PROGRAM DAG 2 - 2025

Genom forskning och exempel inifrån socialtjänsten belyses svårigheterna med att förena förebyggande och lättillgängligt stöd.

• Stödgrupper för barn kan vara både tillgängliga och otillgängliga samtidigt
• Hur skam, stigma och rädsla påverkar familjers vilja att söka stöd
• Vad som motiverar barn och föräldrar att delta i förebyggande insatser
• Reflektioner kring den nya socialtjänstlagens fokus på tillgänglighet och förebyggande

Jirayr Arag, universitetsadjunkt i socialt arbete vid högskolan väst i Trollhättan
Anette Bolin, professor i socialt arbete, Högskolan Väst

• Socialtjänstens verksamhet förväntas från och med den 1 juli 2025 arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet
• SBU är den myndighet som har i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet för insatser och metoder inom bland annat socialtjänstens verksamheter
• Förståelsen för och värderingen av vetenskaplig kunskap om insatsers effekt en viktig förutsättning för en jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst
• Sammanställd vetenskap ger oss tillförlitlig kunskap om vad som fungerar, för vilka och på vilket sätt – och kan användas i små och stora beslut på lokal nivå
• Genom ett stärkt vetenskapligt förhållningssätt kan socialtjänsten bidra med ökad tillgång till effektiva insatser som möter individuella- och samhälleliga behov

Johanna Andersson, Projektledare, SBU
Maral Jolstedt, Projektledare, SBU

En personlig berättelse om att växa upp i en hederskultur där både familj och släkt utövade en hård kontroll över hennes livsval, så som val av klädsel, utbildning, vänner och giftermål. Hennes erfarenheter belyser den svårighet som många hedersutsatta känner när de försöker bryta sig fria, samt myndigheternas avgörande roll att erbjuda rätt skydd och stöd.

• Hur kan hederskultur se ut i praktiken och hur påverkas man som utsatt?
• Vilket ansvar har våra myndigheter?
• Hur kan vi bättre stödja och hjälpa utsatta?
• Vilka insatser har visat sig vara framgångsrika?

Michelle Asif Khan, Opinionssamordnare, Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF)

• Våld i ungas nära relationer sker ofta på platser där vuxna finns, såsom i hemmet, skolan och på gemensamma fritidsaktiviteter, men även på sociala medier
• Därför är det viktigt att öka kunskapen hos både vuxna och unga för att kunna identifiera och agera mot våld
• Länsstyrelsen i Södermanland har i samverkan med elever, Åklagarmyndigheten, polisen och Region Sörmland tagit fram novellsamlingen ”Två sidor av sex” som skildrar olika typer av situationer där samtycke alltid behövs men inte alltid finns. Med novellerna vill vi väcka frågan om samtycke och vad det innebär, något som blir allt viktigare när fler unga tar skada av sex

Petra Blom, Utvecklingsledare, Enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen i Södermanlands län

• FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige och barnet som rättighetsbärare
• För att barns rättigheter ska få genomslag måste barn i större utsträckning få vara delaktiga och involveras i beslut som rör dem. Hur blir vi bättre på att göra det? Hur kan nya SoL vara ett verktyg?
• Hur kan man arbeta med barnkonventionen på kommunal nivå, i skolan och inom socialtjänsten?

Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

• Brian berättar om ett liv med kriminalitet och beroende
• Hans resa till tillfrisknande
• Hans arbete med beroendevård
• Erfarenhet av socialtjänst som klient och som behandlare

Ett samtal mellan Brian Lindahl, behandlare Nämndemansgården, Magnus Nyqvist, expert skadligt bruk alt. Feelgood.

• Gangsterism – hur en glorifiering och normalisering av en kriminell livsstil lockar barn och unga från olika samhällsklasser till gängkriminalitet
• Hur har gängkriminalitetens dynamik och struktur ändrats under de senaste åren? Exempel på aktuella fall och vad de kan lära oss om dagens gängkriminalitet
• Gruppchattar och sociala mediers roll för att organisera och genomföra brott
• Hur kan socialtjänsten och andra samhällsaktörer bäst stödja föräldrar som riskerar att förlora sina barn till gängkriminell verksamhet?

