PROGRAM 2026

30 barn och ungdomar i fängelse och frivård har intervjuats om sina erfarenheter

• Att anpassa Kriminalvården för barn och ungdomar – vad säger de själva?
• Hur fungerar relationer till andra intagna och personal och hur delaktig är man i sin egen verkställighet?
• Vad behöver barn inför och efter frigivning?

Om socialtjänstens pågående utveckling för att leva upp till kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt om varför förståelse för, värdering av och tillgång till sammanställd vetenskaplig kunskap är avgörande för att kunna säkerställa effektiva insatser och metoder som möter både individuella och samhälleliga behov.

• Socialtjänstens omställning mot att arbeta i linje med kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet
• Varför förståelse för och värdering av vetenskaplig kunskap är en grundförutsättning för kunskapsbaserad praktik
• SBU:s uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet för insatser och metoder inom socialtjänstens verksamheter
• Hur tillförlitlig vetenskaplig kunskap kan kännas igen
• Vikten av sammanställd forskning som en central pusselbit i små och stora beslut på lokal nivå

Om socialtjänstens pågående utveckling för att leva upp till kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet, samt om varför förståelse för, värdering av och tillgång till sammanställd vetenskaplig kunskap är avgörande för att kunna säkerställa effektiva insatser och metoder som möter både individuella och samhälleliga behov.

• Socialtjänstens omställning mot att arbeta i linje med kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet
• Varför förståelse för och värdering av vetenskaplig kunskap är en grundförutsättning för kunskapsbaserad praktik
• SBU:s uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet för insatser och metoder inom socialtjänstens verksamheter
• Hur tillförlitlig vetenskaplig kunskap kan kännas igen
• Vikten av sammanställd forskning som en central pusselbit i små och stora beslut på lokal nivå

• Vad menar vi egentligen med “begåvning”?: IF, STB och “gråzonen” – begrepp, överlapp och otydligheter
• När kraven blir obegripliga: Skolans, socialtjänsten och institutionsvårdens praktik/logiker
• IF/STB och vägar in i kriminalitet: Vad vet vi, vad vet vi inte?
• Gråzonsbarnen – de som faller mellan stolarna: Vad krävs för att få stöd?
• Hur pratar vi om detta utan att skada – vad fungerar i praktiken: Att våga tala om begränsningar utan att reducera individen

• Vad innebär förslaget om bidragstak om det blir verklighet?
• Vilka konsekvenser kan det få för klienten?
• Hur påverkas socialsekreterarens roll utifrån rätten till bedömning till bl a förhöjt stöd och professionellt utrymme

• Barn och unga som rättighetsbärare
• En lägesbild av barns rättigheter i Sverige
• Fokus på hur vi tillsammans kan involvera, integrera och investera i barn och unga

Piteå kommun i samverkan med en forskare vid Centrum för Sexologi och Sexualitetsstudie, Malmö universitet, skapar förutsättningar för att utveckla socialtjänstens arbetsmetoder

• Sexuell hälsa – ett ämne man lyfter för sällan inom socialt arbete
• Nuvarande arbetsmetodik och samverkansprojektets insikter och kliniska erfarenheter
• Ny manualbaserad behandlingsinsats, implementeringen och resultatet av användningen på öppenvårdsmottagningen i Piteå

• Att förebygga hot och våld – tillvägagångssätt
• Att hantera och bemöta utmanande beteende, och i förlängningen, hot och våld

• Arbetslösheten ökar bland personer med funktionsnedsättning och många unga riskerar att hamna i utanförskap
• Outnyttjad tillgång eller för insatskrävande? Hur kan vi göra för att bryta detta och få fler personer i arbete?
• Insikter och insatser, tydliggörande pedagogik och stöd för att undanröja arbetsrelaterade hinder
• Tips på meningsfulla och jobbtränande aktiviteter för aktivitetskravet
• Verktygslådan för dig som arbetar med klienter som har som har autism, adhd eller andra psykiatriska tillstånd

• Att bygga orkestern under konserten: strategiarbete och medarbetardriven utveckling i praktiken med nya SoL i beaktande
• Lokalt exempel från Hässelby-Vällingby sdf, Stockholms stad

Talare presenteras inom kort

talare och innehåll presenteras inom kort!

– en teoretisk överblick varvat med en in-zooming på case från den operativa vardagen

• Betydelsen av högre uppklaringsprocent och längre inlåsning för det sociala arbetet.
• Den osynliga rekryteringen av osynliga barn. Tjejer, funktionsnedsättning och den digitala arenan.
• Ny sekretesslag och högre krav på tillit och bedömning mellan socialtjänst, skola, polis och fritid.

Hur kan man skapa en sammanhängande kedja från tidig prevention till intensiv behandling och i de fall det behövs en korttidsplacering?

