PROGRAM DAG 1

• En historia att ta sig ur det destruktiva livet och erfarenheter kring utanförskap, segregation och integration.
• Hur har Sverige förändrats
• Att möta gängledare och kontroversiella personer

Victor de Almeida, författare till boken Kramen från helvetet och driver bland annat podcasten och youtube-kanal

Jennie Claesson, kommunalråd för Liberalerna i Uppsala kommun

• Politiska förslag som kommer att påverka vårt öppna och demokratiska samhälle.
• Socialpolitiken och den påverkan vi ser att förslagen får för socionomernas arbete
• Förslag som t ex sänkt straffmyndighetsålder, fängelser för barn, hederligt levnadssätt, anmälningsplikt, stärkt tjänstemannaansvar och försämrad sekretess

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR
Monica Engström, förbundets socialrättsjurist, Akademikerförbundet SSR

• Vad är medling: medlingsmetoden, lagstiftning och andra riktlinjer
• Praktiskt perspektiv kring erfarenheter kring medling
• Vad säger forskningen?
• Hur kan vi få in medling mer i socialt arbete?

Lottie Wahlin, fil. dr. och lektor i socialt arbete, Högskolan i Gävle
Mikaela Eriksson, samordnare, medlare och kurator, Uppsala Kommun

• Arbetet med att förebygga och hindra oseriösa och kriminella aktörer i det sociala fältet
• IVO:s arbete och iakttagelser kring problemen med oseriösa aktörer, inte sällan med koppling till kriminella nätverk
• Motverka välfärdsbrottslighet och effektivisera det förebyggande arbete samt hantera problemen när de upptäcks

Sofia Wallström, generaldirektör, Inspektionen för vård och omsorg, IVO

• Förklaring av hur traumatiserande händelser påverkar hjärnan och nervsystemet utifrån interpersonell neurobiologi.
• Inspiration till hur vi i tillägg till en trygg närvaro i rummet kan använda fantasi, rörelse och berättelser för att föra in trygghet i det som varit och det som är.
• Konkreta verktyg som hjälper oss i vårt arbete som utredare, behandlare och handledare att leda vuxna och barn från trauma till trygghet.

Ulrika Ernvik, auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med systemteoretisk inriktning. Hon har under många år jobbat med att utveckla Trygghetsberättelser, en modell för att leda människor mitt i vardagen från trauma till trygghet, och har bland annat gett ut boken ”Trygghetsberättelser. Från trauma till trygghet”.

• Hur tänker vi kring beteende vi tycker är felaktigt och hur påverkar det sättet vi ger stöd på?
• Vilka faktorer gör att vi villkorar stöd på beteende?
• Är det bra att man ibland måste göra sig förtjänad av stöd från samhället? Hur gör vi med dem som inte klarar det?

Bo Hejlskov Elvén, psykolog och författare till flertalet böcker om lågaffektivt bemötande inom olika områden
Patti Hansén, socialpedagog, verksamhetschef inom hemlöshet för frivilligorganisationen Räddningsmissionen

• En kort introduktion till samlingsnamnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i allmänhet, och ADHD i synnerhet
• Vikten av att tidigt upptäcka och erbjuda insatser, stöd och hjälp utifrån individens behov
• Beprövade metoder kring bemötande och förhållningssätt samt användbara strategier och hjälpmedel för personer som lever med ADHD

Georgios Karpathakis Jaenson, författare och grundare, Underbara ADHD

• Brottsförebyggande pilotprojekt mellan polis och socialtjänst
• Att applicera den tyska modellen Kurve Kriegen i Sverige
• Att inte bara fånga upp barn i riskzon utan även deras familjer samt inkludera näringsliv och civilsamhälle för att skapa större delaktighet och samverkan mellan flera samhällsaktörer

Beata Bergkvist, verksamhetsutvecklare, Linköpings Kommun
Jessica Ljung, kommunpolis i Linköping, Polismyndigheten