Luay Mohageb, före detta brottsutredare på Polisen och författare. Han har i flera års tid arbetat med, skrivit om och diskuterat gängkriminalitet

Hur kan vi säkerställa att barn i utsatta situationer, som saknar tillräckligt stöd av vuxna, blir lyssnade på och faktiskt får den hjälp de har rätt till? Barnrättsbyrån har arbetat med oberoende barnombud sedan 2011 – en funktion som stärkt över tusen barns rättigheter i mötet med samhällets system. Nu satsar regeringen på att sprida modellen nationellt.

Under passet får du:

• Inblick i barns egna erfarenheter av kontakt med myndigheter.
• Förståelse för vad ett oberoende barnombud är och varför funktionen är viktig.
• Kunskap om vad den nationella försöksverksamheten kan innebära för dig som professionell i mötet med barn.
• Ta del av ett samtal med både ett oberoende barnombud och en ungdom

Emma Wennerström, Verksamhetschef, Barnrättsbyrån
Malin Ramberg, Barnrättsbyrån
Moa Sundell, Barnrättsbyrån

Säkerhetsläget i Sverige och Europa är allvarligt och får konsekvenser för medarbetare och chefer i offentlig sektor.

• Hur ser hotbilden ut och vilka utmaningar står vi inför
• Risk- och sårbarhetsanalys, rutiner och övning för ökad beredskap
• Åtgärder för att stärka säkerheten och trygga arbetsmiljön

Jonas Raber, säkerhetschef, enheten för ledning och säkerhet, Nacka Kommun

Vem och vad är det som ska anpassas egentligen? Normbrytande funktionsvariationer.

• Hindret ligger inte hos individen utan i krocken med normsamhället – att inte passa in i systemet.
• Exempel från vardagen, ett ihärdigt pusslande där pusslet ändå inte helt går ihop
• insatser och färdigheter i samspel, en utopi

Freddot Carlsson Andersson, författare, skribent, illustratör och bildkonstnär. Till vardags jobbar han som stödperson/kreativ assistent inom socialpsykiatrin

• Att konkretisera det abstrakta – vad vi ska göra annorlunda i vårt arbete och i mötet med målgrupperna?
• Vilka byggstenar ska första linjens Individ och familj bestå av och hur vet vi att vi rör oss i rätt riktning?

Pernilla Takacs, avdelningschef inom Individ och familj, Stockholms stad
Maria Wendelstig, områdeschef, första linjen

• Bemötande och vanliga fallgropar
• Anpassningar för det goda samtalet
• Var en möjliggörare

Katarina A Sörngård, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i neuropsykologi och författare, Sörngårds Psykologbyrå

• Hur kan vi tillsammans minska vårdköerna och skapa en bättre matchning till rätt vårdplatser

Humana, Viljan, Nytida, Placeringsenheten, Frälsningsarmén och SKR.

• Hur kan vi förstå dem?
• Vilka är de målgruppsspecifika utmaningarna och nycklarna i det sociala arbetet?
• En blandning med forskning och praktik samt hopp med förtvivlan

Jörgen Larsson, forsknings- och utvecklingsledare, kriminella nätverk, FoU Nordväst

Mot bakgrund av sin långa erfarenhet av olika organisationer, ledarskapsideal och stöd till chefer och arbetsgrupper har Ingela Thylefors en stark övertygelse om det goda och nära ledarskapets betydelse, men också vikten av rätt förutsättningar för det.

• Ingela delar konkreta råd om chefskapet i komplexa verksamheter det ständiga förändringsarbetet och att vara genuin i sitt ledarskap.

Ingela Thylefors, legitimerad psykolog, docent inom arbets- och organisationspsykologi och knuten till Göteborgs Universitet

Samtalet leds av Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef, akademikerförbundet SSR

Socialtjänsten står inför nya krav på att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men var möts dessa olika kunskapsformer och hur uppfattas dom i det sociala arbetets praktik?

