life defining moment" var när Olle fick diagnoserna Tourette, ADHD och Aspergers. Fredrik Westin föreläser från ett föräldraperspektiv med allvar och insikt men framförallt med en stor portion humor och kärlek. Under en timme avhandlar han syskon, skilsmässor, högintelligenta barn, orosanmälan till socialtjänsten och mycket mer. Fredrik har tidigare jobbat både som socialchef och kommunchef.
4BFattigdom utan gränser - vilka grupper halkar efter och vad påverkar deras livschanser?
  • Fattigdom, utanförskap och socialt arbete
  • Tiggeri i en föränderlig värld
  • Institutionsplacerade ungdomars situation
Debatt med bland annat Hans Swärd, professor i socialt arbete, Lunds universitet, Lena Engelmark, journalist specialiserad på sociala frågor och chefredaktör för tidsskriften Socionomen, Åke Bergmark, professor, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Pernilla Landin, verksamhetsledare för Källan i Fisksätra/Svenska kyrkan.
Marie Sallnäs, professor i socialt arbete, Stockholms universitet.
4CProfessionella yttranden - utmaningar och möjligheter i socialt arbete med unga lagöverträdare
  • Ett praktiskt exempel; rasisten som inte var någon "riktig" rasist
  • Nödvändigheten av och förutsättningarna för att kunna analysera och värdera vanliga sociala problem hos unga bortom manualbaserade modeller
  • Ungas brottslighet - vilka brott är viktigast att fokusera?
  • Evidensbaserade eller straffvärdesorienterade åtgärder: vilka åtgärder ska man välja? Exempel på formuleringar i LUL-yttranden från ett pågående forskningsprojekt
  • Kunskap är makt; socialsekreterarens handlingsutrymme genereras av den egna kunskapsbasen och det professionella uppdragets artikulering
Michael Tärnfalk är filosofie doktor och lektor i socialt arbete med särskild inriktning mot rättsvetenskap och verksam vid Stockholms universitet, Socialhögskolan.
4DSå får man familjer att delta och engagera sig i sin behandling - exempel på lyckade strategier i familjebehandling under både frivillighet och tvång
  • Så skapas och behålls samarbete och engagemang - hur behandlaren blir mer medveten om sin roll och påverkan?
  • Behandlingstekniker och grundantaganden - så kan vi hamna rätt även i möten med "svåra" familjer
  • Tecken på bristande respektive bra engagemang vid behandling - exempel på signaler som kan vara avgörande
Emma Ulfsdotter är verksam hos MST Sverige.
4EVad händer om ungdomar inte dricker alkohol?
  • Går det att utrota ungdomsfylleriet i Sverige?
  • Hur fungerar Öckerömetoden?
  • Konsekvenser vad gäller tobak, narkotika och psykisk ohälsa
Håkan Fransson, socionom och Alexandra Nygren, folkhälsovetare. Både arbetar som drogförebyggare i Öckerö kommun.
4FMöter du unga eller vuxna som har sex mot ersättning?

Många socionomer svarar nej på den frågan men stämmer det med verkligheten? Socialstyrelsen presenterar i den här föreläsningen ny kunskap och ett nytt utbildningsmaterial om sex mot ersättning som riktar sig till socionomer inom alla typer av verksamheter. Dessutom: Premiärvisning av Socialstyrelsens helt nya webbutbildning!

Cristina Josefsson och Olga Gislén, utredare, Socialstyrelsen.
4GÄldres rätt till kultur - vad händer när kultur blir en del av vårdvardagen?

Kristianstads kommun arbetar med projektet ”För och med alla sinnen - äldres rätt till kultur!” Kultur och hälsa hänger ihop. Forskning visar att när de själsliga behoven tillfredsställs mår vi bättre. Friska människor har ett val att ta del av kultur. Men hur ser det ut när vi blir äldre? När vi inte längre har ork och kraft att själva ta oss till kulturen. Kommer då kulturen till oss? Utgångspunkt är den lokala värdighetsgarantin samt personalens medverkan och inflytande i projektet. Syftet är att initiera ett strategiskt långsiktigt arbete för att implementera kultur i vårdvardagen.

Ann-Christine Albinsson, samordnare sociala innehållet, omsorgsförvaltningen och Ulrika Cedell, Kultur & fritids kulturutvecklare, Kristianstads kommun.
4H13:20 - Ett bättre liv är möjligt - från utslagen till företagsledare
  • Basta - 20 år av socialt företagande
  • Hur kan vi hjälpa människor att ta makten över sina liv?
  • Vilka är nyckelkomponenterna i rehabiliteringen?
Namu Nambiar, styrelseordförande för Basta Ideellförening och Stefan Philman, rehabiliteringsansvarig Basta Norsesund

13:50 - Hästunderstöd terapi - en integrerad och tvärvetenskaplig behandling att räkna med
  • Behandlingen riktar sig till unga med depression, självskadebeteende, suicidrisk eller övergrepp med trauma - vanligt är en kombination med neuropsykiatriska diagnoser
  • Professionen hos utövaren lägger ribban för terapin
  • Vad skiljer hästunderstödd terapi från andra terapier?
  • Den möjliga och omöjliga evidensen - så långt har forskningen kommit
Gerhard Ege är leg. läkare och specialiserad inom både vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri.

