Utredningens uppdrag är att analysera och stödja regionerna, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Läs mer om utredningen på hemsidan www.sou.gov.se/Godochnaravard

 

 Anna Nergårdh, fd. särskild utredare

World Café är ett rundabordssamtal där deltagarna i mindre grupper berättar om egna tankar och erfarenheter av interkulturella möten.

 

 Kristina Weinsjö, socionom, fil.mag., Council of International Fellowship for Social Workers/CIF-Sweden och Sanna Halfdan, socionom, Council of International Fellowship for Social Workers/ CIF-Sweden

• Genom att punktera myter, öka kunskapen och lära oss hur vi kan stötta, kan självmorden minskas radikalt
• Vad vi i Sverige kan lära oss från internationellt arbete – till exempel har en storsatsning i Miami på att utbilda kuratorer och skolpersonal att se varningstecken på psykisk ohälsa i tid minskat självmorden – vissa år med 100 procent

 

Alfred Skogberg, grundare, Suicide Talks

SBU har statens uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom socialtjänsten och området funktionstillstånd/-hinder. På seminariet summerar vi den kunskap som SBU sammanställt, både vad gäller vad som fungerar bättre och där vi saknar kunskap.

 

• Forskning och praktik möts – Hur omsätter Stockholm stad de forskningsresultat som SBU tar fram, inom den social barn och ungdomsvården?

 

Therese Åström, Socionom, Med. dr. projektledare, SBU, Erik Nordstrand, Stockholms stad, mfl medverkar på passet

En ny tid, hur bryta destruktiva mönster som kan uppstå i skuggan av de ekologiska kriserna utan att patologisera känslorna?

 

 Kata Nylén, leg. psykolog, Klimatpsykologerna. Kata har tillsammans med Kali Andersson och Frida Hylander skrivit boken Klimatpsykologi

• Kan vi med forskningsstöd och inspiration från Skottland utveckla tillitsfulla samordnade insatser med ett gemensamt språk och gemensamma verktyg som funkar över sektors- och professionsgränser?
• Arbetet är tillitsbaserat och bygger på en strukturerad tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan utifrån barnets behov
• Hur skapas en gemensam vision över förvaltnings- och myndighetsgränser och hur får man till samarbetet i praktiken?

 

 Erika Lagergren, processledare, Region Kronoberg och Lars Uddbäck, utvecklingsledare, Region Kronoberg

• När normer och värderingar kolliderar med andra normer och värderingar i ett av väldens mest jämställda länder
• Unga män uppfostras att kontroller sina kvinnliga släktningar och i våldskulturer
• Unga mäns kriminalitet kopplat till HRV, som är lika med våldskultur

 

 Mariet Ghadimi, verksamhetschef och grundare, Tris

Samsjuklighetsutredningen har regeringens uppdrag att lämna förslag som säkerställer samordnade insatser till personer som har skadligt bruk eller beroende och samtidigt en annan psykiatrisk diagnos. Förslagen ska lämnas sista november 2021.

 

• Vad tycker personer som själva har en samsjuklighet?
• Hur utvecklas socialtjänstens uppdrag i förslaget?
• Hur kan hälso- och sjukvård och socialt arbete samordnas?

 

Anders Printz, särskild utredare och kanslichef, Vårdförbundet

• Vad betyder behandlarens föreställningar om kvinnor och män i mötet med klienter?
• Biologiskt könsskillnadstänkande och könsspecifika normer – vad gör de med självförståelser och förändringsmöjligheter?
• Heteronormativitet och binärt tvåkönstänkande – konsekvenser och farhågor
• Klientmötet – en plats för förhandlingar om könstillhörighetens betydelser?

 

 Eva Magnusson, professor emerita i psykologi, Umeå universitet

• En utbildningsmodell med konkreta verktyg för att förebygga/bemöta våld i nära relationer.
• Arbete med att bygga broar mellan forskning och praktik – till exempel i ett forskarnätverk bestående av ca 20 forskare från MAU och Lund universitet och praktiker ute i verksamheter, exempelvis enhetschefer inom socialtjänsten, samordnare mot våld i nära relation, socialsekreterare.
• Genom samverkan har 21 kommuner i Skåne tillsammans med Kompetenscentrum en vision att synliggöra våldet i Skånes kommuner.

 

Toktam Jahnagiry, utvecklingssekreterare och socionom, Malmö stad

• BIM – en arbetsmetod för familjen med inriktning på våldet med barnet i fokus
• Utifrån aktuell kunskap och befintliga standardiserade metoder erbjuda stöd direkt efter barnförhör eller anmälan till socialtjänsten när skyddsbedömningen är gjord av socialtjänsten
• En metod för att främja samarbete mellan socialsekreterare och behandlare samt att stärka barnperspektivet.
• Att ge barn och ungdomar den hjälp de behöver genom att berörda myndigheter samverkar och behåller fokus på att våldet ska upphöra.