• Olika perspektiv på vad kunskap är och hur den värderas
• Kunskapsluckor och kunskapsflöde
• Vikten av kunskapsarenor för dialog och gemensamt lärande
• Hur kunskap kan cirkulera mellan forskning, praktik och brukare

Kerstin Svensson, Professor i socialt arbete, Lunds universitet, föreståndare för forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten, (FYS)
Lars Platin, Professor i socialt arbete, Malmö universitet, föreståndare för forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten, (FYS)

• Ett konkret verktyg för socionomen att möta komplexa behov vid samtidigt beroende och psykisk ohälsa, i linje med Samsjuklighetsutredningens krav på integrerade och samordnade insatser
• Hur socionomer i olika verksamheter kan bidra till helhetsbilden och navigera i samverkan mellan socialtjänst, vård och andra aktörer
• Så skapar socionomen trygghet, delaktighet och riktning, med individen i centrum genom
• En modell i fyra steg, som stödjer strukturerat samarbete från första kontakt till hållbara förändringar. Konkreta steg som underlättar för socionomer att arbeta med samsjukliga klienter i praktiken, oavsett om det handlar om myndighetsutövning, behandling eller samordning.

Emma Jacobsson-Jensen, legitimerad psykolog, psykoterapeut och specialist inom klinisk psykologi. Hon har över 15 års erfarenhet av att arbeta med olika former av beroendeproblematik

• Vad gör sexualiteten med relationen till bruket?
• Vad gör bruket med vår relation till sexualitet?
• Missbruk av sex/Tvångsmässighet
• Samtalstips och tricks

Kalle Norwald, auktoriserad socionom, leg. psykoterapeut och auktoriserad sexolog 

• Att skapa delaktighet och bygga allians i en myndighetskontext
• Att förbereda sig själv, både praktiskt och mentalt inför ett samtal
• Samtalet med barnet – en verktygslåda av samtalstekniker och samtalsmaterial
• Hur hanterar vi familjen, informationen och dokumentationen efter ett samtal

Rebecca Svensson, socionom med mångårig erfarenhet som bland annat behandlare, socialsekreterare och chef inom barnavården
Birgitta Harberg, socionom med mångårig erfarenhet som bland annat behandlare, socialsekreterare och chef inom barnavården

• Miljöns betydelse för enskilda personer som har stöd och personalen?
• Möjligheter och utmaningar kring frågan om självbestämmande?
• Samverkan mellan handläggare och utförare – inkluderat den enskilde personen?

Susanne Larsson, Universitetslektor, Linköpings universitet, handledare och författare till böcker inom området

• Utmaningar med avhopp och att anpassa sig till en snabbt föränderlig målgrupp med en multiproblematik.
• Avhoppsverksamhet för barn, hur ser deras behov ut och hur skiljer de sig från vuxna?
• Avhopp är inte slutdestinationen, vad händer sen, hur krokar vi arm och ser varandras styrkor och blir möjliggörare.

Camila Salazar Atias, Senior Specialist, Destruktiva Miljöer, och Sofia Ljung, verksamhetsansvarig Passus Stockholm, Fryshuset

Samsjuklighetsdelegationen har i uppdrag att genomföra Samsjuklighetsutredningens förslag som innebär en genomgripande reform av vård- och omsorg för personer med skadligt bruk och beroende och med ett särskilt fokus på mer samordnade behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Med utgångspunkt i förslagen – hur ser framtidens vård och omsorg ut? Och hur kan kommuner och regioner förbereda sig?

Martin Färnsten, Utredare, Regeringskansliet
Zophia Mellgren, Ämnessakkunnig, Regeringskansliet

• Hur når man fram med satsningar inom digitalisering?
• Möjligheter och brister i dagens satsningar – vad behöver kommunerna göra för att utnyttja digitaliseringens potential?
• Hur digitaliseringen av det offentliga kan bli bättre och effektivare
• Forskningsprojekt kring upphandling av digitala stöd inom Socialtjänsten

Katarina Gidlund, professor i informatik vid Forum för digitalisering, Mittuniversitetet

• En arbetsmodell hand i hand med nya socialtjänstlagen: kunskapsbaserat, förebyggande, bygger på samverkan med hög delaktighet av barnet
• Systematiskt arbetssätt för bättre skolresultat vilket halverar riskerna för socialt utanförskap
• Skolförberedande insatser som kan ges redan i förskolan – Förfam

Agneta Ingvarsson, socionom, folkhälsovetare och nationell samordnare för Skolfam, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

För att stödja en mer personcentrerad vård och omsorg har Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsstöd med rekommendation för metoden delat beslutsfattande kring att möta personer med psykiatriska tillstånd i svåra situationer. Kunskapsstöden riktar sig såväl till personal som chefer och beslutsfattare inom vård och omsorg och synliggör vikten av relationsskapande arbete. Under seminariet kommer deltagarna få en presentation av de olika stöden men också ges möjlighet till reflektion och diskussion.

