Ledarskap och samarbete är nära förknippat med varandra. Som chef behöver du fånga faktorer som påverkar samarbetet och göra de hanterbara.

 

• Samarbete och ledarskap samt resultat för vem?
• Samarbetskompetens

 

Camilla Blomqvist, socionom, fil. dr. i socialt arbete, förvaltningsdirektör, Göteborgs stad

• Våld i nära relation – samverkan, samarbete och samråd
• Samrådsorganisation för att upptäcka fler utsatta, ge rätt insatser, ta fram en samordnad individuell plan samt gemensamt följa upp ärendet.
• Erfarenheter av och vilka är vinsterna med en samrådsorganisation
• Kvalitetssäkra arbete inom socialtjänst

 

 Anna Ståhl, socialsekreterare, enheten mot våld i nära relationer, Trollhättans stad och Camilla Lundgren, kurator, enheten mot våld i nära relationer, Trollhättans stad

Texten är under bearbetning – mer text och info följer inom kort

 

 Alain Topor, docent i socialt arbete vid Stockholms universitet

Problematiskt spelande (hasardspels-beroende) är vanligt förekommande hos personer med riskbruk och beroende av alkohol. I båda fallen handlar det om förändringar i hjärnans plasticitet. De övergripande förändringarna i hjärnan vid utveckling av alkoholberoende är av samma slag som de vid spelberoende. Bland de faktorer som gemensamt predicerar risk för båda dessa beroenden finns både ärftlighet och psykosociala förhållanden, som ofta kopplas till individens livsstil i övrigt, inklusive psykisk ohälsa. Man har t ex i registerstudier funnit att en stor del av symtomatologin hos spelberoende män kan härledas till ärftliga faktorer, som dessutom överlappar med de som förutsäger risk för alkoholberoende. Presentationen redovisar forskningsrön, som beskriver hur förändringar både i minnesfunktion och hjärnans belöningssystem bidrar till utveckling av såväl alkohol- som hasardspelberoende.

 

Fred Nyberg, professor e.m. och verksam som seniorprofessor vid U-FOLD, Uppsala universitet

Många personer påverkades av förändringar i sina socialtjänstinsatser under utbrottet av covid-19. Insatser minskade i tid, blev mer digitala, ändrades i innehåll eller ställdes helt in. Det systematiska kvalitetsarbetet var nyckeln till att som kommun kunna tillgodose behoven hos enskilda.

Utgår från IVO:s tillsyn av kommunernas arbete med att tillgodose behoven hos personer med insatser under utbrottet av covid-19. Tillsammans samtalar vi kring erfarenheter och lärdomar av kommunernas arbete inför framtida sjukdomsutbrott.

 

Daniel Lilja, avdelningschef, IVO

Kaisu R Kull, inspektör, IVO

• Du som yrkesverksam behöver veta hur du kan använda lagstiftning i praktiken för att skydda personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Passet kommer handla om:
• Lagskärpningarna gällande barnäktenskapsbrott, utreseförbud och straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv som trädde i kraft den 1 juli 2020
• Vikten av samverkan, kunskap och rutiner

 

Negin Amirekhtiar, utvecklingsledare och sakkunnig rådgivare, Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland

• Vad händer i kroppen och hjärnan när man använder cannabis?
• Är cannabis en bra medicin?
• Hur har det gått i de länder där man legaliserat?

 

 Pelle Olsson, vetenskapsjournalist och författare

Under passet ges:

• en introduktion till psykologiska begreppen compassion, självmedkänsla och empatiutmattning
• en introduktion till Compassionfokuserad terapi vilket innehåller hur man kan man stärka sitt trygghetssystem för att minska stress, självkritik och skapa självtillit

 

Efter föreläsningen får du kunskap om hur du kan träna hjärnan i glädje och trygghet för ökat inre lugn och möta svåra känslor som otillräcklighet och prestationskrav med värme och vänlighet.

 

Christina Andersson, leg. psykolog, författare, doktorand vid klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och medgrundare till centrum för social hållbarhet, KI

• Ledningsprocesser, kärnprocesser och stödprocesser
• Verktyg för att leverera lätt och rätt utifrån ditt specifika uppdrag
• Förbättra din mötesteknik med smarta knep

 

Helena Post Mårtensson är författare, föreläsare och digitaliseringschef. Hon är socionom sedan 90-talet och har lång yrkeserfarenhet av socialtjänstens verksamhetsområden

• SHIS – Stockholm stads bostadssociala resurs med uppdrag att hjälpa nyanlända
• Boskola för nyanlända – arbetsmetod, och att skapa relation till myndigheter, socialtjänst, skola, omsorg och närboende
• Vägen till egen bostad – bostadsvägledningsarbete

 

Matilda Klintemård, enhetschef, SHIS

Christian Morales, enhetschef, SHIS

Vilket pris får unga i utanförskap betala för bristerna i samhällsstöd under pandemin?