14:30-15:30 Valbart pass 5

Till toppen av sidan
5ADelaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning
  • Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner - hur går det till?
  • Förutsättningar och hinder för delaktighet i verksamheter för personer med funktionsnedsättning
  • Genomförandeplanen som stöd i det dagliga arbeter
  • Socialstyrelsens rekommendationer om dokumentation i genomförandeplanen
Ulla Essén, utredare, Socialstyrelsen.
Ann-Marie Stenhammar, frilansande utredare och skribent.
5BNationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården
  • Återuppta den sociala barn- och ungdomsvården
  • Kopplingen arbetsmiljö, personalomsättning och kvalitet
  • Projekt Specialistsocionomen - alternativ karriär
Titti Fränkel, utvecklingschef, Akademikerförbundet SSR.
Cecilia Grefve, är regeringens samordnare för den sociala barn och ungdomsvården.
Åsa Furén Thulin, SKL.
Camilla Sköld, Socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR
5CPASSET ÄR FULLBOKAT

Bedömningsinstrument och behovskategorisering inom ekonomiskt bistånd
  • Varför gemensamma bedömningsinstrument?
  • Erfarenheter av olika instrument och arbetssätt - InstrumentX och Initialbedömning
  • Handläggares och klienters roll i utveckling och användande
  • Möjligheter och svårigheter med behovskategorisering
Cecilia Teir, socionom. Arbetar som socialsekreterare i Mottagningsgruppen i Bromma stadsdelsförvaltning.
5DPASSET ÄR FULLBOKAT

Att bjuda med familjen och nätverket i behandlingen med unga vuxna i psykiatrin

I presentationen beskrivs det familje- och nätverksterapeutiska arbetet på en Allmänpsykiatrisk mottagning för unga vuxna kopplat till teorier om individens och familjens utvecklingscykel.
  • Att bekräfta att familjen och nätverket är en naturlig del av den unges vardag
  • Att arbeta för att stärka relationerna och samtidigt skapa förutsättningar för den naturliga utvecklingscykeln som strävar mot en ökad självständighet och separation från ursprungsfamiljen
  • Att stärka "demokratiseringsprocessen" i familjen både vad gäller roller, kommunikation och ansvar
Anna Forsell är auktoriserad socionom med både systemisk familjeterapeutisk samt psykodynamisk och kognitiv individualterapeutisk vidareutbildning.
5EChefers ansvar för anställdas alkoholproblem
  • Kan alkoholproblem förebyggas?
  • Ett strategiskt arbetsmiljöarbete som sparar pengar
  • Metoder att stödja medarbetare med missbruk
Jan Linde, kommun- och landstingspolitiker och politikerutbildare kring folkhälsa, samt ordförande i Svensk Förening För Folkhälsoarbete: www.folkhalsoarbete.se
5FHandläggning och riskbedömning av sexuella övergrepp
  • Övergripande om sexuella övergrepp
  • Handläggning av ärenden gällande sexuella övergrepp
  • ERASOR - att bedöma risk
Annika Wassberg är socionom sedan 1981 och har arbetat inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri innan hon 2001 valde att starta en privat verksamhet.
5GPASSET ÄR FULLBOKAT

Våldet slutar inte vid 65? - om våld mot äldre i nära relationer
  • Vad vet vi idag om äldre våldsutsatta personer - hur ser våldet ut och vad visar forskningen?
  • Kommunernas skyldigheter att ge våldsutsatta personer stöd
  • Hur kan arbetet med våld i nära relationer organiseras och utformas
Eva Norman och Ingrid Hjalmarsson, Äldrecentrum.
5HPASSET ÄR FULLBOKAT

14:30 - Vilken information behöver barn som har varit med om brott?

Brottsoffermyndigheten presenterar ett nytt omfattande informationsmaterial som är målgruppsanpassat för barn i alla åldrar. Barn har rätt att få information om vad som är brottsligt men också information om hur man kan agera och var man kan få hjälp. Informationsmaterialet består av en webbplats, broschyrer, barnbok, spel och filmer. Materialet kan också fungera som ett verktyg för yrkesverksamma som möter brottsutsatta barn.

Hanna Netzell, projektledare, Brottsoffermyndigheten.

15:00 - Destruktiva HVB-hemsplaceringar - förekommer det?
  • Tre fallbeskrivningar
  • Hur blir en placering skadlig?
  • Hur förhindrar vi detta?
Göran Fransson är specialist i psykiatri och rättspsykiatri och konsultpsykiater vid Inagården
15:30-16:00Eftermiddagskaffe och tid att besöka utställarna

16:00-17:00 Valbart pass 6

Till toppen av sidan
6ABrukarstyrd brukarrevision - ett vinna-vinna koncept
  • Vad är vinsten med brukarstyrd brukarrevision?
  • Vad krävs för att kunna genomföra en brukarstyrd brukarrevision - ur ett beställarperspektiv respektive brukarperspektiv?
Ann-Marie Wulfstrand-Byhlin, ombudsman och Gunvi Haggren, förbundssekreterare, Verdandi.
6BReligion och socialt arbete

De senaste årtiondenas invandring till Sverige har påskyndat utvecklingen i riktning mot ett mångreligiöst Sverige. Men vilka konsekvenser har detta för socialt arbete? Kan religion vara en tillgång i det sociala arbetet eller försvårar religion problemlösningar? Avsikten med seminariet är att belysa dessa sällan diskuterade utmaningar.

Klas Borell, professor i socialt arbete och sociologi, Johan Gärde, socionom och filosofie doktor i religionssociologi.
6CTio år med Multisystemisk terapi. Vad vet vi och vad har hänt?

För drygt tio år sedan började Multisystemisk terapi (MST), som är en behandlingsmetod inom socialtjänsten riktad mot ungdomar med allvarliga beteendeproblem, användas i Sverige. Ungefär samtidigt inleddes en randomiserad utvärdering av metoden. Utvärderingen av MST var en av de första svenska effektstudierna inom socialt arbete och den fick stor uppmärksamhet. Föreläsningen summerar resultat, erfarenheter och frågor som väckts under de tio år som gått, till exempel: Vilka insatser använder vi oss av inom socialtjänsten i arbetet med ungdomar med beteendeproblematik? Vilka effekter har MST på kort och lång sikt? Hur lång tid tar det att implementera en ny metod?

