Samsjuklighetsutredningen har i uppdrag att föreslå en gemensam tvångsvårdslagstiftning utifrån dagens LVM och LPT.

 

Anders Printz, särskild utredare utsedd av Regeringen 

• Samhällsvården för barn och unga har återkommande kritiserats
• Nationell kunskap är väsentlig för att kunna bedöma och utveckla samhällsvårdens kvalitet
• Jämförelser med andra europeiska länder visar på brister med det svenska systemet, men även möjliga förbättringar

 

David Pålsson, socionom och fil.dr i socialt arbete, universitetslektor, Stockholms universitet
Hilma Forsman, socionom och fil.dr i socialt arbete, forskare, Stockholms universitet

 

• Överblick – hur ser det ut, beteendemönster hos unga, vad säger forskningen
• Vilka blir konsekvenserna för de drabbade och effektiva åtgärder
• Effektiva åtgärder – hur stödjer man på bästa sätt

 

Magnus Lindgren, generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige

Hur känns det att varje gång ens telefon ringer vara rädd att något hänt ens barn. Eller ännu värre att ens barn inte längre är i livet? Att planera för en begravning, i försök att vara förberedd på det allra värsta…

 

Anna är mamma till en numera vuxen son som lever med missbruk och beroendeproblematik. Under passet beskriver hon sina tankar om skuld, skam och ständig oro utifrån att vara nära anhörig. Anna ger också sin syn på hur omgivning och socialtjänst kan bemöta och ge hjälp i den svåra situationen.

 

Anna Bergfors, anhörig, samt författare till boken ”Jag har inga ord kvar”

200 000 personer i Sverige har en neuropsykiatrisk diagnos. Det syns sällan utanpå, men konsekvenserna av funktionsnedsättningen blir ofta synliga.

 

• När kontakt med socialtjänsten leder till fängelsedomar
• Värdet av effektivt bemötande och förhållningssätt – socialtjänsten och mötet med klienten med NPF
• Hur gör vi. Vad ska vi tänka på? Verktygslådan
• Diagnosen – nyttan och värdet för vem, vad och i relation till vad?

 

Bo Hejlskov Elvén, Leg psykolog och har arbetat med funktionsnedsättningar och beteendeproblem i många år utifrån ett rättighetsperspektiv. Utgångspunkten för metoderna är neuropsykologi, stressforskning och affektteori.

En undersökning som beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott. Här presenteras resultaten från den senaste rapporten som publiceras hösten 2022.

 

Sofia Axell, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå)

• Att agera direkt när motivationsfönstret är öppet
• Att arbeta med strukturerad metod för insatsen för att lämna en kriminell miljö
• Vikten av samverkan

 

Juri Escobar, verksamhetsansvarig, Vision 24

Den 1 juli 2014 infördes krav på behörighet för handläggare inom socialtjänsten för att få utföra vissa uppgifter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård, bland annat utredning och bedömning av behovet av insatser. Syftet är att öka förutsättningarna för att verksamheten ska kunna bedrivas med hög rättssäkerhet, god kvalitet, stärka barns och ungas rättigheter och värna deras behov.

 

Den som anställts före den 1 juli 2014 för att utföra dessa arbetsuppgifter, och som inte har viss föreskriven utbildning, ska vara behörig att utföra uppgifterna till och med den 30 juni 2022.

 

Vilka effekter har behörighetsregleringen haft på verksamheten och är alla behöriga idag?

 

Fredrik Hjulström, Akademikerförbundet SSR

• Vilka effekter har användningen av digitala verktyg haft för service, stöd och behandling och hur upplever klienterna/brukarna dessa?
• Vilka konsekvenser har digitala verktyg för arbetssätt, arbetsförhållanden och arbetsmiljö?
• På uppdrag av Forte har Therese Hjärpe och Gabriella Scaramuzzino vid Lunds universitet sammanställt forskningen om e-socialt arbete inom individ- och familjeomsorgen.

 

Isabelle Carnlöf, programansvarig för det nationella forskningsprogrammet för tillämpad välfärdsforskning, Forte

Stadens hemlöshetsarbete utifrån hemlöshetsplan antagen av kommunfullmäktige. Syftet med Göteborgs Stads hemlöshetsplan 2020–2022 är att minska hemlösheten i Göteborg med minst 20 procent.

 

• Vad visar uppföljningen?
• Lyckas Göteborg med målsättningen?
• Vilka faktorer påverkar hemlöshetens utveckling?