 

• För många unga personer var utanförskapet stort redan innan pandemin, nu löper ännu fler grupper av unga personer stor risk att hamna i ett långt utanförskap då möjligheten till att bland annat nå ett första jobb är så mycket svårare
• Forskning visar att situationer som fördröjer ungas inträde till arbetsmarknad eller studier, riskerar att ge livslånga konsekvenser och försämrad livskvalitet
• Socialtjänstens verksamhet ska enligt lagen vara inriktad på att utveckla och frigöra enskildas och gruppers egna resurser. Hur kan vi stärka ”enpowerment” hos unga i utanförskap? Vilka lärdomar kan vi dra av pandemin?

 

Maria Åkerlund Heimer, arbetskonsulent, socionom, Misa

 

---

 

Så arbetar vi framgångsrikt med placeringar i skyddat boende

 

• Samverkan och andra framgångsfaktorer

 

Ann Isaksson, verksamhetschef, Alla Kvinnors Hus och f.d. polis

• Att få till en utredande och behandlande process, och samtidigt uppleva magin när förståelse och omsorg för varandra börjar väckas
• Hur använda fler språk än det talade ordet? Aktivera höger hjärnhalva och vårt sociala engagemangssystem
• Kreativa övningar som är lätta att använda
• Teorin bakom varför vi når längre i ett samtal med kreativa inslag.

 

Ulrika Ernvik, auktoriserad socionom och legitimerad psykoterapeut med systemisk inriktning, arbetar som familjeterapeut inom primärvården, samt med handledning och utbildning i företaget Familjeglädje. Bland annat författare till ”Familjeterapi – en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer”, som getts ut på Studentlitteratur

Så kan socialtjänsten hjälpa barn och unga i riskzon att ej begå brott

 

Att stödja och hjälpa barn och unga som begår eller riskerar att begå brott är ett av socialtjänstens mest komplexa uppdrag. Socialstyrelsen har nyligen tagit fram flera stöd för arbetet. Under seminariet presenterar vi vårt nya kunskapsstöd om socialtjänstens insatser till barn och unga som har ett normbrytande beteende. Vi ger också en inblick i en ny metodsamling för brottsförebyggande arbete och delar exempel från pågående utvecklingsprojekt mot brott i landet.

 

Jenny Jakobsson, utredare, Socialstyrelsen och Lotta Persson-Öhrn, utredare, Socialstyrelsen

 

---

 

Kärlek och våld hör inte ihop

 

Våld och förtryck i nära relationer måste få ett slut. Genom att lära dig att känna igen tecken, ställa frågor och erbjuda stöd kan du förändra liv. Socialtjänsten har en central roll i att stoppa våldet. Under detta seminarium presenterar Socialstyrelsen ett nytt stöd som ger fördjupad kunskap i bland annat hur tecken på våld kan se ut, hur vi kan fråga om våld och hur vi agerar när vi upptäcker våld. Vi diskuterar och utbyter också erfarenheter kring arbetet i socialtjänsten och vilka konsekvenser våld kan få.

Olga Gislén, utredare, Socialstyrelsen

Lotta Nyberg, utredare, Socialstyrelsen

• Att hantera ett av de mest växande problemområdena för både näringsliv och offentlig sektor
• Hur förebygga hot och våld på arbetsplatsen genom att i ett tidigt skede kunna identifiera vilka problematiska situationer som kan komma att utvecklas till omfattande och riskfyllda konflikter

 

 Carl, riskmanager, Nationella Skyddsinsatser
 Susanne Strand, docent i kriminologi, Örebro universitet

• Vad det betyder att Barnkonventionen är överordnad nationella lagar i Norge
• Tolkningen och tillämpningen av Barnkonventionen i Norge
• Erfarenheter och vägen framåt i Norge

 

Kirsten Sandberg, professor, Universitetet i Oslo, Department of Public and International Law. Kirsten var medlem av FN:s barnkonvention mellan 2011-2019 och under 2013-2015 som chef

Hur kan vi anpassa vår yrkesintroduktion för att ge nyanställda socialsekreterare en bra grund att stå på i yrkeslivet

 

• Vi tar hjälp av krav-kontroll-stöd modellen för att skapa resiliens mot stress
• Förutsättningar för kompetensutveckling?
• Få tips på moderna digitala verktyg och smart pedagogik

 

Helena Post Mårtensson är författare, föreläsare och digitaliseringschef. Hon är socionom sedan 90-talet och har lång yrkeserfarenhet av socialtjänstens verksamhetsområden