Knut Sundell, enhetschef och Cecilia Andrée Löfholm, utredare, enheten för kunskapsutveckling, Socialstyrelsen
6DPASSET ÄR FULLBOKAT

Hur skapas ett hälsofrämjande första möte mellan myndighetsperson, behandlare och föräldrar?
  • Så kan riskfaktorer och kasam-dialogen användas i mötet
  • Sammanhangsmarkeringar och tillit
  • Verbal och ordlös kommunikation - hur skapas förtroende inför kommande möten?
Mia Börjesson är socionom och har vidareutbildning i kommunikation, hälsofrämjande förhållningssätt och är certifierad coach ICF; med mångårig erfarenhet av att arbeta med unga och deras föräldrar.
6EInternetdroger - ett ökande samhällsproblem
  • Nya substanser och utvecklingen av handel på nätet
  • Dödsfall i Sverige
  • Hur bidrar nuvarande lagstiftning till problembilden?
Robert Kronstrand är docent i forensisk toxikologi vid Hälsouniversitetet i Linköping och forskningskemist på Rättsmedicinalverket
6FVilka risktecken på otillräcklig omsorg kan barn uppvisa?
  • Hjärnan som "förväntningsmasking"
  • Den tidiga omsorgens långsiktiga betydelse för barns utveckling
  • Centrala "föräldraförmågor"
  • "Att vänta och se" kan vara ödesdigert för små barns utveckling och hälsa
  • Hur utvecklas barns anknytning?
  • Olika anknytningsmönster och dess betydelse
Berit Nordström, fil. dr. och leg. psykolog.
6GAtt beskriva äldres behov i utredningen

I utredningen av den äldres behov ska det tydligt framgå vilka svårigheter den enskilde har idag och vad som är målet för den enskildes stöd och hjälp. Du kommer att få se hur handläggaren med användning av ICF kan beskriva både det aktuella och det avsedda funktionstillståndet. Du kommer också att få se hur handläggaren kan följa upp resultat, måluppfyllelse och den enskildes uppfattning om kvalitet.

Ann-Kristin Granberg, utredare, Socialstyrelsen.
6HPASSET ÄR FULLBOKAT

16:00 - Anknytning - till vilken nytta?
  • Connect - ett anknytningsbaserat program för föräldrar, familjehem och behandlingspersonal
Ove Östling, socionom, familjeterapeut och universitetsadjunkt.

16:30 - Att knyta an på HVB - hur traumatiserade ungdomar kan mötas av anknytningsfokuserad personal
  • Connect på behandlingsenheten - vad kan vi säga om metoden idag?
Annika Lang, Leg. psykolog med vidareutbildning inom kris och trauma, har arbetat med ungdomsvård sedan 90-talet. Annicka är idag chefspsykolog inom Baggium Vård och Behandling samt behandlingschef på Humana Individ och Familj. Utöver det är hon doktorand på Linköpings Universitet med fokus på trauma och anknytning.
17:00-18:30Mingel med vin/alkoholfritt alternativ tilltugg

Program dag 2 - Onsdag 15 april 2015

07:30-08:30Morgonkaffe och tid att besöka utställarna

08:30-09:30 Valbart pass 7

Till toppen av sidan
7APASSET ÄR FULLBOKAT

Barnkonventionen i fokus - för dig som arbetar inom socialtjänsten

Så kan du som i ditt arbete möter barn och unga få inspiration till ditt arbete med barnkonventionen i din verksamhet! Du får en introduktion till Barnkonventionen och barnets mänskliga rättigheter med inriktning mot praktisk tillämpning. Vi går igenom Barnkonventionens barnsyn och dess fyra grundprinciper.

Emma Kristensson, sakkunnig på Bris om barnkonventionen.
7BPASSET ÄR FULLBOKAT

Social rådgivning på nätet
  • Så startade vi
  • Vilka når vi och vilka frågor svarar vi på?
  • Vad händer nu?
Alexandra Göransson, Socialjouren i Stockholm.
7CPASSET ÄR FULLBOKAT

Områdesbaserat förebyggande socialt arbete mot våld

Föreläsarna berättar om praktiska erfarenheter av ett uppstartsarbete för att förebygga våld som samhällsproblem. Föreläsarna har intresserat sig för att implementera en metod som använts med framgång i USA, Mentors in violence prevention. Arbetet riktar sig till flera nivåer/aktörer i samhället; socialtjänst, skola, räddningstjänst, polis och civilsamhälle.

Pernilla Vera jr, sektionschef, Sektionen för förebyggande arbete, Socialtjänsten Botkyrka kommun, Sofia Ågren, områdessekreterare, Sektionen för förebyggande arbete, Socialtjänsten Botkyrka Kommun, Mantha Kasagianni, förebyggande socialsekreterare, Sektionen för förebyggande arbete, Socialtjänsten Botkyrka Kommun.
7DFilmvisning: My Life My Lesson
  • En dokumentärfilm om 16-åriga Felicia som lever mitt i pappas våld mot mamma
  • Efterföljande samtal om hur socialtjänsten och andra aktörers perspektiv kan säkerställas i praktiken
Olga Persson, förbundssekreterare, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR/Unizon.
7EPASSET ÄR FULLBOKAT

Vilka har rätt till LSS-insatser?
  • En genomgång av LSS och dess praktiska tillämpning
  • Vilka omfattas av lagen och hur går bedömningen till?
  • Vilka insatser kan erhållas med stöd av LSS och hur bedöms rätten till insatser?
Katarina Lindblad driver sedan flera år tillbaka Lindblad Juristbyrå AB som främst är inriktad på förvaltnings- och socialrätt.
7FPASSET ÄR FULLBOKAT

God man - varför då?
  • Är ett godmanskap en rättighet för alla - eller...?
  • Den gode mannens roll jämfört med kontaktperson, stödperson och personligt ombud
  • Vilket uppdrag och ansvar har en god man för ensamkommande barn?
Eva von Schéele, förbundsjurist, Sveriges kommuner och landsting (SKL)
7GPASSET ÄR FULLBOKAT

Det är dödsviktigt att prata om döden
  • Hur kan det vara att förlora en förälder som barn?
  • Sorgen, döden och livet efter - vad behövs för att barnen ska ta sig igenom och vad kan de runtomkring göra?
  • Känslor, tankar, fakta och verktyg - så kan vi ingjuta mod hos dem som är kvar
Mia blandar sina egna erfarenheter av att förlora sin pappa som sjuåring med berättelser från sin bok Dödsviktigt och den senaste forskningen om barn och sorg.