 

Mikael Chrona, verksamhetscontroller, Fastighetskontoret
Stina W Björstedt, processledare boendesociala frågor, Socialförvaltningen Hisingen

 

Rebecca Svensson blev jourhemsplacerade första gången som treåring. Idag är hon socionom och föreläsare och delar med sig av sin erfarenhet när det gäller familje- och jourhemsplacering ur båda perspektiven, både som klienten och socialsekreterare

 

Rebecca Svensson, socionom och föreläsare samt enhetschef inom socialtjänsten

• Forskning och kunskap kring självmord – vad säger personer som varit med om detta?
• Arbetet efter att ha överlevt självmordsförsök
• Stöd efter suicid

 

Ullakarin Nyberg, överläkare, Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinska Institutet

För personer med flerfunktionsnedsättning är livet ofta skört och anhöriga tvingas förhålla sig till tankar om döden på ett mer påtagligt sätt än de flesta andra. Samtidigt lever personer med flerfunktionsnedsättning betydligt längre än tidigare och många uppnår vuxen ålder.

 

• Hur kan livet levas så väl som möjligt medan det pågår samtidigt som man förbereder sig på att döden kan vara nära?
• Vilket stöd behöver barnet och familjen i ett livsperspektiv?
• I Inspirationsmaterialet Leva livet – medan det pågår, delar anhöriga med sig av sina berättelser, tillsammans med yrkesverksammas erfarenheter.

 

Maria Ahlqvist, socionom, Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Mona Pihl, sjuksköterska, Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Mustafa Panshiri är den fd. polisen som sa upp sig från sitt jobb för att på heltid åka land och rike runt för att träffa flyktingar. Idag är han aktuell med sin bok 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land.

Den äldres behov och stöd

 

 Monica Engström, Hanna Broberg, Akademikerförbundet SSR mfl

Ett sätt att bli mer hållbar och effektfull på jobbet är att etablera avlastande vanor i vardagen. Med lite smarta knep kan du få både din tid och din energi att räcka till mer.

 

• Anteckna smart
• Ta din att-göra-Lista en nivå till
• Planera och prioritera
• Agera och lär

 

Helena Post Mårtensson, författare, föreläsare och förändringsledare.

Brister i samhällets skyddsnät för att förebygga att barn far illa och att vuxna utsätts för våld av närstående identifierats i Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar, med fokus på socialtjänstens samverkan. Dialog hur förutsättningar och strukturer kan skapas för en god samverkan. Utgår från resultat i Socialstyrelsens rapport skade- och dödsfallsutredningar 2018–2021.

 

Moa Mannheimer, utredare, Socialstyrelsen
Marie Nyman, utredare, Socialstyrelsen

• En socialsekreterares reflektion kring tidigare placeringar i relation till dokumentation och lagstöd
• Att läsa som sig själv och inte känna igen den bild som ges. Hur kan socialtjänsten på ett bättre sätt spegla barnet i sin dokumentation
• Hur bemöter man ett rutinerat familjehemsbarn inom socialtjänsten

 

Rebecca Svensson, socionom och föreläsare samt enhetschef inom socialtjänsten

Psykisk ohälsa har varit den vanligaste kontaktorsaken till Bris under många år. I detta seminarium ges en inblick i hur barn och unga beskriver sitt mående, hur kunskapsläget ser ut kring barn- och ungas psykiska hälsa och vad som är avgörande i arbetet framåt. Ex på frågeställningar:

• • Hur mår barn och unga, ökar den psykiska ohälsan?
  • Hur kan vi förstå ungas mående, vilka är utmaningarna?
  • Vad behöver vi fokusera på, vilka är framgångsfaktorerna?

 

Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris

11:20 Ökad samverkan för nollvision om ungas fortsatta liv i destruktiva miljöer – panelsamtal

 

• Unga personer som vill lämna destruktiva och kriminella miljöer
• Betydelsen att få hjälp till arbete och studier
• Samverkan mellan olika aktörer. Vad kan vi förbättra för unga med psykosocial problematik, tuffa uppväxtvillkor, avsaknad av hållbara vuxenrelationer?
• Hur kan vi tillsammans höja ambitionsnivån och skapa bättre livsvillkor för unga som är i samhällets vård
• Vad är avgörande för kunna bryta fortsatta rekryteringen och utvecklingen av kriminella nätverk?

 

Panelsamtalet leds av Mikael Klein, Verksamhetsutvecklingsansvarig WiljaGruppen

I panelen:
Evin Cetin, jurist, fd brottsmålsadvokat och författare till Mitt ibland oss, skriven tillsammans med den prisade journalisten och författaren Jens Liljestrand
Clea Rodziewicz, utbildad socialpedagog. Arbetskonsulent på Misa Ung som har arbetat med unga i utanförskap
Rene Lobos, verksamhetsutvecklare, MM Framtid

 

 

11:50 Socialtjänstens förebyggande ansvar. Har det drogförebyggande arbetet någon effekt?

