PROGRAM DAG 1 - 2025

Camilla Waltersson Grönvall, Socialtjänstminister

Beskrivning av talarpunkt: Barn och unga med funktionsnedsättning är en grupp som ofta hamnar i skymundan inom det brottsförebyggande arbetet, kanske särskilt unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Forskning visar att unga med funktionsnedsättning löper en ökad risk att utsättas för olika former av våld och övergrepp, samtidigt som de också kan vara förövare. Denna dubbla position, både som offer och förövare, ställer särskilda krav på socialt arbete, rättsväsende och välfärdsinstitutioner.

Peter Andersson, lektor, Stockholm Universitet
Klara Hussenius, Fil. dr och post doc-forskare i socialt arbete, Stockholm Universitet
Malin Ekman Aldén, General Direktör, Myndigheten för delaktighet
Maria Melin, Utredare, Myndigheten för delaktighet

• Allt yngre personer nås av nazistisk propaganda via sociala medier
• Nya och traditionella organisationsformer
• Propagandan lockar med våld och löften om självförbättring

Jonathan Leman är senior researcher på Expo och har mottagit Raoul Wallenberg-priset och nominerats till Guldspaden för sin journalistik

Panelsamtal under ledning av:

Fredrik Hjulström, Akademikerförbundet SSR

• Så arbetar Stockholms stad för att minska hemlösheten och förbättra livskvalitén bland personer som levt i långvarig hemlöshet
• Med utgångspunkt i Bostad Först-modellens grundprinciper, såsom att ett hem är en mänsklig rättighet, ges deltagarstyrt styrkebaserat stöd
• Helhetssyn, Harm-reduction, återhämtning, Lågaffektivt bemötande (LAB) och rätten till egna val och självbestämmande genomsyrar stödet
• Samarbete och samverkan med idéburen sektor, fastighetsbolag, socialtjänst och vårdgivare, en förutsättning för effektiva resultat och för en effektiv implementering av modellen
• Ta del av hyresgästers/brukares egna erfarenheter – ”Trygghet / Värdighet”

Ninja Larsson, Enhetschef Bostad Först, Stockholm Stad
Anna Andersson, gruppledare, Bostad Först
Ove Larsson, Hyresgäst

I såväl arbetet med hbtqi-frågor som socialt arbete i stort riskerar b:et att tappas bort. Detta trots att bisexuella upplever psykisk ohälsa, missbruk, våld och sexuell utsatthet i större utsträckning än både homo- och heterosexuella. För att uppnå målen om en jämlik hälsa och ett likvärdigt bemötande av alla oavsett sexuell läggning är det därför av största vikt att fokusera mer på bisexuellas livsvillkor.

• Varför upplever bisexuella oftare utsatthet och ohälsa jämfört med homo- och heterosexuella?
• Vad främjar hälsa och motverkar minoritetsstress för bisexuella?
• Vilka perspektiv är centrala för yrkesverksamma att ha med i klientmöten och övergripande arbete med folkhälsa?

Edward Summanen, socionom som arbetat med hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer sedan 2008 och författare till ”Bi- och pansexualitet: dåtid, nutid, framtid”

Med utgångspunkt i självbestämmandeteorin kan vi undvika maktlöshet och behålla ett stödjande arbetssätt även i svåra ärenden.

• Autonomistödjande insatser
• Verktyg för att se på din egen praxis för att undvika att villkora stöd
• Att bygga trivsel och självkänsla hos klienter i behov av stöd

Bo Hejlskov Elvén, psykolog och författare till flertalet böcker om lågaffektivt bemötande inom olika områden

En evidensbaserad praktik innebär, enligt Socialstyrelsen, en avvägning mellan forskningsresultat, klientens och den professionelles erfarenhetskunskap med hänsyn till brukarens levnadsomständigheter och kontext.

• Metoder och avvägningar – att hitta nya vägar. En återhämtningsprocess börjar ofta i en oväntad situation
• Att tappa balansen – vad händer när någonting nytt sker i mötet mellan klient och professionell socialarbetare?

