Stiftelsen Fryshuset driver grundskola, gymnasieskola och folkhögskola på flera platser i Stockholm. Utöver utbildning arbetar stiftelsen aktivt med att förebygga kriminalitet och stärka unga som riskerar att hamna i kriminalitet och utanförskap. Jag träffade Salman Khan och Sofia Ljung, två experter från Fryshuset, som berättar om utmaningarna, lösningarna och varför dörren alltid står på glänt.
Varför är arbetet med unga så viktigt?
Vi ser att världen blir allt mer polariserad och att vissa beteenden normaliseras. Normer och värderingar förändras, och våra barn växer upp i detta nya landskap. Som vuxna måste vi bemöta det. I vårt arbete försöker vi hjälpa unga att identifiera positiva sammanhang. Vad de är bra på eller tycker är kul, istället för att fastna på TikTok och se våldsamma inslag. Detta är avgörande. Äldre kriminella som söker sig till våra avhopparprogram är ofta omedvetna om sina styrkor eller intressen. De är motiverade att förändras, men för unga som inte förstått allvaret och vuxit upp för snabbt handlar det om att skapa motivation, inte om ett direkt förändringsarbete.
Vilka är de största utmaningarna?
Det svåraste är det förebyggande arbetet, berättar Sofia. Jag har inga problem att få öppenvårdsinsatser för unga som begått grova brott, men förebyggande insatser kräver privata finansiärer. I arbetet med vuxna avhoppare ser jag också att det är svårt att återintegreras i samhället, de får inte jobb trots att de brutit med sitt gamla liv. Nu när kriminaliteten sjunker har vi 15–16-åringar som inte ens kan få ett sommarjobb.
Det här väcker förstås frågan om hur unga dras in från första början – Hur fungerar rekryteringen av unga till kriminalitet?
Den traditionella rekryteringen på fotbollsplanen sker fortfarande, men det digitala är oerhört viktigt. Det kan gå från att aldrig ha gjort något kriminellt till att flytta sin första väska med vapen och droger på bara några dagar berättar Salman. Det börjar ofta med en öppen grupp på Snapchat som heter något i stil med ”Sälj vapes i denna staden, tjäna 5000 kr i månaden”. Där kan unga söka kontakt, och sedan flyttas processen till en krypterad app där beställningar görs. Snapchat och Discord är vanliga ingångar.
Hur kan föräldrar upptäcka att något är fel?
Vanligast är att barnet plötsligt har två telefoner eller dyra kläder utan förklaring. Beteendeförändringar som att komma hem sent eller sluta lyssna på föräldrar är också typiska. Vi vuxna måste förstå vilka digitala rum de befinner sig i, vi måste lyssna och försöka förstå.
Vad är målet med ert arbete?
Målet är att unga ska gå från utanförskap till innanförskap. De ska förstå att de är en resurs i samhället, inte en belastning. Vår dörr står alltid på glänt, även under storhelger och lov, så att ungdomar kan komma hit, delta i aktiviteter och slippa känna sig ensamma eller utanför.
Stort tack Sofia och Salman för ett givande samtal och för det viktiga arbete ni gör!