 

• Bör socialtjänsten jobba mer förebyggande?
• Tidig upptäckt – rätt insats
• Varför kommer vi ofta in försent?
• Lönar sig drogförebyggande arbete?

 

Christine Hummelblad, folkhälsovetare och Håkan Fransson, socionom, båda drogförebyggare i Öckerö kommun

Gruppvåldsintervention (GVI) är en strategi för att reducera grovt  våld i kriminella miljöer, i en specifik stad eller stadsdel, och bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle.

 

• Brottsförebyggande rådet (Brå), Polismyndigheten och Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att sprida GVI till städer i Sverige som har denna typ av problematik.
• Myndigheterna bildande av ett nationellt stödteam för att stötta nya lokala implementeringar
• GVI och erfarenheter från städer som arbetar med strategin.

 

Linda Nilsson, verksamhetsutvecklare, nationella operativa avdelningen, utvecklingscentrum Syd, Polismyndigheten
Marie-Therése Metzén, utvecklingsledare, Brottsförebyggande rådet

• Psykisk ohälsa – vad är det?
• Psykiska ohälsans uttryck, omfattning och kostnader (lokalt, nationellt)
• Att förstå och bemöta psykisk ohälsa
• Återhämtning: evidensbaserad praktik och relationell omsorg

 

Lasse Mattila, socionom, föreläsare, författare och handledare

Vardagen innebär att det är mycket som händer och under pandemin skedde dessutom förändringar. Tillbaka i ekorrhjulet? Svårt att hålla fokus? Jobbar över för att hinna? Rätt strategier gör jobbet bättre!

 

•  Balans mellan prestation och återhämtning för ökat välmående. Neurovetenskaplig forskning med enkla verktyg att använda direkt i din vardag
• Arbetsminnet, så fungerar vi och det här behöver vi veta för vår stresshantering.
• Den nödvändiga återhämtningen för prestation – hur ser den ut?
• Pfc-modellen för en hjärnsmartare vardag (planera, fokusera, chilla)
• Verktygen att använda i vardagen

 

Louise Nelson, Utbildad socionom med olika påbyggnadsutbildningar i beteendeanalys, motiverande samtal, mental ergonomi och preventions- och behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa. I sitt egna bolag erbjuder Louise spetskompetens inom mental ergonomi och psykosocialt stöd för både offentlig och privat verksamhet.

• Resultat från Projekt Klara – om utrikes födda kvinnor och försörjning
• Vilka är i jobb och vilka inte? En nordisk jämförelse, sticker Sverige ut?
• Har vi en tendens att överproblematisera det vi kallar ”kulturen”?
• Hinder och möjligheter – fiktiv eller faktisk inkludering?
• Betydelsen av klass, etnicitet, kön
• Hur kan vi socialarbetare förhålla oss- och agera?
• Att övergå från att samverka för – till att samverka med klienten

 

Mehrdad Darvishpour är fil. dr. i sociologi och skrev sin avhandling om ”invandrarkvinnor som bryter mönstret” (2003) vid Stockholm universitet och är nu docent och senior lektor i socialt arbete och genus-och etnicitetsforskare vid Mälardalens universitet. Hans senaste forskning handlar om personalens omhändertagande av utsatta för hedersproblematiken (2022) samt inkludering av utrikesfödda kvinnors via KLARA projektet (2022).

Samordning genom SIP – en rättighet för individen. Men hur uppfyller vi professionella syftet med att avlasta och förenkla?

 

• Struktur för SIP-möten – verktyg och mötesstruktur som präglas av samsyn och tydlighet
• Förslag för att underlätta samverkan
• Delaktighet, en rättighet som är självstärkande. Så skapar vi särskild delaktighet för personer med NPF och barn.
• Konsten att leda SIP- möten.  Komplicerande relationer mellan professionella, ojämlika maktförhållanden och frustration hos deltagare som följer med in på mötet, kan kännas utmanande.  Hur uppnås struktur, närvaro, lyhördhet och ett positivt förhållningssätt i mötet?

 

Sanna Halfdan, socionom sedan 2000 och huvudsakligen arbetat inom socialtjänst med barn, unga och deras familjer som socialsekreterare och arbetsledare. Hon har även haft uppdrag som SIP-samordnare och projektledare. Sanna arbetar idag som preventions- och säkerhetssamordnare.
Fanny Eklund, socionom med mångårig erfarenhet av socialt arbete, som socialsekreterare, kurator och projektledare. Hon arbetar idag på Riksförbundet Attention

Yrkesresan är en nationell satsning med regionalt genomförande för lokal kompetens. 265 kommuner är nu anslutna till Yrkesresan.