• Intervjuer med ungdomar placerade på SiS särskilda ungdomshem
• Erfarenheter av våldsutsatthet i en egen nära relation och mer specifikt dynamiken mellan att å ena sidan vara föremål för samhällsinsatser till följd av beteendeproblem och å andra sidan ha varit utsatt för våld i en egen nära relation
• Hur kan våldsutsatthet förstås och tolkas i relation till annan social problematik, som i ungdomarnas fall föranlett en SiS- placering

Peter Andersson, lektor, Stockholm Universitet

• Vad behöver kommunerna göra för att utnyttja digitaliseringens möjligheter?
• Hur stöttar den nationella nivån digitaliseringsarbetet?
• Hur ser behovet av digitalisering ut inom socialtjänsten?

Marta Gandra, samordnare socialtjänstens digitalisering, SKR
Klas Nilsson, handläggare, SKR

• Hjärnan, biologi, hormoner och åldrande
• Kroppslig, psykisk och sexuell hälsa
• Att äga sin ADHD

Lotta Borg Skoglund, forskare och överläkare Letterlife och SMART Psykiatri

• Utifrån interpersonell neurobiologi får vi förståelse för vad som får oss att hamna i konflikt med varandra, hur konflikter fyller ett syfte, och vad vi behöver för att kunna leva tillsammans.
• Kanske det viktigaste inte är att lösa konflikter, utan i stället att vara trygg mitt i det som händer?

Ulrika Ernvik, auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med systemteoretisk inriktning. Som familjeterapeut har hon kommit att fokusera på konflikter både inom familjesystem, men också i ett vidare perspektiv i det samhälle vi lever i. Hon har bland annat skrivit boken ”Dig vill jag älska. Om modet och gåvan att leva i nära relationer”, där hon utifrån interpersonell neurobiologi beskriver vad vi behöver för att leva i trygghet med varandra.

• Hedersförtryckets olika ansikten och dess komplexitet – erfarenheter av olika röster
• Hur kan hedersnormer upptäckas och förebyggas med samhälleliga markeringar
• Vilka åtgärder kan man göra för att förbättra situationen för de utsatta?

Amineh Kakabaveh, socionom och ordförande, Vhek – Varken Hora eller Kuvad

• Lägesbild över situationen i Sverige idag – sexuella övergrepp och våldtäkter är ett av våra största samhällsproblem
• Så ger vi stöd i att stötta och stärka kvinnor och tjejer
• Vad vet vi om porrens skadeverkningar?
• Vad vet vi om kopplingen mellan porr och prostitution?

Olga Persson, förbundsordförande, Unizon
Zandra Kanakaris, generalsekreterare för 1000 möjligheter
Unizon samlar 150 kvinnojourer, tjejjourer och andra idéburna stödverksamheter över hela landet

• Betydelsen att involvera familjen i det brottförebyggande arbetet
• Samarbetet mellan skola, socialtjänst och andra viktiga samhällsaktörer
• Skapa trygghet och förbättrad medborgakontakt samt få ett ökat förtroende för polisen
• Visa på förebilder och visa att utvecklingen går att förändra

Rissa Seidou, områdespolisen, Järva

Hur påverkar förslaget övriga delar i den nya socialtjänstlagen

Monica Engström, huvudsekreterare i Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47)
Fredrik Hjulström, utredningssekreterarei Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47)

• Vilka tankefällor riskerar vi att fastna i?
• Hur kan vi bedöma tillförlitligheten på den kunskap vi utgår från?
• Hur väl kan kunskapen tillämpas i det sammanhang den ska användas?
• Varför är tvivel så viktigt?

