Socionomdagarna 2020 – Spelberoende och alkoholism – intervju med Fred Nyberg, professor e.m.

Fred Nyberg är professor e.m. och verksam som seniorprofessor vid U-FOLD, Uppsala universitet. Han är en av talarna på Socionomdagarna och har lång erfarenhet kring bland annat spelberoende och alkoholism. I sin föreläsning kommer han bland annat berätta om vad forskningsrönen säger kring hur förändringar både i minnesfunktion och hjärnans belöningssystem bidrar till utveckling av såväl alkohol- som hasardspelberoende. Vi passade på att ställa några frågor till honom om hur Corona-viruset påverkar denna riskgrupp och han utvecklar lite mer kring spelberoende och alkoholism.

I dessa Corona-tider – går det att säga någon hur spelberoende och alkoholism påverkas?

Ja, den spelberoende som hamnar i karantän riskerar att i all tristess spelet mycket mer. I frånvaro att kunna spela på fotboll, baseboll, trav och övriga sportevenemang är det många som börjar med när-kasino vilket är mer beroendeframkallande.

Högkonsumenter av alkohol och alkoholisten är sårbar för själva sjukdomen COVID-19. Alkoholen gör att individens immunförsvar är försämrat. Alkohol försämrar immunförsvarets förmåga att bekämpa bakterier och virus vilket gör individen mer mottaglig för exempelvis COIVID-19 långvarigt.

De som löper risk att utveckla spelberoende löper även risk att utveckla ett alkoholberoende. Koppling mellan alkohol- och spelberoende är påtaglig.

Vad döljer sig bakom titeln på din föreläsning – Förändrad plasticitet i hjärnan skapar gemensamma faktorer för spelberoende och alkoholism?

Hjärnan är inte ett statiskt organ. Den är modifierar (dvs plastisk) både på strukturell och cellulär nivå. En förändrad plasticitet i hjärnan kan resultera både av droger och psykologiska provokationer. Ett beroende är en kronisk förvärvad sjukdom i hjärnan som består av en snedställning i områden som är associerade bl. a till belöning, minnesfunktion och stress. Jag kommer att tala om vad som förändras, hur de går till och vad man har för möjligheter att rätta till skadan. De förändringar som sker vid alkohol- och spelberoende är till vissa delar lika men det finns även olikheter.

Är det samma personer som är i riskzonen för alla beroenden?

Ja, man talar om tre grundfaktorer som gör att vissa individer är mer sårbara än andra när det gäller ryske att utveckla ett beroende. Det handlar om ärftliga faktorer men också om den miljö man växer upp i eller lever i (stress, fattigdom, utanförskap, osv). Ärftligheten kan kopplas till gener som svarar för bildning av de strukturer och funktioner som är involverade i beroende-associerade beteenden. Psykiatrisk samsjuklighet är också viktig i detta avseende.

Finns det skillnader i beroendebehandling i Sverige och andra länder?

Ja det finns skillnader. Ur medicinska aspekter (läkemedel och Psykoterapi) så finns det dock en genomgående behandlingsstrategi som är ganska gemensam. I västvärlden är vi ganska lika men i utomeuropeiska länder kan man angripa problemet med en hel del olika verktyg. Jag kommer att beröra en hel del ny metodik som ännu inte etablerats i Sverige, till exempel yoga, akupunktur, religiösa ritualer, hallucinogena droger m.m. Jag kommer också att kunna nämna lite om dessa i relation till vad som händer i hjärna.

Hur långt fram ligger Sverige och vad behöver vi förbättra?

Sverige har alltid legat i fronten när det gäller medicinska behandlingar av många beroenden. Vi influeras mycket av metoder som utvecklats i USA. I vissa områden ligger vi sämre till, till exempel antalet individer som dör i överdoser har var it hög i Sverige. Trots att vi har nya och vederhäftiga strategier så har vi haft svårigheter att implementeras. Vi lever i dagsläget inte upp till ambitionen att lika vård ska gälla för alla.

Vad hoppas du att de som kommer och lyssnar ska ta med sig efter din föreläsning?

Att åhörarna ska få ett bra grepp om vad modern forskning säger om beroendeproblematiken (substansberoende såväl som olika typer av ett beroendeframkallande beteende). Om vad som händer i hjärnan, vem riskerar att bli beroende och vad vi kan göra åt det?