 

Under 2022 lanseras Yrkesresan Barn och unga, ett koncept för introduktion och kompetensutveckling för medarbetare inom socialtjänstens myndighetsutövning för barn och unga.

 

Under seminariet berättar vi om Yrkesresans:

• Syfte
• Målgrupper
• Upplägg
• Innehåll

 

Ulrika Freiholtz, projektledare, Sveriges Kommuner och Regioner
Cristina Dahlberg, projektledare, Göteborgsregionen
Annika Öqvist, enhetschef, Socialstyrelsen

Vad är det som gör att vi definierar ett samtal som utmanande, svårt eller liknande? Vad händer om vi byter namn på svåra samtal till Utmanande eller utvecklande samtal. Spelar det någon hur vi definierar samtalet?

 

• Vad behöver vi för att genomföra ett utmanande/svårt samtal:
• Kunskap om stresskonen för att behålla vår smarthet
• Fokus på det som avtalats
• Planering och följa överenskommelser
• Aktivt lyssnande – vad innebär det i praktiken för oss professionella?

 

Mia Börjesson, socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna, arbetade 20 år som klinisk socionom i kommunal verksamhet

• Hur ser den nuvarande lägesbilden ut?
• Effektiv metodik och strategi
• Vad kan vi se i framtiden?

 

Jale Poljarevius, polismästare, regional underrättelsechef, Region Mitt, Polisen

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för diagnoserna adhd/add, autismspektrumtillstånd (AST), språkstörning och tourettes syndrom. Vuxna med NPF har idag svårt att komma in på arbetsmarknaden, ofta pga bristande förståelse och kunskap kring möjliga anpassningar. Arbetsgivare har dålig kunskap kring vilket stöd de själva har rätt till vid anställning av personer med funktionsnedsättning, och arbetstagare med NPF kan ha dålig kunskap kring vilka stöd de har rätt att kräva. Hur ser situationen ut idag, vilka möjligheter finns och vilken arbetsmarknad vill vi ha imorgon? Har vi råd att stänga ute så många arbetsföra individer från vår arbetsmarknad?

 

Anki Sandberg, ordförande på Riksförbundet Attention
Matilda Berglund Calais, intressepolitisk utredare på Riksförbundet Attention

I den nationella satsningen på tidiga och samordnade insatser (TSI) följer och stödjer Socialstyrelsen och Skolverket 35 utvecklingsarbeten i landet.

 

• Det förebyggande och tvärsektoriella mellan skola/elevhälsa, hälso-och sjukvård och socialtjänst
• Presentation av de hinder och framgångsfaktorer som hittills har identifierats

 

Kjerstin Bergman, projektledare, TSI på Socialstyrelsen
Ebba Silfverstolpe Agardh, projektledare TSI, Skolverket

• Vilka faktorer spelar in när man går med i ett gäng?
• Att möjliggöra för att lämna det kriminella livet
• Skapa motivation och förutsättningar för ett bättre liv

 

Camila Salazar Atías, kriminolog och kunskapsområdeschef, Fryshuset

• Vilka hinder vi mött vid implementeringen och vilka framgångsfaktorer vi sett?
• Hur vi genom metoden utmanats att förändra vår syn och förhållningssätt?
• Implementeringsplaner, metodstödjare mm
• Handledning och praktiska aktiviteter i verksamheten
• Hur syns metoden i klientarbetet och hur har den påverkat socialsekreterarnas arbete?

 

Asta Magnusdottir och Linda Carsten Andersen, Mottagnings – och utredningsenheten i Trelleborg. Båda har bakgrund som utredande socialsekreterare inom barn och unga och är sedan flera år tillbaka 1:e socialsekreterare på Mottagnings- och utredningsenheten i Trelleborg

• Allians utifrån en familjebehandlarkontext; komplexitet, forskning och erfarenheter
• Barn och vuxna om hjälpsamt/mindre hjälpsamt i kontakten med socialtjänsten
• Inkluderande feedbackmodeller; samforskning och systemisk Feedback Oriented Dialogical Family Therapy; dess ev. nytta och påverkan i en arbetsgrupp/verksamhet?

 

Lisa Koser socionom, familjeterapeut i Bromma familjebehandlarteam (BFB), socialtjänsten, Bromma stadsdelsförvaltning, Stockholm

Hur vi bemöter och möter dem som anses vara utmanande och besvärliga som exempelvis unga som alltid svarar – jag vet inte! Eller dem som ingenting vill eller som inte har ork.