Mia Berg är författare till boken Dödsviktigt och har som föreläsare om barn och sorg talat för socionomer, elevhälsa och sjukvårdspersonal i två år. Hon har även varit anlitad av NkA – Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga när de arrangerat konferenser i Sverige och Norge.
7HEtt hem att växa i eller en familjehemsvård i kris - så skapas hållbara familjehemsplaceringar för att minska sammanbrott
  • Krisande familjehemsvård där 40% av placeringarna resulterar i sammanbrott - vad görs för att förbättra situationen?
  • Vad behöver svensk familjehemsvård för att få till en positiv förändring för de placerade barnen och deras nätverk?
  • Vilka är framgångsfaktorerna i arbetet med familjehemsplacerade barn?
Kata Nylén är legitimerad psykolog och har varit med och utvecklat Magelungens insats för att minska sammanbrott vid familjehemsplaceringar, FUNKA familjehem. Peter Friberg är legitimerad psykolog och har tidigare arbetat med behandlingsprogrammet MTFC, för unga med antisocialt/och eller kriminellt beteende.
09:30-10:00Förmiddagskaffe och tid att besöka utställarna

10:00-11:00 Valbart pass 8

Till toppen av sidan
8AChurchill var inte heller klok - om arbetslivet för personer med funktionsnedsättning

Arbetslösheten bland funktionsnedsatta ökar dramatiskt och är nu uppe i över 50 procent. I pjäsen får vi följa tre unga människors kamp för att ta sig in i arbetslivet: Anton med en lindrig utvecklingsstörning, Hanna med adhd och Jonas med Aspergers syndrom. De möter en arbetsmiljö där rekryteringssajter, bemanningsfirmor och facilityföretag har tagit över och där slimmade strukturer och krav på effektivitet stänger dem ute. Hanna bränner ständigt ut sig. Jonas klarar inte att vara i grupp. Men vad händer när Anton äntligen får ett jobb? Hela arbetsplatsen utvecklas!

Manus: Gunilla Boëthius, regi: Stephen Rappaport, Östra Teaterns ensemble: Maria Lindström, Petter Billengren, Joakim Sikberg, producent: Ulrika Ragnar Borell
8BPASSET ÄR FULLBOKAT

New Public Management och personalens arbetsförhållanden
  • Kortsiktiga ekonomiska mål och hög kvalitet - vad innebär det för personalen?
  • Relationsyrkenas särskilda villkor
  • Hur kan dagens populära styrform förbättras?
Ingela Målqvist är personalvetare vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholm läns landsting.Mikael Forsman arbetar vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting med prevention av arbetsrelaterade besvär och skador i hörselapparaten
8CPASSET ÄR FULLBOKAT

En ny Polismyndighet - hur påverkar det samverkan med kommunen?
  • Vad krävs för att utveckla samverkan mellan kommunen och polisen?
  • Vad är lokala medborgarlöften?
Marie Johansson Meinke, Polismyndigheten
8DVåld mot kvinnor - samhällets ansvar
  • Vem ska egentligen göra vad?
  • Vad kan den enskilda handläggaren göra - och vad ska den inte göra?
  • Hur upprättas rutiner för att hjälpa våldsutsatta kvinnor?
Åsa Witkowski, verksamhetschef för den kliniska enheten på Nationellt centrum för kvinnofrid.
8EPASSET ÄR FULLBOKAT

Ett samlat kunskapsstöd om ADHD
  • Erfarenheter av fem myndigheters arbete för att möta behovet av aktuell kunskap om ADHD
  • Ett utvecklat stöd för att öka kvaliteten på insatserna från bland annat socialtjänst, elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatrin
  • En mer jämlik vård och omsorg för barn, ungdomar och vuxna med ADHD
Mattias Fredricson, utredare på Socialstyrelsen.
Annalena Hållner, utredare på Socialstyrelsen.
Agneta Hellström, VD, Sinus AB.
8FPASSET ÄR FULLBOKAT

"SOS Integration! Dröj kvar, hjälpen är på väg."

Djamal Hamaili, flyktingsamordnare, Valdemarsviks kommun.
8GPASSET ÄR FULLBOKAT

Ett bra stöd till efterlevande
  • Bemötandets svårigheter
  • Sorgens vägar för barn och vuxna
  • Hoppets förutsättning
Lotta Polfeldt, socionom och leg. psykoterapeut. Har arbetat med barn i sorg på Rädda Barnen sedan 1994. Leder 7,5-poängskursen "Barn och unga i sorg" på Ersta Sköndals Högskola.
8HPASSET ÄR FULLBOKAT

"Mina erfarenheter av att vara i kontaktfamilj - unga vuxnas beskrivningar"

Vid föreläsningen sker en presentation av en intervjustudie med unga vuxna. Dessutom redovisas resultaten av intervjuer med socialsekreterare och från fokusgrupper med kontaktfamiljer. Några teman som särskilt kommer att belysas är:
  • Barns delaktighet i sin insats
  • Syfte och uppdrag för insatsen
  • Relationen mellan barnet, biologisk familj och kontaktfamilj
Lotta Berg Eklundh är socionom och fil. lic. och arbetar som forskare på FoU Nordost i Stockolms län.