 

Pernilla Martinsson, samordnare, Barnahus Fyrbodal och Maria Blomgren-Rydell, teamledare, Barnahus Fyrbodal

Att tidigt hamna fel och in i kriminalitet & fängelse – och att ta sig ut ur dimman och landa på rätt sida

 

• Livslinjen då till nu. Tillbakablick och insikter.
• Huvudfaktorer och händelser längst vägen

 

Del 2 hålls under spår 9E.

 

Mehdi Adnan Mossa, kom som flykting till Sverige tillsammans med sin familj när han var 13 år. Traumat av kriget som flyddes, ihop med att hamna i ett område av utanförskap skapade integrationssvårigheter. Han lockades in i gängkriminalitet och blev fast. Efter ett antal fängelsestraff, bröt han till slut från kriminaliteten och jobbar i dag som skolkurator och föreläsare. Under passet berättar Mehdi om sin egen resa och delar med sig av insikter, utifrån egen erfarenhet, sitt arbete som kurator och utifrån sitt praktiska arbete från olika projekt i kommuner med bland annat uppsökande verksamhet.  

• Hjärnan, genus, biologi och hormoner
• Stigma och könsrollsförväntningar
• Samsjukighet, sexuellt risktagande, alkohol och droger

 

 Lotta Borg Skoglund, MD PhD, medicinskt ledningsansvarig läkare, SMART Psykiatri

• Människor som med våld och andra metoder vill skapa nya samhällsordningar – de är farliga – vad kan göras för att begränsa och stoppa dem?
• Att främja utvecklingen av förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (VBE) på nationell, regional och lokal nivå, baserad på forskning och beprövad erfarenhet, samt verka för en kunskapsbaserad praktik
• Att genom högre grad av samordning och effektivitet arbeta med det förebyggande arbetet
• Att stötta viktiga aktörer som kommuner, regioner, civilsamhälle och andra myndigheter med kunskap och praktik för att underlätta deras arbete

 

 Jonas Trolle, chef, Center mot våldsbejakande extremism. Jonas är i grunden polis, han har gett ut böckerna Jakten på Kapten Klänning och Bröder

Lena Engelmark, chefredaktör för tidskriften Socionomen,

Hans Swärd, professor Socialhögskolan, Lunds universitet

Att möta barn som upplevt trauma – vad är viktigt att tänka på?

 

• Vad är viktigt att uppmärksamma vid det första bedömningssamtalet när du träffar ett barn som exponerats för ett möjligt trauma? Perception trumps reality!
• Potentiellt eller faktiskt trauma? Strukturerad metod för traumabedömning av barn och unga
• Traumafokuserad KBT (CyP) – en evidensbaserad behandlingsform

 

Fredrik Malmer, socionom, leg. psykoterapeut, Nationella Skyddsinsatser

 

---

 

Återintegrera dina klienter i samhället med hjälp av sociala företag

 

• Regeringen uppmanar till större samverkan mellan det offentliga och arbetsintegrerade sociala företag (ASF) – för både samhällsekonomisk och personlig hållbar utveckling
• 70 procent av de som suttit i fängelse återfaller i brott. Forskning visar att flera faktorer kan minska risken, bl.a. möjligheten att kunna försörja sig genom arbete, vara fri från missbruk och ha egen bostad
• Placering hos ett ASF ger dina klienter möjligheter till ökad anställningsbarhet och återintegrering

 

Kjell Kolstad, verksamhetsledare, Rivstart Sverige. Medverkar gör en fd. kriminell – nu anställd

Hur man mäter och redovisar behandlingsinsatser till socialtjänsten

 

• Mätbarhet, hur mäta pågående process?
• Transparens, att tåla en granskning
• Delaktighet, hur då?

 

Gunnar Ahlin, metodutvecklare, Alternatus

 

---

 

Herrelösa kungar över landet ingenting – om hur ett aktivt föräldraskap bidrar till ett tryggare Sverige

 

• Hur hjälper vi utrikesfödda föräldrar från traditionella kulturer att ta fram föräldrafärdigheter anpassade för det moderna Sverige?
• Hur når vi fram och vägleda pojkar i risk?
• Hur ökar vi möjligheten för nyanlända till självförsörjning?