 

• Om att sätta på sig ” professionella rocken” för att kunna göra ett så bra samtal som möjligt. Rocken har två fickor, en med teorier och en med metoder
• Hur identifierar vi härskartekniker och hur kan vi möta dem?
• Vad händer i kroppen fysiskt och psykiskt när vi konfronteras med ständiga utmaningar och svårigheter i mötet med människor
• Exempel på metoder som kan bidra till en mötesplats

 

Mia Börjesson, socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna

Med utgångspunkt i MUCF:s webbutbildning Rätt att veta! – Hedersrelaterat våld och förtryck ges kunskap om levnadsvillkor för unga som lever med hedersnormer och samtidigt är hbtqi-personer, har en funktionsnedsättning eller är utsatta för rasism.

Deltagarna får ta del av praktiskt stöd för möten och samtal med unga som lever med våld och kontroll i sin vardag.

 

Madeleine Saldner Bergdahl, utvecklingsledare, MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Madeleine Söderberg, utvecklingsledare, MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

• Från behov via socialfondsansökan till implementerad verksamhet
• Hur arbetar och samverkar UngÖst i praktiken
• Följeforskning, resultat och presentation av metod

 

Jenny Ohlson Hagby, ungdomsbehandlare, Göteborgs stad
Stefan Alberg, SSPF-koordinator, Göteborgs stad
Inger Jayakoddy, utvecklingsledare EU, Göteborgs stad

• Coaching i vardagen
• Organisation och systematik gör skillnad
• Hur medarbetare bidrar till verksamheten

 

Maria Rönnlund, enhetschef, socialkontor ekonomi, socionom, Västerås stad

• Kartläggningen, syfte och resultat
• Vad vi planerar att förbättra
• Vad vi har förbättrat

 

Katrin Fardish, Strateg; Jämställdhet & våldsprevention, Västerås stad

…Så känslig att vi undviker den mer än vad vi bör?

 

• Har vi tankar om ämnet som hindrar i stället för att vara hjälpsamma?
• Kan vårt behov av att vara goda och tänka goda tankar ställa till det?
• Sammanblandning av offer och förövares behov
• Sammanblandning av egna obehagskänslor och offers lidande med ”förövarens” återfallsrisk och behov av insatser
• Tanken att om någon gör ett barn så illa måste grunden för beteendet vara aggressivitet, makt och hämndkänslor hos förövaren
• Kunskapsbrister avseende sexuell avvikelse alternativt färdighetsbrister
• Övertro på samtalsterapi i förhållande till färdighetsträning

 

Annika Wassberg, socionom och har i 25 år har arbetat med barn och unga som begår sexuella övergrepp. Under senare år är Annika en del av Balansgruppen och utbildar socialtjänster och Barnahus i frågorna. Hur man inom organisationerna utreder, behandlar och följer upp arbetet med de unga och deras föräldrar

Synen på våld i nära relationer och den våldsutsatta har förändrats över tid och begrepp som särskilt sårbar/utsatt och intersektionalitet har fått än större betydelse.

 

• Betydelsen av begreppen särskild utsatthet, särskilt utsatta livssituationer och intersektionalitet när vi pratar om våld i nära relationer.
• Hur kan våld i nära relationer yttra sig för personer med funktionsnedsättning och vilken beredskap har samhället för att erbjuda adekvat stöd oavsett funktionsvariation?
• På vilket sätt utsätts våldsutsatta kvinnor med missbruk för en strukturell diskriminering?
• Att förstå och utreda våld utifrån lagstiftning och forskning som socialsekreterare

 

Linn Moser Hällen, socionom, handledare i psykosocialt arbete och föreläsare med mångårig erfarenhet av att arbeta med våld i nära relationer, medförfattare till boken Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer

• Vad är otillåten påverkan?
• Hur förebygger man otillåten påverkan?
• Hur förbereder jag mig själv?
• Vilket ansvar har jag som chef och vad ska jag göra när det händer?

 

Jonas berättar om hur man kan arbeta mot otillåten påverkan utifrån sina erfarenheter av att själv ha varit utsatt, att ha varit chef över personal som blivit utsatta och att ha arbetat med frågan på strategisk nivå.

 

Jonas Berg, säkerhetschef, Helsingborgs stad

• Lenas historia som incestöverlevare
• Fokus på det specifika när sexuella övergrepp sker inom familjen
• Bemötande av utsatta, konsekvenser och statistik
• Går det att må bra igen? – Ja, med rätt hjälp!

 

Lena Morin Nilsén, generalsekreterare och grundare, nxtME