11:10-12:10 Valbart pass 9

Till toppen av sidan
9AKärlek och stålull - att växa upp med en utvecklingsstörd mamma
  • Ensamstående mamma vid sex års ålder - vad händer med barn som allt för tidigt får ta vuxenansvar? Hur är det att redan som åttaåring växa förbi sin förälder? Hur påverkar det ett barn?
  • Att växa upp i fattigdom - fattigdom finns på riktigt mitt ibaldn oss. Vad gör det med dem som lever i fattigdom? Hur gör vi barnen synliga i de här familjerna?
  • Hur överlever man och får ett gott liv? Vilka är överlevnadsfaktorerna? Går det att komma vidare utan att fastna i bitterhet?
Lisbeth Pipping är författare, föreläsare, debattör, teckenspråkslärare, beteendevetare och dotter till en mamma som var utvecklingsstörd.
9BNy global definition av socialt arbete - vad innebär den för socialt arbete i Sverige?

Under 2014 antogs en ny global definition av socialt arbete av de tre världsorganisationerna IASSW, ICSW och IFSW. Definitionen tar upp att socialt arbete vilar på en mängd teorier, bland annat urfolks kunskap. På vilket sätt skiljer sig socialt arbete med samer från socialt arbete med andra grupper? Vad kan en global definition tillföra det lokala sociala arbetet?

Elis Envall, utredare på Socialstyrelsen och f.d global president för Internationella socialarbetarfederationen IFSW, Marina Nilsson Ederlöf, socionom och ledamot i Sametingets kulturutskott och arbetar som kurator vid neurologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Margaretha Uttjek, socionom, universitetslektor på institutionen för socialt arbete i Umeå som forskar om våld mot samiska kvinnor och barn samt engagerad i Samiskt kvinnoforum. Moderator är Josefine Johansson, professionsstrateg för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR.
9CAtt arbeta med hemmasittare - problem och lösningar
  • Hemmasittare som fenomen - är det unikt för vår tid?
  • Vad kan vi göra när problemet är ett faktum?
  • Vad är viktigt att veta och vilka åtgärder fungerar?
Krysmyntha Sjödin är leg. Psykoterapeut och beteendevetare. Marie Gladh är fil. Magister i specialpedagogik och arbetar för Sigtuna kommun som ansvarig för elever i behov av särskilt stöd.
9DUngdomar och vuxnas ackumulering av sociala problem
  • Finns det någon Matteuseffekt? Hur ser ackumuleringsprocessen ut för unga mellan 19-25 år?
  • Hur och under vilka premisser ackumulerar unga sociala problem?
  • Generationen lokalvårdare och telefonförsäljare - om unga vuxnas erfarenheter av ackumuleringsprocessen
Daniel Lindberg, socionom, adjunkt och doktorand i socialt arbete, Örebro universitet.
9EStresshanteringskurser inom primärvården - presentation av samarbete mellan flera yrkesgrupper med ett biopsykosocialt synsätt

Sedan 2007 erbjuds patienter stresshanteringskurser. Under åren har 170 patienter deltagit. Deltagarna får skatta sitt mående enligt två internationellt validerade självskattningsinstrument vid kursstart, efter 8 veckor och vid 6-månadersuppföljning efter avslutad kurs. 70 % av deltagarna skattade hög burnout vid kursstart. Vid 6-månadersuppföljning var siffrorna 11 %.

Marie Johnsson är socionom och kurator, PDT terapeut Steg 1 och jobbar inom Region Skåne vid Staffanstorps Vårdcentral.
9FVälmående stadsdelar - ett integrationsprojekt
  • Stadsdelsutveckling - så skapas mötesplatser och gemenskap i Helsingborgs stadsdelar
  • Stadsdelsmammor - socialt nätverk för kvinnor för att bryta utanförskap och ensamhet
  • Fokus Hälsa - ett integrations- och hälsofrämjande samarbetsprojekt mellan flera aktörer som arbetar med egenvård och möten inom svensk hälso- och sjukvårdsstruktur samt miljö- och boendekultur
  • Hälsokurs och hälsopunkten - så hjälps boende med frågor kring hälsa, träning, kost, stresshantering och livsstil
Gabriel Jatta, integrationshandläggare och arbetar sedan många år med migrationsfrågor. Han har läst internationell migration och etniska relationer samt freds- och konfliktvetenskap vid Malmö högskola. Malin Grahn Marksell arbetar som stadsdelsutvecklare på bostadsområdet Planteringen i Helsingborg. Hon är socionom med ledarskapsinriktning. Kerstin Stöcki, Helsingborgs Stad.
9GHur gör man kvalitetssäkring till att bli både roligt och berikande i det dagliga arbetet?
  • Kvalitetssäkring på flera nivåer - från enskilda behandlare till att genomsyra organisationen
  • Praktisk användning av de resultat som kommer fram - hur kan kvalitetsarbetet få konkreta effekter i det dagliga arbetet?
  • Nyttan i vardagen - så kan kvalitetssäkringsarbetet bidra till en positiv utveckling i hela organisationen
Geena Jacobsson är verksam hos MST Sverige. Genom handledning varje vecka samt kontinuerlig fortbildning av teamen och terapeuter ser Geena till att MST-terapeuterna levererar denna evidensbaserade metod på ett troget sätt. Anders Öhman, teamledare, MST teamet Värmdö.
9HBättre familjehemsvård - en nordisk modell
  • Vad vet man om nordiska fosterbarns psykiska och somatiska hälsa, behov av eftervård och utbildningsresultat?
  • Konkreta förslag på förbättringsåtgärder som skulle göra störst skillnad för fosterbarnen
  • Goda exempel från våra nordiska grannar
Fredrik Hjulström arbetar som projektledare för området familjepolitik på Nordens Välfärdscenter, som är en institution under Nordiska Ministerrådet.
Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare, Nordens välfärdscenter.