Vad ser du själv mest fram emot under Socionomdagarna?                                                                                        

Jag ser fram mot att få möta en viktig del av de aktörer och den kompetens som finns bland deltagarna och har ambitionen att vi tillsammans ska kunna se hur biomedicin, psykologi och socionom hänger samman i beroendefrågan och då i synnerhet är det gäller hasardspelberoende och alkoholism.

Fred Nyberg medverkar med föreläsningen Förändrad plasticitet i hjärnan skapar gemensamma faktorer för spelberoende och alkoholism, på årets Socionomdagarna 11-12 november.

Socionomdagarna 2020 – Första året med barnkonventionen som lag – utmaningar, lärdomar och vägen framåt

Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris kommer till årets Socionomdagar och föreläser, hans föreläsning heter Första året med barnkonventionen som lag – utmaningar, lärdomar och vägen framåt. Under dagen kommer han prata om vad som skett efter ett år med barnkonventionen som lag. Hur långt har kommuner kommit och finns det något som vi kan lära oss utifrån arbetet hittills? Dessutom vanliga hinder som många brottas med men också goda exempel och framgångsfaktorer. Magnus kommer också delge konkreta verktyg för att lyckas i detta viktiga arbete. Vi passade på att ställa några frågor till Magnus inför hans medverkan och hans syn på vad första året med barnkonventionen inneburit samt vilka konsekvenser lagen får på dig som enskild medarbetare ute på fältet.

Första året med barnkonventionen som lag – vad har det inneburit?

Det innebär att barnkonventionen fått en högre juridisk ställning och att vissa saker som tidigare setts som önskvärt numera är gällande lag, exempelvis att principen om barnets bästa ska stå i centrum. Men vad lagen har betytt juridiskt är för tidigt att svara på eftersom det ännu finns få prejudicerade fall eller praxis. Samtidigt inväntar vi också den statliga utredningen som i slutet av året presenterar sina slutsatser över hur lagar ska transformeras och ses över för att gå i linje med barnkonventionen.

Det har också inneburit ett större intresse för barnrätt inom många verksamheter. Bris ser även en stor efterfrågan av mer praktisk vägledning för olika yrken, och har bland annat tagit fram en metod för den delen av barnrättsarbetet som handlar om barnets rätt att komma till tals – Expertgrupp barn.

Vad innebär det att barnens rättigheter måste beaktas i alla beslutsprocesser och ärenden som rör barn?

Det innebär att principen om barnets bästa faktiskt står i centrum och att varje barn vi möter i våra verksamheter ska betraktas som en egen individ med egna mänskliga rättigheter, här och nu. Det kan betyda olika saker för olika beslutsprocesser, men en sak det kan innebära är att beslutsfattare på olika nivåer behöver göra barnkonsekvensanalyser. Beslut om barn behöver föregås av en analys kring hur barnets rättigheter påverkas.

Kort sagt är ”barnets bästa” i själva verket en metod som handlar om inhämtning av information och transparens kring varför ett beslut bedöms vara just det barnets bästa. Det handlar också om att säkra att barnet själv ska få rätt att yttra sig kring beslut som påverkar barnet. Dessutom att beslutsfattare beaktar barnets åsikt och alltid aktivt återkopplar till barn på ett sätt som barnet kan tillgodogöra sig.

Vilka konsekvenser får lagen för den enskilde medarbetaren och varsamheten?

En första effekt är att kunskapen om barnrättens praktiska tillämpning ökar – vad betyder rättigheterna egentligen? Detta blir frågor med alltmer tydliga svar. Större processer och verksamheter kan utvärderas i hur väl de lever upp till barnkonventionslagen. När sådan kartläggning finns på plats kan förändring ske på en organisatorisk nivå, förändring som bidrar till att säkerställa barnkonventionens fulla genomslag.

Från Bris hoppas vi särskilt att barnets rätt till delaktighet och inflytande i beslut som handlar om de själva får ett större genomslag i många verksamheter. Vi vet att när barn får vara med och påverka beslut om deras liv blir också besluten bättre för alla.

Möt Magnus Jägerskog på Socionomdagarna 11-12 november

Socionomdagarna 2020 – Broschyren är klar!

Nu kan du ladda hem broschyren för 2020 års upplaga av socionomdagarna!

Botanisera bland passen och välj bland sju områden som täcker in:

• Våra viktigaste beslutsfattare inom socialt arbete och ledarskap
• Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet
• Utanförskap, integration och etablering
• Barn och unga
• Vuxna och familjefrågor
• Samordning, organisation och äldreomsorg
• Missbruk, kriminalitet och vålds- och extremismproblematik

Mer än bara journaler – dialog skapar ömsesidigt stöd och utveckling!