• Steget Före – kort intensivt föräldrastödsprogram (selektiv prevention i mellanstadieålder)
• Systemisk brottsprevention (SBP) – omsättning av risk- och skyddsfaktorer i praktiken
• MST och MST-CAN (Child Abuse and Neglect) – intensiv familjebehandling i hemmiljö för olika komplexa och utmanande målgrupper
• Hemma Bäst – korta, strukturerade placeringar på HVB eller SiS i kombination med MST för att minimera institutionsvistelser

• Vad innebär den nya lagen om insatser till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas?
• Hur förhåller sig den nya lagen till socialtjänstlagen?
• När blir det aktuellt att gå från frivillighet till tvång?
• På vilket sätt kan det påverka det enskilda ärendet?

• Hur skapas meningsfull samverkan mellan socialtjänst och akademi: bortom projekt, policydokument och goda intentioner?
• Att röra sig i gränslandet mellan två kunskapsfält – arbete i socialtjänsten och samtidig forskning
• Vad krävs för att samskapande ska bli mer än ett ideal. Samförfattande och gemensam tolkning som konkreta verktyg för kunskapsutveckling med direkt relevans för både praktik och akademi

Två år efter införandet av tillståndsplikt för skyddat boende visar utvecklingen i Unizons rapport Två år med tillståndsplikt: Våldet blir grövre, färre får skydd att färre kvinnor och barn beviljas skydd, samtidigt som våldet blir grövre.

• Hur säkerställer vi att barn och kvinnor får rätt skydd i rätt tid, innan våldet eskalerar till akuta och livshotande situationer?
• Hur kan vi skapa en mer träffsäker och likvärdig bedömning av skyddsbehov i landet?
• Hur använder vi tillgängliga skyddade boenden så att platser inte står tomma samtidigt som behov kvarstår?

• Samverkan och samordnande parallella insatser ett måste för hemmasittare i en komplex situation
• Novum och IPS Ungas arbete och insikter
• Psykiatrins roll som del i processen
• Orimligt höga krav på patienten från olika insatser? Hur ser en väg framåt ut i samverkan för att bryta hemmasittandet långsiktigt?

Barn och unga med omfattande och sammansatta psykiatriska vårdbehov befinner sig ofta i gränslandet mellan olika huvudmän, uppdrag och lagstiftningar

• Så arbetar SiS och Västra Götalandsregionen tillsammans för att möta komplexa vårdbehov inom den sociala tvångsvården
• Fungerande samverkan i praktiken för att vården ska bli sammanhållen, rättssäker och verksam

• Om äldre personer med ADHD som levt hela livet utan att veta vad som skaver, med ökad risk för brottsutsatthet, bristande bemötande och uteblivet skydd från samhället.

Om samhällsstrukturer, ungas livsvillkor, normer och de mekanismer som driver rekrytering till kriminalitet med särskilt fokus på barns och flickors utsatthet

• Hur normer, kön, trauma och samhällsstrukturer påverkar vägar in i kriminalitet
• Glapp och strukturbrister: Exempel på rekrytering vid utslussning av unga från frihetsberövande miljöer (SiS och anstalt)
• Konkreta exempel på hur civlisamhället kroka arm med det offentliga/ socialtjänsten
• Exempel på vad som fungerar i det förebyggande arbetet

• Resultat som är viktiga i omställningen till ny SoL
• Hur kan resultaten användas i ett lokalt utvecklingsarbete.
• Kommuners erfarenheter från NUSO

• Kommunernas socialtjänster kommer i sitt arbete i kontakt med individer och familjer inom målgruppen för frivillig återvandring. Utgångspunkten är att stärka individens handlingsutrymme och självbestämmande.
• Att kunna hantera frågor om frivillig återvandring och om det stöd som finns att tillgå kan göra skillnad för människor och deras livssituation

Att synliggöra brister i bedömningar av barnets bästa vid våldsutsatthet

Socialtjänstens roll i att utsatta skydda barn i tvistemål utifrån praktiknära exempel och aktuella lagförändringar

Den nya socialtjänstlagen kräver kunskapsbaserade metoder, men hur förstår och hanterar vi situationen när vi möter motstånd, ilska eller uppgivenhet i samtal?

• Vi använder den fördjupade beteendeanalysen (trigger–tanke–känsla–beteende och dess konsekvenser) för att förstå varför samtal låser sig. Vad händer i oss själva när vi blir triggade och stressade och hur påverkar det klientens reaktioner?
• Tre konkreta verktyg för självreglering i stunden: hur vi medvetet använder andningen för att sänka upplevelsen av stress, hur kognitiv omstrukturering hjälper oss att vända en inre låsning till en konstruktiv riktning och hur defusion skapar avstånd till dömande tankar.

om utveckling, fördjupning och om att bära med sig det sociala arbetets värdegrund in i psykoterapin

• För dig som är nyfiken på nästa steg, står mitt i processen – eller bara vill förstå vad psykoterapeutrollen kan innebära för socionomer

• Hur är det att vara ung med npf i riskzon för socialt utanförskap och kriminalitet?
• Kognitiva förmågor, varför hamnar man i utanförskap?
• Förebyggande åtgärder/skyddsfaktorer
• Viktiga vuxna med rätt bemötande, vad gör skillnad?