Urban Markström, socionom och professor i socialt arbete vid Umeå universitet. Gästprofessor vid Helsingfors universitet

• Systematiskt arbete för att få någon lämna sitt kriminella förflutna
• Skapa strukturer och samarbeten för ett effektivt arbete
• Involvera olika aktörer från kommun, myndigheter samt ett nationellt samarbete för att stötta och förbättra avhopparverksamheten

Elise Ekmen, samordnare mot kriminalitet Våldspreventivt Center, Botkyrka Kommun

• Barn och ungdomars sexuella utveckling
• Barn och ungdomar med sexuellt utmanande beteenden
• Barn och ungdomar som har utsatts för sexuella övergrepp
• Nödvändiga insatser

Annika Wassberg, socionom och har i 25 år har arbetat med barn och unga som begår sexuella övergrepp

Rekommenderat fortsättningspass 5D

• Bemötande och vanliga fallgropar
• Anpassningar för det goda samtalet
• Var en möjliggörare

Katarina A Sörngård, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i neuropsykologi och författare, Sörngårds Psykologbyrå

Från forskning till praktik – alkohol- och drogförebyggande arbete

• Hur kan vi tillsammans arbeta för att minska alkohol- och drogproblem i samhället?
• Hur når vi utsatta riskgrupper?
• Vilka är framgångsfaktorerna i det förebyggande arbetet?

Ola Siljeholm, leg. psykolog I med. dr., STAD – en enhet vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet

Praktiskt lokalt drogförebyggande arbete

• Hur får man effekt på det drogförebyggande arbetet?
• Så arbetar drogförebyggarna Öckerö med drogprevention
• Hur påverkar detta socialtjänstens arbete

Håkan Fransson, drogförebryggare, Öckerö Kommun
Christine Hummelblad, drogförebyggare, Öckerö Kommun

• Skolattacker – hur kan det förebyggas
• Att skapa rutiner och uppföljning av elever i riskzonen samt stöd till elever
• Vad behöver göras för att få slut på det pågående dödliga våldet i svenska skolor

Viktor Sjögren, Strateg, Stockholms stad
Josefin Bergström, rådgivare, Center mot våldsbejakande extremism (CVE)
Susanne Tidestrand, samordnare våldsprevention, Stockholm Stad
Erik Sundqvist, utredare, Socialförvaltningen Stockholm, Stockholms Stad
Talare fån Polisen – Redex (samarbete i syfte att reducera extremism) kommer inom kort

Vad kan förslaget få för konsekvenser för arbetet inom socialtjänsten

Monica Engström och Fredrik Hjulström, huvudsekreterare respektive utredningssekreterare i Framtidens socialtjänst (SOU 2020:47)

• Hur kan kommuner och andra offentliga aktörer dra nytta av det arbete som görs nationellt för att underlätta att data delas och används?
• Hur ökar vi kompetensen och samarbeta bättre för att bli bättre på att använda möjligheter med digitalisering och AI?

Viktoria Hagelstedt, avdelningschef för samordning och datadelning, Myndigheten för digital förvaltning – Digg

Hur kan traumakunskap och anknytningsteori hjälpa oss att navigera utifrån principen om barnets bästa?

Två unga vuxna ger sitt inifrånperspektiv på hur de under uppväxt i familjehem påverkades av umgänge med biologisk förälder

Emma Fager, socionom, leg. psykoterapeut, handledare
Lotta Forsberg, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi
Tobias Wahlmér, Vårdnadsöverflyttad. Ekonomstudent Jönköping University
Elinor Fransson, Vårdnadsöverflyttad. Montör på Scania i Oskarshamn

• Att samtala med unga som har utsatt någon för sexuella övergrepp
• Att samtala med unga som har utsatts för sexuella övergrepp
• Träna på samtal med unga om sexuella ”erfarenheter”

Annika Wassberg, Socionom och har i 25 år har arbetat med barn och unga som begår sexuella övergrep

• Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Kriminalvården och SiS har tillsammans med ett trettiotal kommuner arbetat med att utveckla stödet till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer.
• Hur ser det nationella stödet ut idag?
• Hur kan socialtjänsten, polisen, kriminalvården och SiS arbeta med personer som vill lämna organiserad brottslighet?
• Hur kan ett avhopp från organiserad brottslighet gå till?
• Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse i samarbete

Lina Jallow, Enheten Kunskapsutveckling för socialtjänsten, Socialstyrelsen

• Stödet och skydd kostar, och måste få kosta för att minska våldets allvarliga konsekvenser, garantera kvinnors och barns trygghet och rädda liv – Vilka vägar finns för arbetet med kvinnofrid i kommunernas pressade ekonomiska läge?
• Hur kan fler kvinnor och barn beviljas skydd och stöd? Verktyg!