• Att med en amerikansk evidensbaserad amerikansk metod bekämpa skjutningar och främja avhopparverksamhet och möjligheten att ”hoppa av” och lämna kriminalitet
• En metod med tydligt budskap till de grovt kriminella i Malmö
•Vilka positiva bieffekter har projektet medfört som t.ex. mycket bättre samverkan inom engagerade myndigheter

 

Glen Sjögren, kommissarie, koordinator i projektet Sluta skjut, Polismyndigheten, Polisområde Malmö och Rebeca Persson, socionom, verksam i Malmö stads avhopparverksamhet, Malmö stad

• Vilken typ och omfattning av våld identifieras i barnavårdsutredningar?
• Hur bedöms risken för fortsatt våld?
• I vilken utsträckning är barn delaktiga som informanter om våld?

 

 Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete och forskningsledare FOU välfärd Värmland, Karlstads Universitet. Hon är initiativtagare och forskningsledare för forskningsstudien SAVE som görs vid FoU Välfärd Värmland, Karlstads universitet i samarbete med kommuner, SKR och Socialstyrelsen. SAVE är den hittills största studien i Sverige om utredningar inom den sociala barn- och ungdomsvården vid misstänkt våldsutsatthet och rör cirka 800 barn

• Faktorer som bidrar till förändring
• Om ömsesidig och relevans i samtal

 

Allan Linnér, leg psykolog. Berättelser från terapirum och radio med fokus på ömsesidighet, jämbördighet och förändring. Allan har arbetat sedan cirka 40 år med par, enskilda och familjer utifrån ett psykodynamiskt och relationellt perspektiv och var tidigare ”Radiopsykologen i P1″

• ”Ärr för livet” – en personlig berättelse och en samhällsskildring
• Latrogena effekter – hur vården bidrar till försämring, hur sådana mönster uppstår och hur de kan förebyggas
• De ”hopplösa fallen” – vad behövs för att bryta en ond cirkel?

 

Sofia Åkerman, författare, sjuksköterska, jurist

• Hur kan vi tillsammans arbeta för att minska alkohol- och drogproblem i samhället?
• Hur når vi utsatta riskgrupper? Och vilka är framgångsfaktorerna i det förebyggande arbetet?

 

 Johanna Gripenberg, forskare, med. dr., enhetschef, STAD, Tobias Elgán, forskare fil. dr., STAD och Pia Kvillemo, forskare med. dr., STAD – en enhet vid Centrum förpsykiatriforskning vid Karolinska Institutet

• Vilka nya utmaningar dyker upp när robotar i offentlig sektor fattar beslut?
• Är det möjligt att få samma insyn i den digitaliserade automatiserade verksamheten?

 

Marianne Eliasson, särskild utredare, Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik och ämnesföreståndare för rättsinformatik vid Stockholms universitet

 

Moderator: Simon Vinge, chefsekonom, Akademikerförbundet SSR

• Så fungerar vårt autonoma nervsystem – polyvagala teorin
• Det sociala engagemangssystemet – slår till och av beroende på om vi känner oss trygga eller rädda.
• Trygghet är avgörande för sociala relationer och också för förändring – presentation av förutsättningar och övningar för att öka tryggheten både i relationen mellan professionell och klient, och i relationer mellan vuxna och barn

 

Ulrika Ernvik, auktoriserad socionom och legitimerad psykoterapeut samt handledare och lärare i familjeterapi med systemteoretisk inriktning. Arbetar som familjeterapeut inom primärvården, samt med handledning och utbildning i företaget Familjeglädje. Författare till bland annat: Familjeterapi – en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer

• Erfarenheter, planering, stödstrukturer och lärdomar kring Corona-pandemins påverkan
• Vad kan vi lära oss av denna tid då vi snabbt har fått ställa om till nya arbetssätt? Vad vill vi behålla av det nya och vad av det gamla kan vi lägga bakom oss?
• Hur medarbetare och chefer upplevt pandemin – vilka har varit de största utmaningarna och vad har fungerat bra? Vad behöver gruppen och den enskilde medarbetaren för att orka? Lärdomar från uppföljning av arbetsmiljön under pandemin.
• Hur har arbetet gått ute på enheterna – det ”verkliga arbetet”
• Coronakrisen ur ett brukarperspektiv – Emma Kalliosaari berättar hur hon som brukare inom LSS upplevt förändringarna under pandemin

 

Anna Gärdegård, T.f. FoU chef, FoU Nordväst 

Emma Kalliosaari, brukare inom LSS i Upplands Väsby kommun

Eva Björklund, utvecklingsledare inom Social- och omsorgskontoret, Upplands Väsby kommun

Anneli Alm, biståndshandledare, Upplands Väsby kommun

Att stärka det ”psykologiska immunförsvaret” som skapar motstånd till psykisk ohälsa. Hur kan de unga ta sig igenom de problem och hinder de möter under livets resa?