• Kort introduktion av personcentrerad vård och omsorg
• Metoden delat beslutsfattande
• Bemötande i svåra situationer exempel boendestöd

Alinda Blomkvist, utredare Socialstyrelsen
Louise Kimby, utredare Socialstyrelsen
 Åsa Höij, föreläsare, konsult och expert utifrån egen erfarenhet av psykossjukdom

• Behandling utan bistånds-bedömning/beslut. All öppenvård bedrivs enligt service
• Vinsterna med att bedriva behandling på detta sätt med evidensbaserade metoder enligt de nationella riktlinjerna och systematisk uppföljning
• Vår erfarenhet och kunskap att arbeta med behandling utan biståndsbeslut, metod och reflektion utifrån den nya socialtjänstlag som genomförs i 2025

Åsa Fjällström, socionom och ASI utbildare, Piteå kommun
Jennie Akdeniz, socionom och ASI utbildare, Piteå kommun

• Lenas historia som incestöverlevare
• Sexuella övergrepp, vad är incest?
• Fokus på det specifika när sexuella övergrepp sker inom familjen
• Bemötande av utsatta och konsekvenser och statistik
• Viktigt att få rätt hjälp

Lena Morin Nilsén, generalsekreterare, grundare, nxtME

• Hur ser den nuvarande lägesbilden ut och hur kan framtiden te sig?
• När släkten blir nya måltavlan och kriminellas hot mot demokratin
• Effektiv metodik och strategi

Jale Poljarevius, polismästare, regional underrättelsechef, Region Mitt, Polisen

• När professionella inom socialtjänsten, vården och andra välfärdssektorer kränker och förödmjukar. Vad beror det på?
• Om vanmakt och förråelse inom välfärden – när professionella för att skydda sig själva distanserar sig från de barn, vuxna och närstående vars problem de har att hantera och lösa
• Ställ det till rätta. Lösningar på förråande kulturer!

Dorthe Birkmose, dansk psykolog och författare och är en flitigt anlitad föreläsare. När goda människor handlar ont är förutom i Danmark även utgiven i Norge

• Lärdomar och utfall av införandet i Järfälla kommun och Järva stadsdel
• Åtgärder för att stärka ledarskap samt effektivare arbete med trygghet och studiero i skolan
• Våldsförebyggande arbetet inriktat mot skolor

Happy Hilmarsdottir Arenvall, utbildningsdirektör, Järfälla kommun och regeringens särskilde utredare kring trygghet och studiero
Frida Ahlsén, Skoljurist, Järfälla Kommun

• Hur kommer det sig att stress och stressrelaterad ohälsa är vanligt i vårt yrke inom socialt arbete?
• Att förstå stress i relation till socialt arbete
• Hur förebygger vi och minskar belastningen – självomsorg i fokus!
• Återhämtningsbeteenden

Linn Moser Hällen, socionom, handledare och författare

• Få kunskap om barn och ungdomars sexuella utveckling och sexuellt utmanande beteenden
• Metoder – såsom bedömningar av behov och metoder för att hantera den unges beteendeproblem
• Så kan vi professionella bemöta dessa barn och ungdomar – färdighetsträning och praktiska exempel

Annika Wassberg, socionom och har i 25 år har arbetat med barn och unga som begår sexuella övergrepp

• Helsingborgs digitaliseringsresa – insikter och lärdomar än så länge
• Digitalisering och AI för att hantera socialtjänstens framtida utmaningar och utnyttjas digitaliseringens potential idag?
• Kompetenser och förutsättningar som behövs för att hantera kulturella förändringar som krävs framåt
• Hur få med sig medarbete på digitaliseringsresan

Maria Stellinger Ernblad, digitaliseringsdirektör, Helsingborgs stad  

”Jag minns inte när jag började ta betalt, om jag var 13 eller kanske 14. När männen frågade efter min ålder så var det inte för att hjälpa mig, säga åt mig att söka hjälp utan de gick i gång på att jag var så liten”
Lägesbild över situationen i Sverige idag – sexuella övergrepp och våldtäkter är ett av våra största samhällsproblem

• Så ger vi stöd i att stötta och stärka kvinnor och tjejer
• Vad vet vi om porrens skadeverkningar?
• Vad vet vi om kopplingen mellan porr och prostitution?