 

Driton Rama, fil. kand. psykologi, DBT-terapeut, Furuboda Balans AB och Tyko Granberger, MSc, fil. kand. psykologi, medgrundare Pratamedunga.se

• Att förstå och bemöta psykisk ohälsa bland barn och unga
• Psykofarmaka – risker och alternativ samt evidensbaserade medicinfria interventioner

 

 Lasse Mattila, socionom, föreläsare, författare och handledare

• Att förändra och nå ut – faktiskt förebyggande arbete – hur gör vi det?
• Vad är socialt arbete? Vad är bilden av oss? Behöver vi ändra på något? Hur?
• Erfarenhet av att nå fram i känsliga ärenden som tex. orosanmälan osv.
• Föräldrarnas roll – vår roll, hur ska vi samspela?
• Att göra skillnad. Operativ erfarenhet av Botkyrka pilotprojekt

 

Mehdi Adnan Mossa, kom som flykting till Sverige tillsammans med sin familj när han var 13 år. Traumat av kriget som flyddes, ihop med att hamna i ett område av utanförskap skapade integrationssvårigheter. Han lockades in i gängkriminalitet och blev fast. Efter ett antal fängelsestraff, bröt han till slut från kriminaliteten och jobbar i dag som skolkurator och föreläsare. Under passet berättar Mehdi om sin egen resa och delar med sig av insikter, utifrån egen erfarenhet, sitt arbete som kurator och utifrån sitt praktiska arbete från olika projekt i kommuner med bland annat uppsökande verksamhet

• Betydelsen av kön, hudfärg och språkbarriärer i de vardagliga omsorgsmötena, med fokus på de möjligheter och utmaningar som kan uppstå i vardagen.
• Vilka organisatoriska förutsättningar krävs för att dels uppnå ambitioner om ett inkluderande arbetsliv, dels utifrån omsorgsarbetets organisatoriska förutsättningar
• Villkor som krävs för att behandla såväl personalen som de äldre med värdighet och respekt

 

 Palle Storm, socionom och fil. dr. i socialt arbete, universitetslektor i socialt arbete, Stockholms universitet

Teori kring metod Group Violence Intervention (GVI). Sluta skjut-projektet en del av GVI – om själva insatsen och hur kriminalvården är delaktig samt om processutvärdering av projektet.

 

• Hur återfallsförebyggande arbete behöver stärkas lokalt och särskilt hos socialtjänsten i samverkan med kriminalvården?

 

Karin Svanberg, enhetschef enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete (UBA), BRÅ

• Coaching i vardagen
• Organisation och systematik gör skillnad
• Hur medarbetare bidrar till verksamheten

 

Maria Rönnlund, enhetschef, socialkontor ekonomi, socionom, Västerås stad och Päivi Viisteensaari, enhetschef, socialkontor ekonomi, socionom, Västerås stad

• Framgångsfaktorer i arbetsmodeller kring att utveckla olika arbetsformer för att motverka sociala risker
• Vilka förutsättningar behövs för att lyckas
• Skillnader och likheter gällande arbetet kring våldsbejakande och organiserad kriminalitet

 

 Sanna Ångbäck, 1:e socialsekreterare med ansvarig för
avhopparverksamheten och SIG, Borlänge kommun och Ewa Kjell, enhetschef, Borlänge kommun

Erfarenheter kring: samforskning och Feedback Oriented Dialogical Family Therapy.

• Allians i en familjebehandlarkontext – forskning och erfarenheter
• Barn, ungdomar, syskon, föräldrar och anhöriga; familjer i kris: vad upplevs hjälpsamt/mindre hjälpsam i familjebehandlingens olika delar? Röster delas från 36 familjer som samforskat ihop med Bromma familjebehandlarteam om upplevelsen av kontakten och samarbetet med socialtjänsten. Illustreras genom film och kortare berättelser.
• Att omsätta erfarenheter från samforskning och feedback inom öppenvård, dvs nyttan och dess påverkan i en arbetsgrupp och verksamhet?

 

Lisa Koser och Luke Sheahan, Bromma familjebehandlarteam (BFB), socialtjänsten, Bromma stadsdelsförvaltning, Stockholm

Även om insatser inte är vetenskapligt utvärderade kan de vara effektiva. Vad kan professionella göra för att öka möjligheten att hjälpa klienter och brukare?