Vi tog en kort diskussion med Kicki Björkman från Carebuilder. I intervjun diskuterar vi aktuella satsningar, eventuella utmaningar i rådande situation samt hur de förbereder sig som utställare på Socionomdagarna. Carebuilder arbetar med journalsystem som är anpassat för vårdgivare.

Kan du kortfattat förklara din roll och bakgrund hos Carebuilder?

Jag heter Kicki Björkman och är kundansvarig på Carebuilder. Jag är även delaktig i utveckling av produkt då kundernas önskemål är en stor del i utvecklingen. Är också sjuksköterska i botten och har såklart även därför en stor erfarenhet av verksamheters behov och stöd i form av dokumentation och journalsystem.

Ni kommer att vara med som utställare på Socionomdagarna 2020, berätta, varför är ni med och ställer ut?

Vi satsar just nu på att lansera vår produkt som för många verksamheter kan fungera som ett heltäckande verksamhetsstöd och journalsystem. Vi ser möjlighet att ”nätverka” och utbyta erfarenheter med både deltagare och utställare. Vårt mål är att kunna möta efterfrågan på utveckling i de stöd som behövs för att underlätta i det dagliga arbetet för de verksamheter som använder CareBuilder och då behöver vi förstå deras behov. Bästa sättet är då dialog och att sätta sig in i deras arbete!

Vilka möjligheter eller utmaningar ser ni inom det sociala arbetet och journalhantering med rådande Covid-19 situation?

Då vi är ett verksamhetsstöd så ser vi såklart med öppna ögon och hör med skarpa öron på de eventuellt nya funktioner som kan komma att efterfrågas då många verksamheter behöver vara innovativa med nya lösningar och arbetssätt. Där vill vi vara med och möta upp.

Gör ni några särskilda satsningar just nu?

Just nu satsar vi på en uppdaterad och spetsinriktad HSL modul för att möta en bredare marknad och flera inkomna önskemål. Vi arbetar ständigt med våra kunders specifika beställningar och vår ambition och mål är att vara det mest moderna, effektivaste och ledande systemet på marknaden.

Är du nyfiken på någon talare, utställare eller annat ämne på mässan?

Alla talare, utställare och ämnen på mässan är av intresse för oss. Om vi förstår våra kunders behov kan vi lättare utveckla vår produkt till det stöd för verksamheten som vi önskar. Tid är idag något som alla har ont om och vi vill verkligen underlätta journalföringen och dokumentering så den blir så effektiv och enkel som möjligt.

Hur kommer ni att förbereda er för att få ut så mycket som möjligt av dagarna?

Vi kommer att ladda på batterierna för fullt så att vi pigga och alerta kan bemöta så mycket frågor, funderingar och åsikter som det bara går. Vi ser verkligen fram emot spännande och innovativa möten. Det finns såklart en möjlighet att se vår produkt på plats!

Slutligen, ni har varit med förut på Socionomdagarna, vilka tips har ni till nya utställare?

Ta tillvara på tiden, prata, mingla, ta del av information, föreläsningar och utställare. Du ansvarar till största del hur givande det kommer bli just för dig och glöm inte att ha kul!

Socionomdagarna 2020 – 9vB berättar om sina erfarenheter av Socionomdagarna samt hur de hanterar rådande situation

Vi har fått chansen att ta en diskussion med Joakim Nilsson som är verksamhetsansvarig och behandlare på 9vB. I intervjun berättar Joakim om deras erfarenheter som utställare på Socionomdagarna, vad som är aktuellt för dem just nu samt hur de hanterar rådande situation med covid-19. 9vB arbetar med HVB, stödboende samt öppenvård som riktar sig till ungdomar & unga vuxna.

Kan du kortfattat förklara din roll/bakgrund hos 9vB?

Jag ser mig först och främst som en behandlare inom 9vB. Med schema som sträcker sig över kvällar, helger och nätter som alla andra. Om jag får välja jobbar jag nära ungdomarna, med deras utveckling, motgångar, slit och framgångar! 9vB är en platt & organiska organisation där alla är med lite i allt. Precis som kroppens olika delar. Jag är även med och utvecklar 9vB:s verksamheter mer övergripande gällande organisation, expansion, rekrytering & metod. Jag har varit med 9vB sedan starten när det endast var ett HVB i Svalöv. Eller till och med när det var ett tomt hus i Svalöv, som nu är Lovisagården HVB. Idag är vi tre HVB, ett stödboende och har en öppenvård.