Alain Topor, psykolog och docent i socialt arbete, tidigare Socialhögskolan, Stockholms universitet samt professor emeritus vid Agders universitet i Norge

• Skadebegränsande insatser – lärdomar, möjligheter, utmaningar och rekommendationer
• Specialiserade äldreboenden för äldre med missbruk och hemlöshet?
• Hur ser situationen ut i landets kommuner?

Tove Harnett, docent i socialt arbete, Lunds universitet

• Hur gängkriminella hotar och pressar unga – hur upptäcker man tidiga tecken
• Agera och förebygga så barn och ungdomar inte hamnar i klorna på gängen
• Utveckla samverkan med myndigheter, kommuner och samhället – initiativet Backabarnet
• Barns rätt att skyddas enligt Barnkonventionen – polisens barnrättsarbete för barn i risk

Ulrika Kvarnström, verksamhetsutvecklare, Polisen
Emma Ravald, Verksamhetsutvecklare, Polisen 

Att kartlägga och analysera omfattning av platsbrist i familjehem, HVB, stödboende och SiS.

Thomas Ardenfors, nationell samordnare, Regeringskansliet

Socialarbetaren möter varje dag människor och sammanhang där påfrestningar och problem gör det svårt att finna motivation och energi till förändring. Detta påverkar den egna hälsan på många sätt.

• Vikten av att rusta sig som socialarbetare med ett psykologiskt immunförsvar
• Att kunna skilja på hjälpsam och ohjälpsam oro – att skapa ett psykosocialt medicinskåp och omsorgsmeny

Mia Börjesson, socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna, arbetade i 20 år som klinisk socionom i kommunal verksamhet

• Nationella och internationella studier på området kopplat till tydliga exempel från verkligheten.
• Var finns gängen, vilka ingår och vad är ett gäng?
• Hur kan vi som samhälle bäst förebygga gängkriminaliteten?

David Sausdal, docent, universitetslektor, Sociologiska institutionen, Lunds universitet

• Metodstöd som underlättar bedömning och planering av umgänge
• Baserat på Socialstyrelsens riktlinjer och utvecklat tillsammans med socialsekreterare

Emma Fager, socionom, leg psykoterapeut, handledare
Lotta Forsberg, leg. psykolog, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi

• Psykisk ohälsa – vad är det och vad har det med socialt arbete att göra?
• Att förstå och hantera psykiskt lidande
• Risk-, skydds- och framgångsfaktorer

Lasse Mattila, socionom och handledare i psykosocialt arbete, chefredaktör för webbmagasinet Mad in Sweden

• Att ständigt möta människor i svåra situationer kan leda till emotionell utmattning och sekundärtraumatisering
• Genom att hela tiden leda människor och deras berättelser in i trygghet kan vi stabilisera både dem vi möter och oss själva
• Berättelser som för in trygghet kan lugna och ge nya bilder, som ger hopp och kraft till förändring
• Rörelser kan stabilisera nervsystemet och bidra till att vi kan gå hem utan stress i kroppen

Ulrika Ernvik, auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med systemteoretisk inriktning. Hon har under många år jobbat med att utveckla Trygghetsberättelser, en modell för att leda människor mitt i vardagen från trauma till trygghet, och har bland annat gett ut boken Trygghetsberättelser. Från trauma till trygghet

• Våldsprevention – förebyggande arbete: vad, när och hur
• Omvärldsbevakning – hur ser det ut för våra unga?
• Vad behöver förändras och hur?

Sofia Skau, samordnare, Södertälje stad  

NUSO är en unik nationell studie som SKR och Karlstad universitet genomför tillsammans med drygt 130 kommuner och stadsdelar under 2024 och 2025.

Vilka lärdomar kan dras så här långt?
Dialog med kommunerna om omställning och omsättning av resultat
Rekommendationer i omställningen
Omfattning och resultat av insatser på Myndighetssidan

Birgitta Persdotter, ansvarig forskare, Karlstads universitet

Detta pass består av två 30 minuters föreläsningar

Att arbeta evidensbaserat med parallella samordnade insatser med fokus på arbete – metoden IPS

Individual Placement and Support, IPS är den högst prioriterade insatsen för arbetsrehabilitering enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för personer med psykisk ohälsa och missbruk.