12:20-13:20 Valbart pass 10

Till toppen av sidan
10A10 minuter av frihet - en föreläsning om vardagsheder
  • Vardagsheder behövs det relativt nya begreppet vardagsheder? Vad är det och hur påverkar det en ung människas liv? Genom att förstå vardagsheder kan du tidigare upptäcka ungdomar som riskerar att utsättas för hedersvåld.
  • Under föreläsningen visas en verklighetsbaserad film om vardagsheder. Efteråt följer en fördjupad diskussion av begreppet. Exempel ges på hur TRIS arbetar preventivt och hur man i organisationens skyddade boende arbetar med unga som socialiserats att leva med vardagsheder.
  • Vill du göra skillnad – kom på föreläsningen!
Mariet Ghadimi och Sandra Sarin, Tjejers rätt i samhället (TRIS)
10BVärdefyllt socialt arbete - ger mening och riktning
  • När vi lever i enlighet med det vi tycker är riktigt viktigt, blir livet inte alltid enklare, men det skapar mening och gör det enklare att välja väg
  • Övertygelse kan försätta berg - hur kan vi hitta kraft från vår värdegrund och hur kan vi hjälpa våra klienter att göra det?
  • I seminariet får deltagarna lyssna, fundera själva och göra några övningar med inspiration från flera kunskapsområden, bland annat Acceptance and Commitment Therapy
Kristina Granath är socionom med grundläggande psykoterapiutbildning. Hon har startat Sociala Nätet (som bedriver omvärldsbevakning för socionomer i form av en internetsida och en podcast) och driver tillsammans med FORSA SocialVetenskap.se (som bevakar forskning i socialt arbete).
10CPraktisk konflikthantering i skolans vardag
  • Hur ingriper du i en konfliktsituation utan att själv hamna mellan dem som bråkar?
  • Hur får du elever att föra en konstruktiv dialog med varandra?
  • Små konflikter eskalerar lätt - lär dig hur du kan stoppa dem i ett tidigt skede för att skapa ordning och reda i skolan
Laila Araya är socionom och medlare. Sedan 2009 driver hon Medlingscentrum som utbildar inom konflikthantering och medling.
10DStrukturerad suicidriskbedömning
  • Vad är ett självmordsförsök?
  • När är man suicidal?
  • Hur vet vi om någon är självmordsnära?
Daniel Frydman, specialist allmän psykiatri, leg psykoterapeut, psykoanalytiker, Verksamhetsansvarig, Plattform sthlm.
10EVad är det i samtal som gör att människor blir friskare?
  • Är samtal med en professionell person bättre än ett samtal med en vän?
  • Ska man utmana eller stödja?
  • Vad kan vi lära av dem som är särskilt bra på professionella samtal?
Lars Back, leg. psykolog, Linköpings universitet
10FDå, nu och sen - om att arbeta med nyanlända barn och ungdomars identitet och trygghet
  • Så används dialog och delaktighet för att skapa identitet och trygghet
  • Pedagogiska verktyg i kontakten med nyanlända barn och unga
  • Hur skapas trygghet i det nya samhället utan att behöva släppa ursprungliga erfarenheter och språk?
  • Strategier för att lyckas långsiktigt
Elisabeth Lindholm är projektledare för Begripligt för alla och Utvecklingsledare Resurscentrum Integration Strömsunds Kommun, Anders Fabricius är projektmedarbetare Begripligt för alla och processledare Resurscentrum Integration Strömsunds Kommun
10GBarn som anhöriga inom hälso- och sjukvården - våga fråga!
  • Implementering av 2 g § HSL inom hälso- och sjukvården
  • Varför ska vi uppmärksamma barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården?
  • Samverkan med andra aktörer
Christina Ramnfors är socionom och arbetar som regional projektledare i projektet "Barn som anhöriga" i Västra Götalandsregionen. Eva Nordqvist arbetar som socionom vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga i projektet "Barn som anhöriga" med implementeringen av 2 g § HSL.
10H"Mamma ledsen, pappa ledsen, Julia 3 år ledsen" - vägen från stuprör till helhetsperspektiv i familjer med missbruksproblematik
  • Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruksproblematik
  • Så kan samarbetet mellan olika enheter stärkas
  • Utmaningar och möjligheter när enheter ska samarbeta
Caroline Andréasson, enhetschef, Ranya Farah, socialsekreterare, Tyresö kommun, Malin Forsgren, socialsekreterare
Barn- och ungdomsenheten Tyresö kommun och Ulla Flygare, socialsekreterare, alla verksamma vid Individ- och familjeomsorgen, Socialförvaltningen Tyresö kommun.

13:30-14:30 Valbart pass 11

Till toppen av sidan
11AAtt växa upp i en familj med missbruks- och beroendeproblematik
  • Vart femte barn i Sverige växer upp i en familj där alkoholen tar för stor plats
  • Kopplingar i vårdkedjan - hur kan skola, socialtjänst och ideella sektorn samverka för barnets bästa?
  • Våga fråga, våga se, våga stå kvar - modiga vuxna ger trygga barn
Olivia Trygg är generalsekreterare för Stiftelsen Trygga Barnen som hon grundande tillsammans med sin familj.
11BBarn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning - vad vet vi? vad gör vi? - ur ett barnperspektiv
  • En forskningsöverblick - barn till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning
  • Hur arbetar vi med dessa barn och föräldrar ut ett barnperspektiv?
  • Samordning och ansvar för barnen
Ida Lindblad, är legitimerad psykolog och disputerade 2013.
11CRelationskompetens i skolans värld
  • Elevhälsans främjande och förebyggande arbete
  • Betydelsen av professionellt föräldrasamarbete
  • När skolan inte räcker till - hur samverkar vi med andra verksamheter
Christina Bergman är verksamhetschef med ansvar för elevhälsan och förskolan i Lycksele kommun.
Sofia Edler, skolkurator i grundskolans elevhälsa, Lycksele kommun.
11DPsykoterapi i kommunal verksamhet
  • Psykoterapi ska finnas där psykisk ohälsa finns
  • Regelverket som sätter käppar i hjulen
  • Välutbildade socionomer beläggs med yrkesförbud
Titti Fränkel, utvecklingschef, Akademikerförbundet SSR.
Cecilia Törnblom, jurist, Socialstyrelsen.
11ESjälvklart vill man vara viktig - om ungas självupplevda psykiska ohälsa
  • Hur ser unga idag på möjligheterna att hantera sitt mående när de inte mår bra?
  • Vad är det som skapar "dåligt mående" enligt unga själva?
  • Vilka skillnader finns inom och mellan grupperna tjejer och killar?
Tiina Ekman, fil. dr och utredare på MUCF.
Cecilia Löfberg, fil.dr och utredare på MUCF. Cecilia har en bakgrund som barn- och ungdomsforskare på Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik och arbetar sedan 2013 på MUCF.
11FHitta rätt - ett stöd för ensamkommande ungdomar
  • Hur kan vi ge ensamkommande ungdomar mer inflytande över sin vård?
  • Hur kan vi kvalitetssäkra arbetet i boende för ensamkommande?
Det är många vuxna runt ensamkommande. Med Hitta rätt får vi ett verktyg för att samverka. Hitta rätt har samma tematik som BBIC - det kan underlätta arbetet med genomförandeplaner för ensamkommande.