 

• SMARTA MÅL som utgångspunkt – ska leda till att de unga får ”inre muskler” som kan vara behjälpliga när livet behöver extra kraft och energi
• SMARTA MÅL som ett verktyg för samtalsledare. Inventera färdigheter i samtal via den s.k. Färdighetstrappan

 

Del 2 hålls under spår 6D.

 

Mia Börjesson, socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna, arbetade 20 år som klinisk socionom i kommunal verksamhet.

• Ökar psykisk ohälsa i Sverige?
• Varför minskar inte psykiska problem när samhället förbättras?
• Varför är psykiska problem en populär förklaring till lidande? Och har lidande nån mening?

 

 Christian Rück, professor i psykiatri, Karolinska Institutet och överläkare. Han är författare till boken ”Olyckliga i paradiset”

• Egna erfarenheter av att vara syster till en bror med drogberoende
• Varför glöms syskon bort?
• Vad behöver syskon?
• Hur kan vi uppmärksamma syskon?

 

 Frida Jonsson, socionom, cert. handledare för programmet Sorgbearbetning, föreläsare samt författare till boken ”Min bror tog drogerna”

• De territoriella gängens uppbyggnad och funktion
• Rekrytering – hur rekryterar man, varför behövs rekrytering, vilka är av intresse- riskgrupper, vad rekryteras man till
• Områdespåverkan – den direkta påverkan på människors liv och vardag, påverkan på det offentliga rummet samt barn och ungdomars uppväxtmiljö, värderingar och normer.
• Vilka andra parallella system samverkar man med, och hur samt varför
• Vad behöver vi tänka på och utveckla för att bryta trender

 

Maria Wallin, sociolog, analytiker och utvecklingsledare, social utveckling och social resurs, Göteborgs Stad

Hur bygger man tillit i sin organisation och mellan organisationer för att klara komplexa uppdrag? Konkreta exempel på arbetssätt och kultur.

 Susanne Bergman, fil kand. beteendevetenskap och författare och Laura Hartman, hållbarhetschef, Uppsala kommun

 Moderator: Hanna Broberg, chefsstrateg, Akademikerförbundet SSR

Mycket som händer? Svårt att hålla fokus? Jobbar över för att hinna? Rätt strategier gör jobbet bättre!

 

 Louise Nelson, utbildad socionom med olika påbyggnadsutbildningar i beteendeanalys, motiverande samtal, mental ergonomi och preventions- och behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa. I sitt eget bolag erbjuder Louise spetskompetens inom mental ergonomi och psykosocialt stöd för både offentlig och privat verksamhet

• Följdverkningar, symptom, förhållningssätt i stöd och behandling
• ACT eller ”tredje vågens KBT” för att förstå och bemöta trauma och stress

 

 Ulf Gustavsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, tidigare chef för Röda Korsets Behandlingscenter i Uppsala, numera utbildare i privat regi i ACT och trauma, handledare och behandlare

Vad händer när vi ställer intressanta frågor till oss själva och till den som kommer på samtal? Hur får vi till sammanhangsmarkeringar och skapar mötesplats med de unga? Vem är i centrum i frågorna och i övningarna som används i Hälsofrämjande samtal? Vart ska frågorna samtalsledaren ställer leda till?

 

Del 1 hålls under pass 5D.

 

Mia Börjesson, socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna, arbetade 20 år som klinisk socionom i kommunal verksamhet.

• Ett decennium av utmaningar för den skolkurativa praktiken
• Reflektioner kring begreppet skolsocialt arbete – en praktik i vardande

 

 Cristine Isaksson är utbildad socionom och bildterapeut och anställd som lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Hon undervisar främst om vetenskaplig metod och etik

• Åtta kommuner deltar i ett projekt för att prova och utvärdera koordinatorstöd under svenska förhållanden
• Identifierade framgångsfaktorer och erfarenheter så här långt i projektet redovisas
• Presentation av insamlade data från den systematiska uppföljningen som görs med ett verktyg framtaget av Socialstyrelsen

 

 Mona Pihl, projektledare och möjliggörare/praktiker, Nationellt kompetenscentrum anhöriga

• Överblick – hur ser det ut, beteendemönster hos unga, vad säger forskningen
• Vilka blir konsekvenserna för de drabbade och effektiva åtgärder
• Effektiva åtgärder – hur stödjer man på bästa sätt

 

 Magnus Lindgren, generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige