6 juli, 2020 Kristofer Lidström

Socionomdagarna 2020 – Spelberoende och alkoholism – intervju med Fred Nyberg, professor e.m.

Fred Nyberg är professor e.m. och verksam som seniorprofessor vid U-FOLD, Uppsala universitet. Han är en av talarna på Socionomdagarna och har lång erfarenhet kring bland annat spelberoende och alkoholism. I sin föreläsning kommer han bland annat berätta om vad forskningsrönen säger kring hur förändringar både i minnesfunktion och hjärnans belöningssystem bidrar till utveckling av såväl alkohol- som hasardspelberoende. Vi passade på att ställa några frågor till honom om hur Corona-viruset påverkar denna riskgrupp och han utvecklar lite mer kring spelberoende och alkoholism.

I dessa Corona-tider – går det att säga någon hur spelberoende och alkoholism påverkas?

Ja, den spelberoende som hamnar i karantän riskerar att i all tristess spelet mycket mer. I frånvaro att kunna spela på fotboll, baseboll, trav och övriga sportevenemang är det många som börjar med när-kasino vilket är mer beroendeframkallande.

Högkonsumenter av alkohol och alkoholisten är sårbar för själva sjukdomen COVID-19. Alkoholen gör att individens immunförsvar är försämrat. Alkohol försämrar immunförsvarets förmåga att bekämpa bakterier och virus vilket gör individen mer mottaglig för exempelvis COIVID-19 långvarigt.

De som löper risk att utveckla spelberoende löper även risk att utveckla ett alkoholberoende. Koppling mellan alkohol- och spelberoende är påtaglig.

Vad döljer sig bakom titeln på din föreläsning – Förändrad plasticitet i hjärnan skapar gemensamma faktorer för spelberoende och alkoholism?

Hjärnan är inte ett statiskt organ. Den är modifierar (dvs plastisk) både på strukturell och cellulär nivå. En förändrad plasticitet i hjärnan kan resultera både av droger och psykologiska provokationer. Ett beroende är en kronisk förvärvad sjukdom i hjärnan som består av en snedställning i områden som är associerade bl. a till belöning, minnesfunktion och stress. Jag kommer att tala om vad som förändras, hur de går till och vad man har för möjligheter att rätta till skadan. De förändringar som sker vid alkohol- och spelberoende är till vissa delar lika men det finns även olikheter.

Är det samma personer som är i riskzonen för alla beroenden?

Ja, man talar om tre grundfaktorer som gör att vissa individer är mer sårbara än andra när det gäller ryske att utveckla ett beroende. Det handlar om ärftliga faktorer men också om den miljö man växer upp i eller lever i (stress, fattigdom, utanförskap, osv). Ärftligheten kan kopplas till gener som svarar för bildning av de strukturer och funktioner som är involverade i beroende-associerade beteenden. Psykiatrisk samsjuklighet är också viktig i detta avseende.

Finns det skillnader i beroendebehandling i Sverige och andra länder?

Ja det finns skillnader. Ur medicinska aspekter (läkemedel och Psykoterapi) så finns det dock en genomgående behandlingsstrategi som är ganska gemensam. I västvärlden är vi ganska lika men i utomeuropeiska länder kan man angripa problemet med en hel del olika verktyg. Jag kommer att beröra en hel del ny metodik som ännu inte etablerats i Sverige, till exempel yoga, akupunktur, religiösa ritualer, hallucinogena droger m.m. Jag kommer också att kunna nämna lite om dessa i relation till vad som händer i hjärna.

Hur långt fram ligger Sverige och vad behöver vi förbättra?

Sverige har alltid legat i fronten när det gäller medicinska behandlingar av många beroenden. Vi influeras mycket av metoder som utvecklats i USA. I vissa områden ligger vi sämre till, till exempel antalet individer som dör i överdoser har var it hög i Sverige. Trots att vi har nya och vederhäftiga strategier så har vi haft svårigheter att implementeras. Vi lever i dagsläget inte upp till ambitionen att lika vård ska gälla för alla.

Vad hoppas du att de som kommer och lyssnar ska ta med sig efter din föreläsning?

Att åhörarna ska få ett bra grepp om vad modern forskning säger om beroendeproblematiken (substansberoende såväl som olika typer av ett beroendeframkallande beteende). Om vad som händer i hjärnan, vem riskerar att bli beroende och vad vi kan göra åt det?

Vad ser du själv mest fram emot under Socionomdagarna?                                                                                        

Jag ser fram mot att få möta en viktig del av de aktörer och den kompetens som finns bland deltagarna och har ambitionen att vi tillsammans ska kunna se hur biomedicin, psykologi och socionom hänger samman i beroendefrågan och då i synnerhet är det gäller hasardspelberoende och alkoholism.

Fred Nyberg medverkar med föreläsningen Förändrad plasticitet i hjärnan skapar gemensamma faktorer för spelberoende och alkoholism, på årets Socionomdagarna 11-12 november.