Olga Persson, ordförande, Riksförbundet Unizon
Åsa Witkowski, sakkunnig kvinnofrid, Riksförbundet Unizon

• Att förstå marginaliserade områden
• Erfarenheter och lärdomar från praktiskt arbete
• Både stuprör och samverkan
• Vad krävs för att vända utvecklingen?

Per-Olof Hallin, professor emeritus, Malmö Universitet

Vad krävs för att socialtjänstlagens intentioner ska bli verklighet och vilka är de bortglömda frågorna?

Anna Burston, verksamhetschef i socialpsykiatrin i Lund och ledamot i FSS styrelse
Niklas Eriksson, handläggare på SKR
Erik Ulnes, politisk rådgivare på Rädda barnen
Kalle Pettersson, senior policy designer på Experio Lab Sverige
Jan Jönsson, oppositionsborgarråd i Stockholm
Passet modereras av Tidskrift Socionomen 

• Hur beskriver skolkuratorer sina erfarenheter av svårigheter och möjligheter i samverkan med andra professioner i elevhälsoteamet?
• Vad karaktäriserar det skolsociala arbetet med avseende på struktur, process och interventioner i skolkuratorns individuella samtal med barn?
• Vad kännetecknar skolkuratorns individuella samtal utifrån ungdomarnas erfarenheter och uttryckta behov?

Maria Kjellgren, aukt. socionom, leg. psykoterapeut, leg. hälso- och sjukvårdskurator, handledare, lärare i psykoterapi och filosofie doktor i socialt arbete, Umeå Universitet

• Olika typer av sårbarhet och strukturell diskriminering
• Så kan våldet yttra sig – exempel på särskilt sårbara individer och grupper
• Adekvat jämlik vård och stöd att erbjuda utifrån lagstiftning – och verklighet
• Utredning utifrån lagstiftning och forskning

Linn Moser Hällen, socionom, författare, handledare i psykosocialt arbete och grundläggande psykoterapi

• Med exemplen Tidiga samordnade insatser för barn och unga (TSI) och Skolsociala team (SST) beskrivs hur arbetet kan planeras, genomföras och följas upp
• Hur ser läget ut i landet när det gäller Skolsociala team
• Vilka framgångsfaktorer och fallgropar finns i det tidiga och samordnade arbetet?

Kjerstin Bergman, projektledare TSI och SST, Socialstyrelsen
Ebba Silfverstolpe Agardh, projektledare TSI och SST, Skolverket

• Projekt för att öka kunskapen hos kommuninvånare om socialtjänsten arbete och roll
• Lyssna, skapa dialog och erbjuda stöd för att återupprätta förtroendet och tilliten för socialtjänsten
• Betydelsen av samarbete och få alla aktörer att dra åt et håll och få invånare att lita på myndigheter

Evin Bider, samordnare, Uppsala Kommun
Basem Al-Nabulsi, samordnare, Uppsala Kommun
Hilde Wiberg, enhetschef, Uppsala Kommun

• Äldre gör vad de kan för att spara tid åt stressad personal
• Lojaliteten mellan äldre och hemtjänstpersonal gör att brister osynliggörs
• Rättighetstänkandet från funktionshinderfältet saknas inom äldreomsorgen

Tove Harnett, docent i socialt arbete, Lunds universitet

• Bakgrund och historik
• Insatser, vad fungerar egentligen?
• Vad får en insats kosta?
• Återfallsstatistik, hur vet vi att det vi gör är effektivt?

Åsmund Steine, assisterende fengselsleder, Arne Magnus Haegland, inspektor, Bjørgvin Ungdomsfängelse, Norge