Hur kan vi arbeta med multiprofessionella team, kommun och region i samverkan?

Lyssna på tre IPS-projekt, kunskapsläget, erfarenheter och resultat:

• IPS integrerat i psykosvården
• IPS för personer med beroendeproblematik
• IPS för personer med tvångssyndrom

Jonas Andersson projektledare Stockholms stad
Helena Jonsson Hirasawa, projektledare Stockholms stad
Klara Olofsdotter Lauri, psykolog Karolinska Institutet, Region Stockholm, Samordningsförbundet Stockholms stad finansierar projekten.

Internationellt socialt arbete genom CIF

När världen står i brand efterlyser allt fler socialarbetare större förståelse mellan länder och kulturer. Council of International Fellowship erbjuder socionomer och socialarbetare erfarenhetsutbyte inom socialt arbete i 12 länder under 2026. Vart skulle du vilja åka om du blev uttagen? Vad skulle du vilja fördjupa dig i, inom socialt arbete? Programmen, där du träffar socialarbetare från olika länder, sträcker sig över två – fyra veckor. Varje år tar CIF Sverige emot deltagare – världen kommer till Sverige och fördjupar sig i svenskt socialt arbete.

På vårt seminarium så berättar vi mer om hur givande CIFs internationella nätverk är för socionomer – och om hur du som socialarbetare kan få en ny dimension i din profession.

Annica Frank, familjebehandlare, Järva SDF, Stockholm stad, har varit på utbytesprogram i Kirgizistan 2024
Gisela Sabel, familjebehandlare, Södermalms sdf, Stockholm stad, har varit på utbytesprogram i Österrike 2025
Helena Reinius, projektledare, JP Infonet, har varit på utbytesprogram i Frankrike 2023

Samtliga ledamöter i CIFs Sveriges styrelse

Monica Engström, Akademikerförbundet SSR leder ett panelsamtal
Fredrik Hjulström, Akademikerförbundet SSR leder ett panelsamtal

• Allt fler anställda och organisationer utsätts för hot och våld – vad kan man göra?
• Vilka delar är extra utsatta och hur identifiera riskområden
• Förebyggande arbete & effektiv metodik och strategi

Henrik Persson, föreläsare, i grunden samtalsterapeut. Sedan 2010 har Henrik utbildat kring hot och våld inom vård, skola och omsorg

• Tillsyn av alla kommuner i syfte att granska rättssäkerheten i kommunernas myndighetsutövning för barn och unga
• Kommunernas kontroller inför placeringar av barn och unga i privat drivna verksamheter Hantering av orosanmälningar
• Uppföljning av placeringar av barn och unga

Yvonne Berneke, Inspektör, IVO
Lars Rahm, Enhetschef, IVO

Vad motiverar unga i gängkriminalitet att lämna gänget?

Hur kan man framkalla samt förstärka dessa motivationsfaktorer med MI? Exempel och lärdomar från raptexter.
Vanliga utmaningar. Strategier för att hantera dem. Resilians.

Liria Ortiz, psykolog och författare. Föreläsningen baseras på boken Motiverande samtal, MI och CRAFT – färdigheter för att motivera unga i gäng och deras anhöriga.

• Vi jobbar mycket med samtalet som språk, men för många, kanske de flesta, är inte samtalet deras förstaspråk.
• För barn är lek och rörelse förstaspråket.
• För många barn, tonåringar och vuxna, är det lättare att förstå och uttrycka sig genom bilder.
• Konkreta exempel på hur vi kan använda bilder, figurer, lek och rörelse som alternativa och kompletterande språk i utredning och behandling

Ulrika Ernvik, auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och handledare med systemteoretisk inriktning. Hon har under många år jobbat med att utveckla Trygghetsberättelser, en modell för att leda människor mitt i vardagen från trauma till trygghet, och har bland annat gett ut boken Trygghetsberättelser. Från trauma till trygghet