Louise Parbring, enhetschef i Boende för ensamkommande ungdomar, Social resursförvaltning, Göteborgs stad och initiativtagare till Hitta rätt.
11GBRA samtal - att uppmärksamma anhöriga barns rättigheter och förebygga psykisk ohälsa

BRA samtal är fem samtal för att stödja personal i hur de ska uppmärksamma anhöriga barns behov av information, råd och stöd när en förälder har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, är missbrukare har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Detsamma gäller när en förälder avlider. Samtalen syftar till att ge information samt höra om det finns behov av någon form av stöd för barnet och familjen. Modellen är framtagen av Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Titti Schönbeck, Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
11HFrån individ- till familjeperspektiv - barn och föräldraskap i missbruks- och beroendevården
  • Regionalt implementeringsarbete i praktiken
  • Utbildning och utveckling i individ- och familjeomsorg
  • Samverkan mellan barn- och vuxenverksamheter
Peter Hagberg, utvecklingsledare, Missbruk och beroende, SIKTA, Socialtjänst, Vård och Omsorg, Kommunförbundet Skåne
14:30-15:00Eftermiddagskaffe och tid att besöka utställarna

15:00-16:00 Valbart pass 12

Till toppen av sidan
12APASSET ÄR FULLBOKAT

Att sopa under mattan eller vässa klorna? - om konflikthantering

Förluster och konflikter tillhör livets utmaningar. De senare blir lättare att handskas med om vi stärker vår konfliktkompetens.
  • Motsättningar i familjer och arbetsgrupper
  • Vår konfliktsocialisation och konfliktkondition
  • Provocerande olikheter
  • Om bättre och sämre konfliktstilar
  • Förhandlingskompetens
  • Eftersläckning och försoning
Barbro Lennéer Axelson är universitetslektor i psykologi vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
12BPASSET ÄR FULLBOKAT

Kamratkompassen - en metod för att arbeta mentaliseringsbaserat
  • Metod för att utveckla barns mentaliseringsförmåga - hur påverkar förmågan det psykiska välbefinnandet?
  • Fantasi och mentalisering - så skapas utrymme för kreativa och stimulerande arbetssätt i kontakten med barn
  • Mentaliseringsbegreppet och barnterapeutiska förhållningssätt
Magnus Nilsson Tapper, Leg. psykolog, under utbildning till Leg. barn- och ungdomspsykoterapeut vid Lunds Universitet. Har erfarenhet av socialtjänst, skola och barnpsykiatri. Cecilia Persson, Socionom med grundläggande psykoterapeutisk kompetens.
12CPlatsens betydelse för brott i skolan

Forskning visar att skolan är en plats där elever råkar ut för, och begår mycket brott. Anledningen till detta kan inte endast härledas till det sociala klimatet och det pedagogiska ansvar som vilar på läraren utan också på hur skolan som fysisk miljö är utformad. Föreläsningen presenterar aktuell forskning kring platsens betydelse för brott och vad man kan göra för att förbättra den fysiska miljön i skolan för att minska brottsligheten.

Jan Landström är säkerhetssamordnare på Nacka kommun och har lång erfarenhet av brottsförebyggande arbete i skolan.
12DPASSET ÄR FULLBOKAT

När sexualiteten flyttar från sovrummet till arbetsplatsen

Under en timme vill vi starta en process för att belysa den professionalisering av ämnet som faktiskt kräver att du bearbetar dina egna föreställningar om sex, sexualitet, kön, genus och sex som arbete. Med hjälp av våra erfarenheter, vår sexologikunskap och praktiska exempel tar vi dig igenom en process som går från det privata till det professionella. Vi kommer även ge förslag på hur du på din arbetsplats kan göra för att hålla frågan levande.

Linda Byqvist är socionom sedan 1999. Hon är en av grundarna till Sexvägledarna. Linda är vidareutbildad inom samtalsmetodik och sexologi samt antagen medlem i svensk förening för sexologi. Marco Vega är metodutvecklare och hälsocoach och en av grundarna till Sexvägledarna.
12EPASSET ÄR FULLBOKAT

KBT i grupp - underutnyttjad potential för förbättrad tillgänglighet
  • Myt 1: Patienterna vill bara ha individuell terapi och är rädda för att vara i grupp
  • Myt 2: Man kan inte ha svåra patienter i grupp
  • Myt 3: Det tar alldeles för mycket tid och energi att hålla på med gruppterapi
Under föreläsningen kommer vi att slå hål på några av alla myter som finns kring gruppterapi och visa exempel på hur KBT i grupp kan användas för förbättrad tillgänglighet till psykologisk behandling vid psykisk ohälsa.