Ni kommer vara med som utställare på Socionomdagarna 2020, berätta, varför är ni med och ställer ut?

Att ställa ut har många vinster. De mest uppenbar är exponeringen. Socionomdagarna är ett stort event där vi får möjlighet att sprida budskapet om vår verksamhet till många personer inom socialt arbete. Vi får även stora chanser att ta del av andras arbete, forskning och erfarenheter och det är ovärderligt. En annan aspekt är att man inför en mässa behöver se över vad verksamheten gör, vad är det vi ska visa upp? Det måste finnas en tydlighet och det är inte alltid så tydligt när vardagen lunkar på. Vi behöver alltså tillsammans i de olika grupperna samla oss och tänka över vad vi gör, vad som gör oss så bra och vad vi tror är det andra behöver av oss. Det blir på ett sätt en genomgång av verksamheten och det stärker arbetsgrupperna och vår helhetssyn av 9vB. Vidare är det ett event där alla som följer med får en sammanhållning, trevligt event och lite ny kunskap. Kunskap dels från föreläsningar, också kunskap om sig själva. Genom att stå och bli synad av alla de personer som går förbi varje dag får man möta sig själv på ett nytt vis. Vissa företag har ju möjlighet att ha ett ”säljteam” men vi som åker från oss jobbar ju som behandlare. Det är alltså en helt ny miljö. Vissa på mässan vill prata med oss, många försöker undvika att prata med oss, andra vill ha en penna. Mötet med sig själv i relation till just detta är intressant och berikande. Vi tror att det stärker oss, då det är lite utlämnande, utmanande och ibland lite obekvämt, i rollen som behandlare.

Vilka utmaningar ser ni inom det sociala arbetet i och med rådande situation med covid-19?

Utmaningarna för oss har varit att skolorna ställts in vilket har lämnat många ungdomar utan en plats att gå till och en förlorad struktur. Att då hålla uppe strukturen på HVB med lektioner över dator och liknande har varit väldigt svårt. Ungdomarna har stundtals varit understimulerade och haft svårt att anpassa sig till den nya ”skolmiljön”. Vi har haft svårt att räcka till i vårt arbete. Vi har tagit in extrapersonal men resurserna är såklart begränsade där med då avgifterna inte ökar. Men i det stora hela har det gått väldigt bra.

Vilka möjligheter ser ni inom det sociala arbetet i och med rådande situation?

Möjligheterna har varit att förbättra relationerna med ungdomarna då de behövt oss mer dagtid med skolan. Vi har alltså suttit ner med dem och gjort skoluppgifter och liknande. Saker de annars varit i väg i skolan och gjort.

Görs några särskilda satsningar just nu hos er? Vad är ert fokus nu?

Vi gör satsningar inom utbildning mot missbruk. Inom MET, ACRA, 12.steg och lite annat. Vi satsar även på att förstärka vår behandlingsprocess, eftersom vi tror på processer är det väldigt viktigt att förbättra just denna. Allians står över metod, och process över allians. Vi tror att med en organisk organisation tillsammans med en väl inarbetad behandlingsprocess kan individanpassningen av metod blomma fram och fingertoppskänslan leta sig in i ungdomarnas motivation och hjälpa till förändring!

Är du nyfiken på någon talare eller utställare på mässan?

Jag är väldigt nyfiken på förra årets utställare som vi talade med, att få träffa dem igen och se hur de har det och hur det går för dem. Även föreläsningen om gäng och hjärnsmart på jobbet!

Ni har varit med tidigare på Socionomdagarna, vilka tips har ni till nya utställare?

Förbered er – vem är ni, vad är ni bra på? Det är lätt att få besökare att ta ens give aways, men hur får man dem att veta vem vi egentligen är? (Kommer ni på det så dela gärna med er)

Slutligen, hur kommer ni att förbereda er för att få ut så mycket som möjligt av dagarna?

Vi försöker vara trygga i vår organisation och hitta det budskap vi vill förmedla. För oss är det viktigt att vi inte bara ger bort massa saker. Det enklaste är ju tygkassar (det är ju inte så miljövänligt) men är vi där för att vi tror att vi har något att dela med oss av eller bara för att ge bort vår logga? Vi vill i vart fall att de som pratar med oss ska få känslan av att vi har tänkt igenom vad vi gör, inte bara gör som alla andra för att det är så man gör. Utan att vi är nytänkande, genuina och att vi har ett moderna välfungerande behandlingstänk som skiljer sig lite från många andra!