Fred Nyberg är professor e.m. och verksam som seniorprofessor vid U-FOLD, Uppsala universitet. Han är en av talarna på Socionomdagarna och har lång erfarenhet kring bland annat spelberoende och alkoholism. I sin föreläsning kommer han bland annat berätta om vad forskningsrönen säger kring hur förändringar både i minnesfunktion och hjärnans belöningssystem bidrar till utveckling av såväl alkohol- som hasardspelberoende. Vi passade på att ställa några frågor till honom om hur Corona-viruset påverkar denna riskgrupp och han utvecklar lite mer kring spelberoende och alkoholism.

I dessa Corona-tider – går det att säga någon hur spelberoende och alkoholism påverkas?

Ja, den spelberoende som hamnar i karantän riskerar att i all tristess spelet mycket mer. I frånvaro att kunna spela på fotboll, baseboll, trav och övriga sportevenemang är det många som börjar med när-kasino vilket är mer beroendeframkallande.

Högkonsumenter av alkohol och alkoholisten är sårbar för själva sjukdomen COVID-19. Alkoholen gör att individens immunförsvar är försämrat. Alkohol försämrar immunförsvarets förmåga att bekämpa bakterier och virus vilket gör individen mer mottaglig för exempelvis COIVID-19 långvarigt.

De som löper risk att utveckla spelberoende löper även risk att utveckla ett alkoholberoende. Koppling mellan alkohol- och spelberoende är påtaglig.

Vad döljer sig bakom titeln på din föreläsning – Förändrad plasticitet i hjärnan skapar gemensamma faktorer för spelberoende och alkoholism?

Hjärnan är inte ett statiskt organ. Den är modifierar (dvs plastisk) både på strukturell och cellulär nivå. En förändrad plasticitet i hjärnan kan resultera både av droger och psykologiska provokationer. Ett beroende är en kronisk förvärvad sjukdom i hjärnan som består av en snedställning i områden som är associerade bl. a till belöning, minnesfunktion och stress. Jag kommer att tala om vad som förändras, hur de går till och vad man har för möjligheter att rätta till skadan. De förändringar som sker vid alkohol- och spelberoende är till vissa delar lika men det finns även olikheter.

Är det samma personer som är i riskzonen för alla beroenden?

Ja, man talar om tre grundfaktorer som gör att vissa individer är mer sårbara än andra när det gäller ryske att utveckla ett beroende. Det handlar om ärftliga faktorer men också om den miljö man växer upp i eller lever i (stress, fattigdom, utanförskap, osv). Ärftligheten kan kopplas till gener som svarar för bildning av de strukturer och funktioner som är involverade i beroende-associerade beteenden. Psykiatrisk samsjuklighet är också viktig i detta avseende.

Finns det skillnader i beroendebehandling i Sverige och andra länder?

Ja det finns skillnader. Ur medicinska aspekter (läkemedel och Psykoterapi) så finns det dock en genomgående behandlingsstrategi som är ganska gemensam. I västvärlden är vi ganska lika men i utomeuropeiska länder kan man angripa problemet med en hel del olika verktyg. Jag kommer att beröra en hel del ny metodik som ännu inte etablerats i Sverige, till exempel yoga, akupunktur, religiösa ritualer, hallucinogena droger m.m. Jag kommer också att kunna nämna lite om dessa i relation till vad som händer i hjärna.

Hur långt fram ligger Sverige och vad behöver vi förbättra?

Sverige har alltid legat i fronten när det gäller medicinska behandlingar av många beroenden. Vi influeras mycket av metoder som utvecklats i USA. I vissa områden ligger vi sämre till, till exempel antalet individer som dör i överdoser har var it hög i Sverige. Trots att vi har nya och vederhäftiga strategier så har vi haft svårigheter att implementeras. Vi lever i dagsläget inte upp till ambitionen att lika vård ska gälla för alla.

Vad hoppas du att de som kommer och lyssnar ska ta med sig efter din föreläsning?

Att åhörarna ska få ett bra grepp om vad modern forskning säger om beroendeproblematiken (substansberoende såväl som olika typer av ett beroendeframkallande beteende). Om vad som händer i hjärnan, vem riskerar att bli beroende och vad vi kan göra åt det?