Den nya socialtjänstlagen kräver kunskapsbaserade metoder, men hur förstår och hanterar vi situationen när vi möter motstånd, ilska eller uppgivenhet i samtal?

• Vi använder den fördjupade beteendeanalysen (trigger–tanke–känsla–beteende och dess konsekvenser) för att förstå varför samtal låser sig. Vad händer i oss själva när vi blir triggade och stressade och hur påverkar det klientens reaktioner?
• Tre konkreta verktyg för självreglering i stunden: hur vi medvetet använder andningen för att sänka upplevelsen av stress, hur kognitiv omstrukturering hjälper oss att vända en inre låsning till en konstruktiv riktning och hur defusion skapar avstånd till dömande tankar.

Män kan utsättas för våld i nära relationer, men samhällsnormer kan hindra dem från att söka stöd. Jämställdhetsmyndigheten har kartlagt förekomsten av mäns utsatthet samt gjort en analys av behovet för olika insatser för mäns som har utsatts för, eller riskerar att utsättas för, våld i nära relationer

• Förekomst av mäns utsatthet för våld i nära relationer
• I vilken kontext utövas våld mot män i nära relationer?
• Vilket stöd och skydd finns för våldsutsatta män att få?
• Vad hindrar män utsatta för våld i nära relationer att söka stöd?

• Trots ökade ambitioner och tydligare riktlinjer är barns delaktighet i socialtjänstens barnavårdsutredningar fortfarande begränsad.
• Vad vet vi om hur barnen själva upplever mötet med socialtjänsten när de är med i en barnavårdsutredning och vad kan vi lära oss av det?
• Ökad kunskap om barns upplevelser, hur de agerar och vad som är viktigt för dem kan ge praktiska insikter för att stärka barns roll och röst i socialtjänstens arbete

• Hur plattformar och algoritmer sprider och normaliserar pornografi där våld, förnedring och strypgrepp blivit normaliserat och vad det gör med synen på kvinnor och flickor
• Hur barn och unga rekryteras och exponeras för sexualiserat våld i sociala medier
• Hur kan samhället möta konsekvenserna av sexuell exploatering och vilket ansvar måste techbolagen ta?

• Vilken typ av stöd ger Socialstyrelsens förstärkningsteam till socialtjänsten – och hur har det gått hittills? (ex RBM)
• Vilken typ av stöd ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i sitt praktiknära stöd i kommunerna – och hur har det gått hittills?
• Hur ser myndigheternas gemensamma stöd ut till i olika samverkansformer – socialtjänst, skola, polis, fritid, hälso- och sjukvård m fl. ((SSPF, SIG, Bob))

Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet (Brå)

• Hur kan vi förstå problematiskt dataspelande och hur hänger det samman med psykisk ohälsa och socialt tillbakadragande från skola, arbete, eller relationer?
• Kan dataspelande utvecklas till ett beroende eller finns det andra förklaringar? Vad säger forskningen?
• Hur vi kan förstå och hjälpa denna grupp till ett bättre mående och fungerande?
• Vilka behandlingsmässiga behov finns och hur vet vi att det vi gör fungerar?
• Vad kan vi som möter dessa individer och deras familjer göra för skillnad i en tid där skärmarnas integrering i våra liv ständigt ökar?

• Hemlöshetens nuläge, siffrorna och verkligheten
• Unga kvinnor med barn en växande grupp i landet, bakgrundsfaktorer och mönster
• Krävs mer än bara’ tak över huvudet’ – trygghet, barnperspektiv och långsiktighet
• Bostad direkt, vårt arbete och resultat hittills.

• Socialtjänstens kanske mest komplexa uppdrag: att skydda barn som riskerar att fara illa, samtidigt som ansvaret i första hand vilar på barnets vårdnadshavare.

År har nu gått sedan införandet av skolsociala team med framgångsrika resultat, där metoderna har utvecklats alltefter förståelsen har ökat

• Vad säger det aktuella forskningsläget kring skolfrånvaro
• Insikter för praktiken: vilka är faktorer som behövs för att byta skolfrånvaro till skolnärvaro?
• Framgångsrika exempel – och områden att fokusera på i ert skolsociala team för ännu mer effektiva insatser

Tillkommer representanter från skolsociala team