Anna Thoursie, socionom och leg psykoterapeut och Lisa Bengtsell, leg psykolog, snart specialist i klinisk psykologi med inriktning på psykoterapi.
12FAtt vara förälder i Sverige - föräldragruppsverksamhet för att stärka nyanlända föräldrar
  • Så kan nyanlända föräldrar stöttas och stärkas i sin roll
  • Värdefulla aspekter att belysa tillsammans med nyanlända föräldrar
  • Upplägg och struktur för att kunna stödja föräldrarna så bra som möjligt
Ulrica Engholm är pedagog och Sara Edvardsson är socionom, båda arbetar med "Begripligt för alla" samt i Resurscentrum för integration, Strömsunds Kommun.
12GBarn som anhöriga - ett projekt på Habiliteringscentrum i Jönköpings län
  • Bakgrund och syfte
  • Projektets genomförande
  • Så jobbar vi idag
Eva Erlandsson, socionom sedan 1978. Arbetar sedan 1999 på Habiliteringscentrum vuxenteamet i Jönköping.
Ann-Christine Rolfsson, kurator vuxenhabiliteringen, Region Jönköping.
12HModell för samverkan kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik
  • Det sammanhållna ansvaret
  • Samverkansprocesser
  • Konsekvenser och effekter
  • Kostnadsutveckling
Kristin T Johansson arbetar som enhetschef på ungdomsenheten IFO Huddinge kommun.
Mona Rapp, gruppledare på myndig­hetssidan inom funktionshinderområdet barn och ungdomar Huddinge kommun

16:10-17:10 Valbart pass 13

Till toppen av sidan
13ARelationsutveckla nu och skapa närvaro - tips för att behålla fokus i en allt mer stressad vardag
  • Så kan relationsutveckling bidra till att skapa sundare arbetsmiljö och närvaro i det vi gör
  • Verktyg för effektivare möten och tydliga kommunikationsvägar
  • Verktyg för att prioritera rätt i en hektisk omgivning
Christina Åkerberg är socionom som i snart 30 år arbetat med relationer och relationsutveckling.
13BKonflikt och försoning - ett annat sätt att handlägga vårdnadsmål
  • Barn i svåra vårdnadstvister - nya tankar för barnets bästa
  • Nyckelfaktorer för att lyckas så bra som möjligt
  • Erfarenheter från personal och familjer
Marianne Gabrielsson, projektledare utvecklingsenheten vid socialförvaltningen, Stockholms stad och Inger Jönsson Nordqvist, enhetschef vid familjerättsenheten, socialförvaltningen, Haninge
13CSigns of safety - modell för risk- och skyddsbedömningar
  • Mappning - att kartlägga risk- och skyddsfaktorer
  • Partnership - att samarbeta med barn, föräldrar och nätverk
  • Uppföljning av barnets situation
Pernilla Söderberg är socionom och licensierad Signs of Safety Trainer. Hon har arbetat som socialsekreterare med barn och ungdomsutredningar sedan 2003 i Spånga-Tensta, Stockholms stad.
13DPASSET ÄR FULLBOKAT

När tidiga stödinsatser haltar - konsekvenser för barn och ungdomar

Rädda Barnen uppmärksammar brister i det tidiga stödet till barn och unga med psykisk ohälsa/social problematik. Ansvaret för första mottagandet av barn med psykisk ohälsa är inte tillräckligt tydligt utpekat och resurssatt. Rädda Barnens kartläggning av förebyggande arbete och tidiga stödinsatser visar också att skillnaderna är mycket stora runt om i landet. Vi har tagit del av barns tankar och erfarenheter av att inte få behövligt stöd och vilka konsekvenser det bär med sig i deras vardag.

Karin Blomgren och Anna Frenning, båda tematiska rådgivare på Rädda Barnen.
13EFramgångsrikt arbete med långvarigt bidragsberoende på ekonomiskt bistånd
  • Tankar om försörjningsstöd - det komplexa arbetet och balansen mellan handläggning och socialt arbete
  • Så arbetade vi med relationen i fokus
  • Så tyckte klienten - lärdomar och erfarenheter för framtiden
Maria Willis och Petra Ståhlgren är socionomer som arbetat med försörjningsstöd under många år.
13FPASSET ÄR FULLBOKAT

Erfarenhet av socialt arbete i England
  • Socialt arbete i Sverige och England - likheter och skillnader
  • Goda exempel och inspiration utifrån ett systemteoretiskt perspektiv
  • Adoption som permanent alternativ
Kerstin Garplid är socionom och flyttade till London 2001. Kerstin har nu över tio års erfarenhet av arbete med placerade barn och ungdomar och har de senaste tre åren arbetat med adoptionsutredningar och placeringar.
Sandra McGinn är familjebehandlare på Östermalm, Stockholm. Hon har tio års erfarenhet av socialt arbete i London, främst inom familjevård men även "child protection".
13GParaplygruppen - så kan samverkan över gränserna bidra till effektivare stöd
  • Hur kan socialtjänsten bidra till stöd och hjälp för anhöriga?
  • Anhörigstöd ur ett helhetsperspektiv - vilka aktörer kan bidra?
  • Vanliga problem och lösningar
Catherine Berglund är sjuksköterska och anhörigkonsult i Danderyd.
Cristina Sohl-Stjernberg arbetar som stödgruppsledare och projektansvarig när det gäller Aladdin-barnkraft. Hon är även anställd som familjerättssekreterare när hon inte arbetar med ovan nämnda.
Kajsa Askesjö arbetar som stödgruppsledare och är även anställd som familjebehandlare på Danderyds socialkontor.

13HMultifunC - institutionsbehandling för ungdomar med svåra beteendeproblem
  • Vilka insatser är effektiva inom institutionsvården?
  • Utmaningar med att implementera ett nytt program
  • Så har det gått för ungdomarna som har fått MultifunC jämfört med ungdomar som har fått ordinarie behandling - resultat från utvärderingen
Malin Hultman är projektledare för utvärderingen av MultifunC i Sverige och arbetar på Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling, primärt med frågor som rör placerade barn och unga. Marie Frendin är projektledare för MultifunC på Statens institutionsstyrelse.
17:10Socionomdagarna avslutas
Vi reserverar oss för eventuella programändringar.

Till toppen av sidan