Vad ser du själv mest fram emot under Socionomdagarna?                                                                                        

Jag ser fram mot att få möta en viktig del av de aktörer och den kompetens som finns bland deltagarna och har ambitionen att vi tillsammans ska kunna se hur biomedicin, psykologi och socionom hänger samman i beroendefrågan och då i synnerhet är det gäller hasardspelberoende och alkoholism.

Fred Nyberg medverkar med föreläsningen Förändrad plasticitet i hjärnan skapar gemensamma faktorer för spelberoende och alkoholism, på årets Socionomdagarna 11-12 november.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris kommer till årets Socionomdagar och föreläser, hans föreläsning heter Första året med barnkonventionen som lag – utmaningar, lärdomar och vägen framåt. Under dagen kommer han prata om vad som skett efter ett år med barnkonventionen som lag. Hur långt har kommuner kommit och finns det något som vi kan lära oss utifrån arbetet hittills? Dessutom vanliga hinder som många brottas med men också goda exempel och framgångsfaktorer. Magnus kommer också delge konkreta verktyg för att lyckas i detta viktiga arbete. Vi passade på att ställa några frågor till Magnus inför hans medverkan och hans syn på vad första året med barnkonventionen inneburit samt vilka konsekvenser lagen får på dig som enskild medarbetare ute på fältet.

Första året med barnkonventionen som lag – vad har det inneburit?

Det innebär att barnkonventionen fått en högre juridisk ställning och att vissa saker som tidigare setts som önskvärt numera är gällande lag, exempelvis att principen om barnets bästa ska stå i centrum. Men vad lagen har betytt juridiskt är för tidigt att svara på eftersom det ännu finns få prejudicerade fall eller praxis. Samtidigt inväntar vi också den statliga utredningen som i slutet av året presenterar sina slutsatser över hur lagar ska transformeras och ses över för att gå i linje med barnkonventionen.

Det har också inneburit ett större intresse för barnrätt inom många verksamheter. Bris ser även en stor efterfrågan av mer praktisk vägledning för olika yrken, och har bland annat tagit fram en metod för den delen av barnrättsarbetet som handlar om barnets rätt att komma till tals – Expertgrupp barn.

Vad innebär det att barnens rättigheter måste beaktas i alla beslutsprocesser och ärenden som rör barn?

Det innebär att principen om barnets bästa faktiskt står i centrum och att varje barn vi möter i våra verksamheter ska betraktas som en egen individ med egna mänskliga rättigheter, här och nu. Det kan betyda olika saker för olika beslutsprocesser, men en sak det kan innebära är att beslutsfattare på olika nivåer behöver göra barnkonsekvensanalyser. Beslut om barn behöver föregås av en analys kring hur barnets rättigheter påverkas.

Kort sagt är ”barnets bästa” i själva verket en metod som handlar om inhämtning av information och transparens kring varför ett beslut bedöms vara just det barnets bästa. Det handlar också om att säkra att barnet själv ska få rätt att yttra sig kring beslut som påverkar barnet. Dessutom att beslutsfattare beaktar barnets åsikt och alltid aktivt återkopplar till barn på ett sätt som barnet kan tillgodogöra sig.

Vilka konsekvenser får lagen för den enskilde medarbetaren och varsamheten?

En första effekt är att kunskapen om barnrättens praktiska tillämpning ökar – vad betyder rättigheterna egentligen? Detta blir frågor med alltmer tydliga svar. Större processer och verksamheter kan utvärderas i hur väl de lever upp till barnkonventionslagen. När sådan kartläggning finns på plats kan förändring ske på en organisatorisk nivå, förändring som bidrar till att säkerställa barnkonventionens fulla genomslag.

Från Bris hoppas vi särskilt att barnets rätt till delaktighet och inflytande i beslut som handlar om de själva får ett större genomslag i många verksamheter. Vi vet att när barn får vara med och påverka beslut om deras liv blir också besluten bättre för alla.

Möt Magnus Jägerskog på Socionomdagarna 11-12 november