• Pilotprojekt för att ge mer riktad hjälp till ungdomar med antisocial problematik
• Sociala insatsgrupper för bedömning och vid behov psykiatriska insatser enligt RBM-principerna – ett komplement till övriga insatser inom SIG (Samverkan i sociala insatsgrupper)
• Ökat stöd till barn och ungdomar genom samarbete med socialtjänst och polis samt skola

Susanna Terling, Överläkare FoUU-centrum, BUP Stockholm
Joel Salander, utredare på Stockholms Stads strategi- och utvecklingsenhet och ansvarig för det övergripande arbetet med sociala insatsgrupper för barn och unga inom staden

• För att bemöta antidemokratiska idéer behöver vi veta vilka värden vi själva står för
• Att nå fram till både samtalspartner och eventuell publik
• Tips på tekniker för samtalsstyrning

Klara Ljungberg, utbildningsansvarig och föreläsare, Expo

• Varför är kontakt med biologiska föräldrar så angeläget?
• Hur kan vi förstå de starka känslor som barn ibland uppvisar i samband med umgängen?
• Vilka förutsättningar krävs för att möjliggöra traumabehandling?

Christoffer Smitz Nilsson, socionom, Samkrafter
Tobias Berg, socionom, Samkrafter

Monica Engström, Akademikerförbundet SSR
Fredrik Hjulström, Akademikerförbundet SSR

• Krishantering, rutiner och behovet att dokumentera
• Riskanalys och beredskap
• Ökad polarisering och hotbild mot offentliga personer ökar risken för att bli utsatt för hot och trakasserier
• Samarbete kommungränser emellan

Malin Ekblad, Säkerhetschef och enhetschef Kontaktcenter, Vellinge, Trelleborg och Skurup kommun

• Nätverkskapande arbete och social hållbarhet i utsatta områden
• Viktigt att betänka vid placeringar från socialtjänsten hos fastighetsägare – erfarenheter och lärdomar
• Trygghetsaktiviteter och förebyggande arbete för ett tryggare bostadsområde och minimera risken för brottslighet
• Arbetet kring bostadsområdet Sofielund som gjort att området gått från ”särskilt utsatt område” till ”riskområde”

Jeanette Berga, verksamhetsutvecklare, BID Malmö

Hur navigerar vi det psykosociala arbetet? Att kunna uttrycks sig tydligt, lyssna aktivt och skapa tillit är avgörande för att skapa resultat och bygga relationer.

• Hur är det att träffa dig i samtal och i möten?
• Hur är det att vara i samma rum som dig
• Vilken känsla sänder vi med våra klienter?
• Vilka vägar finns att tillgå och vad gör vi när det tar stopp?

Mia Börjesson, socionom med mångårig erfarenhet att arbeta enskilt och i grupp med tonåringar och unga vuxna, arbetade i 20 år som klinisk socionom i kommunal verksamhet

 Talare meddelas inom kort

Reformen ”Ett fönster av möjligheter” ledde till den nya lagstiftningen om placering av barn i skyddat boende (LSB) som trädde i kraft 1 april 2024. Syftet var att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

• Syns och hörs barnens röster?
• Ses barnen som rättighetsbärare?
• Hur ser barnens egen våldsutsatthet ut?
• Vad kan vi yrkesverksamma lära oss av domarna?
• Hur går vi vidare för att fortsätta stärka barns rättigheter i skyddat boende?

Ana- Dolori Marinkovic, socionom och utredare på Barnafrid nationellt kunskapscentrum. Sammanställer och sprida kunskap om våld, barn och unga till yrkesverksamma som möter barn, Barnafrid nationellt kunskapscentrum
Maria Johansson, socionom och utredare på Barnafrid nationellt kunskapscentrum. Sammanställer och sprida kunskap om våld, barn och unga till yrkesverksamma som möter barn, Barnafrid nationellt kunskapscentrum

Agera Värmland arbetar med att samordna arbetet mot VBE i Värmlands 16 kommuner.