 

Knut Sundell, sakkunnig i socialt arbete, SBU, Johan Glad, forskare Med. Socialstyrelsen och Anna Rinder von Beckerath, enhetschef, Socialförvaltningen, Stockholm stad

• Psykosocialt arbete för tillgänglig social lärmiljö
• Pandemins konsekvenser för ett aktivt skolsocialt arbete inom ledning & stimulans för en tillgänglig lärmiljö
• Nya lagstiftningen angående digital tillgänglighet

 

Sara Millberg, skolkurator, socionom och handledare, Enheten för elevhälsa, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad och Ulla-Maija Madison, skolkurator, socionom och ordförande för Sveriges Skolkuratorers Förening, Kommunala vuxenutbildningen Gotland

Agera Värmland arbetar med att samordna arbetet mot VBE i Värmlands 16 kommuner.

• Vit makt, högerextremism eller radikalnationalism – möt en rörelse i förändring
• Arbete mot våldsbejakande extremism i små kommuner – Problem och möjligheter
• Vägen in – vägen ut, löper alla risk att radikaliseras?

 

Lars Stiernelöf, projektledare för Samordning mot extremism,
Agera Värmland

• Hur siffror och mått används för styrning av arbete i socialtjänsten
• Hur socialsekreterare svarar mot denna styrning
• Vad det innebär för kunskapsanvändning och kunskapssyn

 

 Teres Hjärpe, socionom och fil. dr. i socialt arbete, Socialhögskolan Lunds universitet

I januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Det är den viktigaste reformen för barn i Sverige på 30 år. Nu gäller det att gå från lag till praktik. Paneldeltagarna kommer diskutera hur långt socialtjänsten kommit med att implementera ett barnrättsperspektiv? Var finns de största bristerna och vad krävs för att komma längre?

 

Markus Görs socialsekreterare, Natsnet Kiflemariam, Sakkunnig i barnrättsfrågor Maskrosbarn, Pernilla Leviner professor och föreståndare vid barnrättscentrum Stockholms universitet, Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist, SKR.

 

Moderator: Fredrik Hjulström Akademikerförbundet SSR.

Aldrig tidigare har det ställts så stora krav på vad en utbildad socionom ska kunna: Hantera våld nära relationer, lösa problem med barn som far illa när barnkonventionen blivit lag, möta gäng- och ungdomsproblem, hantera hemlöshetsfrågorna när det råder stor bostadsbrist, hantera konsekvenser av migrations- och segregationsproblem, arbeta förebyggande innan problem uppstått, grunda alla åtgärder på vetenskap och beprövad och mycket annat.

 

I år fyller Socionomutbildningarna 100 år. Aldrig tidigare har det utbildats så många Socionomer i Sverige. Vilka krav kan vi ställa på dem som utbildar denna snabbt växande yrkesgrupp?

 

Lena Hübner, fil. dr. i socialt arbete, och har varit mångårig prefekt, vid socionomprogrammet i Stockholm. Lennart Nygren, har varit professor i socialt arbete vid Umeå universitet, mfl. deltar

Kvinnojourernas livsgörande verksamhet håller på att förvandlas till en konkurrensutsatt tjänst på en marknad. Andelen privata, vinstdrivande aktörer har ökat från 8 till 37 procent på sju år. Samtidigt rapporteras det att kvinnor och barn inte får det stöd och skydd de har rätt till. Trots att inget hindrar kommuner från att undanta kvinnojourernas verksamhet från upphandling väljer många att upphandla skyddade boenden. Vilka blir konsekvenserna för våldsutsatta kvinnor och barn?

 

Olga Persson, ordförande Unizon

 

Fler medverkande meddelas senare.

Diskussionen om Lilla hjärtat har satt brister i familjehemsplaceringar i stort fokus. Tryggheten och stabiliteten för barn i familjehem behöver stärkas. Socialstyrelsen har just nu flera uppdrag för att nå ut med kunskap till såväl yrkesverksamma i socialtjänsten som möjliga familjehem om varaktiga relationer för barn. Under seminariet berättar vi om vårt arbete och några konkreta satsningar.

 

Marie Berlin, utredare på Socialstyrelsen, och Anna Svennblad, utredare, Socialstyrelsen

Regeringen har utsett Ann-Sofie Hermansson till särskild utredare för att kartlägga hur kommunerna kan bidra med viktiga insatser inom sina verksamheter, exempelvis socialtjänst och skolverksamhet och i arbetet med samhällsplanering eller tillsyn i det brottsförebyggande arbetet.