• En extremism i förändring – Hur arbetar vi praktiskt med en förändrad hotbild?
• Att finna rätt fokus – Salutogent förhållningssätt i svåra frågor

Lars Stiernelöf, samordnar arbetet mot våldsbejakande extremism, Agera Värmland

Att hålla budget är viktigt, men till vilket pris? Vad gör man som socialarbetare om pengarna inte räcker till de insatser man anser nödvändiga, och som lagen kräver?

Moderator: Annika Sjöberg, chefredaktör på tidningen Socionomen

Sandy Lundström, förändringsledare i Södertälje kommun. Tidigare enhetschef i Skärholmen.

Fler deltagare tillkommer

• Varför ökar polarisering och vad säger forskningen
• Bostadssegregation och hur påverkas invånarna av stigmatisering
• Hur förstår vi de marginaliserade områdena

Juta Kawalerowicz, Universitetslektor, Stockholms universitet

”Jag har drömt om att någon gång i framtiden kunna föreläsa tillsammans med min son. Nu kan den drömmen bli verklighet på socionomdagarna där vårt syfte är att dela våra berättelser och sprida hopp till alla som kämpar i beroende och medberoende”.

I denna unika föreläsning berättar Anna Bergfors, som är anhörig till en person med beroendesjukdom, om sina erfarenheter av att vara anhörig och hur hon kämpat med att tillfriskna från sitt medberoende.

Sida vid sida om Anna finns hennes anhörige, hennes vuxna son, som berättar om sin beroendesjukdom och hur han kämpar för att tillfriskna från sitt beroende.

Vid socionomdagarna 2025 står mor och son tillsammans på scenen för att dela sina erfarenheter och berättelser för första gången.

Anna Bergfors, utbildare, författare och anhörig till närstående med beroendesjukdom

• Skolattacker – hur kan det förebyggas
• Att skapa rutiner och uppföljning av elever i riskzonen samt stöd till elever
• Vad behöver göras för att få slut på det pågående dödliga våldet i svenska skolor

Marcus Hjelm, Senior rådgivare, Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Programpunkt kommer uppdateras

• Forskning och kunskap kring självmord – vad säger personer med egen erfarenhet och hur kan vi hjälpa?
• Vad behöver den som har överlevt ett självmordsförsök?
• Stöd till närstående efter suicid

Ullakarin Nyberg, överläkare, Norra Stockholms Psykiatri, författare och suicidforskare vid Karolinska Institutet

Detta pass består av två 25 minuters föreläsningar

Att växa upp i en familj med alkoholproblem

• Hur vanligt är det och vilka är konsekvenserna?
• Forskningsprojekt – hur kan barn nås och stöttas med digitala insatser?
• Hur ser forskningsläget ut kring digitala insatser till dessa barn?

Ola Siljeholm, postdoc, STAD, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet & Region Stockholm
Tobias Elgán, docent, STAD, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet & Region Stockholm

100% Ren Hårdträning – Arbetsmetod för att minska användningen av dopning på gym & träningsanläggningar

• Samarbete med polisen och kommuner kring antidopningsarbetete
• Hur arbetar polisen mot samhällsdopningen?
• Hur ser den nationella samverkan ut kring antidopningsarbete på gym?

Madeleine Carlman, Nationella samordnare 100% RHT, STAD, Centrum för psykiatriforskning
Maria Näreby, Nationella samordnare 100% RHT, STAD, Centrum för psykiatriforskning
Felicia Alonzo, Polisinspektör

Konsumtionsskulder ökar hos unga. Marknadsföringen av krediter tillsammans med dagens konsumtionskultur gör unga till en särskilt utsatt grupp.

• Vilka utmaningar står unga inför som kan påverka deras ekonomiska situation idag, imorgon och i framtiden
• Skuldtyngd, unga vuxna och skuldens dimensioner
• Hur kan vi stötta?

Maria Lindstedt, Konsumentverket
Frida Söder, Konsumentverket
Erik Eriksson, doktor socialt arbete Lunds universitet, Skuldtyngd
Tobias Davidsson, doktor socialt arbete Göteborgs universitet, Skuldtyngd