• Beskriva och analysera vilka verksamheter inom kommunerna som kan bidra till det brottsförebyggande arbetet
• Föreslå hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas
• Hur kan kommunerna på ett effektivt sätt fullgöra sitt ansvar för det brottsförebyggande arbetet

 

Ann-Sofie Hermansson, särskild utredare åt regeringen

• Hur har man lyckats mota efterfrågan genom samverkan med polismyndigheten. Vad har man lärt sig om de brottsutsatta genom detta arbete. Hur och på vilket sätt kan personer utsatta i prostitution och de som köper sexuella tjänster erbjudas stöd och hjälp via socialtjänsten?
• Hur såg situationen ut tidigare i en mellanstor kommun som Umeå – hur ser det ut idag?
• Hur Covid-19 ytterligare ökat utsattheten för personer i prostitution

 

 Eva Norlin, socionom, Centrum mot våld, Umeå kommun samt regionkoordinator mot prostitution och människohandel, Region Nord

• Uppsalas arbete mot ungdomskriminalitet – en särskild enhet med nära samarbete med polis, civilsamhälle och socialjour och deltar aktivt i fält
• Ökat stöd till de som vill lämna kriminaliteten och vår satsning på en ny avhopparverksamhet

 

 Tomas Odin, förvaltningsdirektör Socialförvaltningen, Uppsala kommun och Katja Friberg, avdelningschef Socialförvaltningen, Uppsala kommun och Ann-Christine Dahlén, avdelningschef Socialförvaltningen, Uppsala kommun

 

---

 

Hur gör man riskbedömningar av livstidsdömda

 

• Introduktion och vilken roll har socionomen inom utredande rättspsykiatrin
• Så görs riskbedömningarna av livstidsdömda

 

 Daniel Karlberg, forensisk socialutredare, socionom, Rättsmedicinalverket

• Att välja rätt – uppdragsgivare, utförare och familjer vilka roller och ansvar har de olika intressenterna?
• Vilka är fallgroparna – vad kan vi lära för att få bättre vård i framtiden
• Samarbete mellan kommun och utförare
• Driva i egen regi inom kommunen eller extern – vilken betydelse har det?
• Hur kan socialtjänsten hitta rätt insatser när tillstånden inte kan guida rätt?

 

Panelmedlemmar:

 

 Vilhelm Lindström, socialsekreterare BoU Farsta SDF

 

 Peter Sköld, behandingschef, Magelungen Söder HVB

 

 Tina Essner, brukarambassadör, (H)järnkoll

 

 Edin Hamulic, HVB-samordnare, Socialtjänsten Norrköping

 

 Moderator: Gösta Liljeholm, vd, Wemind HVB och styrelseledamot, Svensk Vård

• En ny behandling som riktar sig till kvinnor med stor utsatthet, destruktiva beteenden, skam och trauma
• Genomgång av uppkomst av Komplex PTSD och vad det är
• Genomgång av hur traumasymptom generellt och hur skam och självdestruktiva beteenden och destruktiva relationer hänger ihop
• Hur man behandlar och jobbar med självhävdelse färdigheter för att minska att dessa personer hamnar i nya destruktiva relationer

 

 Johan Wetterlöv, leg. psykoterapeut/doktorand, Segesholm/ Österlenportens Behandlingshem

• Erfarenheter och resultat av föräldrars berättelser om kontakten med socialtjänsten via projektets första enkätrapport samt socialsekreterarnas upplevelser via projektets andra enkätrapport
• Detta blandas sedan upp med ett lösningsfokuserat arbetssätt – med bl. a Bo Hejlskov i framkant – som genomsyrar hela projektet

 

 Elisabeth Sundström Graversen, projektledare Familjelyftet, Attention

Den kluvna människan, mörka egenskaper, förändring, dumhet och klokhet.

 

Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Radiumhemmet

Problematiskt spelande (hasardspels-beroende) är vanligt förekommande hos personer med riskbruk och beroende av alkohol. I båda fallen handlar det om förändringar i hjärnans plasticitet. De övergripande förändringarna i hjärnan vid utveckling av alkoholberoende är av samma slag som de vid spelberoende. Bland de faktorer som gemensamt predicerar risk för båda dessa beroenden finns både ärftlighet och psykosociala förhållanden, som ofta kopplas till individens livsstil i övrigt, inklusive psykisk ohälsa. Man har t ex i registerstudier funnit att en stor del av symtomatologin hos spelberoende män kan härledas till ärftliga faktorer, som dessutom överlappar med de som förutsäger risk för alkoholberoende. Presentationen redovisar forskningsrön, som beskriver hur förändringar både i minnesfunktion och hjärnans belöningssystem bidrar till utveckling av såväl alkohol- som hasardspelberoende.

 

Fred Nyberg, professor e.m. och verksam som seniorprofessor vid U-FOLD, Uppsala universitet

• Vad innebär de nationella och internationella överenskommelserna
• Myndighetsutövning, utredning och tillämpning – hur undviks fallgropar
• Vad bör chefer tänka på?

 

Maria Hagberg är magister i socialt arbete, handledare, utbildare och författare