Cornelia Björkquist, sakkunnig sexualbrott, Unizon
Hanna Melin, verksamhetsansvarig, Alltid sedd

• Samverkan mellan bland annat socialtjänst och polis, i brottsförebyggande arbete med barn och unga
• Förslag kring säkerhetshöjande åtgärder

Jonas Trolle, Ordinarie Generaldirektör, Brå

Programpunkten kan komma att kompletteras

Enligt forskning så har var fjärde kvinna i Sverige erfarenhet av ekonomiskt våld, trots detta är kunskapen om ekonomiskt våld låg, både bland yrkesverksamma och allmänheten. Konsekvenserna av ekonomiskt våld är omfattande och långsiktiga. Med mer kunskap kan vi förebygga våldet och minska konsekvenserna

• Vad är ekonomiskt våld i nära relationer?
• Risker, signaler och konsekvenser av ekonomiskt våld
• Kopplingen mellan ekonomiskt våld och andra former av våld i nära relationer
• Vad kan man som yrkesverksam göra?

Lena Axelsson Örnerfors, utredare, Jämställdhetsmyndigheten
Maria Björsson, utredare, Jämställdhetsmyndigheten

Under denna föreläsning vill vi lyfta fram kunskapen om nätverkets avgörande betydelse och få in det som en huvudprincip för hur vi organiserar vårt sociala arbete både för att förebygga oro och risk för barn, ungdomar eller vuxna i kontakt med socialtjänsten, men också för att hantera oro och risk för barn, unga och vuxna i familjehemsplacering och samhällsvård.

• Forskning, kunskapsläge och erfarenheter av utmaningar och framgångsfaktorer
• En vision av hur ett sådant arbete kan se ut med stöd av Signs of Safety och Signs of Belonging
• Konkreta frågeställningar att ta med sig tillbaka till sitt arbete, sin arbetsgrupp och sin organisation

Nova Nilsdotter, licensierad utbildare i Signs of Safety)
Linn van Bruggen licensierad implementeringskonsult och utbildare i Signs of Safety

Spelproblem och skuldsättning bland ungdomar samt unga vuxna skapar allt större problem och kryper längre ner i åldrarna.

• Statistik från skolor, preventiva åtgärder och möjligt stöd samt koppling till dataspelande och tidig debutålder.

Allan Erdman,  Kommunikationsansvarig och föreläsare i nationell utbildningssatsning för skolungdomar, Spelfriheten

Hur kan socialtjänsten bli mer tillgänglig och förstådd, särskilt i grupper där misstron och rädslan är stark? Socialstyrelsen delar tillsammans med Malmö stad med sig av insikter från arbetet med att öka tilliten till socialtjänstens arbete med barn och unga, i samarbete med civilsamhället.

Marie-Anne Karlsson, utredare, Socialstyrelsen
Antonia Eriksson, kommunikatör, Socialstyrelsen
Emma Söderström, Samordnare, Malmö Stad
Amelia Eriksson, Dialogsocionom, Malmö Stad

Att få stöd och skydd när man som våldsutsatt tvingas lämna sitt hem är en fråga om liv och död. Ändå beviljar kommunerna allt färre barn och kvinnor skyddat boende. Från den 1 april 2024 gäller ny lagstiftning som är avsedd att stärka barns rättigheter – hur har det nya regelverket påverkat kvinnor och barn?

• Vilka styrkor och svagheter ser vi i tillämpningen av lagen så här långt?
• Hur säkerställer vi att barn får stöd och skydd?

Tanja Hillberg, sakkunnig kvinnofrid Unizon
Emelie Segerdahl, sakkunnig skyddat boende Unizon

Morten Sager, docent i vetenskapsteori, universitetslektor och ansvarig för masterprogrammet i evidensbasering vid Göteborgs universitet

Kränkande behandling är i många fall en orsak till ökad risk för psykisk ohälsa och skolfrånvaro. Konsekvenserna av exempelvis mobbning följer ofta med i vuxenlivet. Det finns starkt forskningsstöd för en hel del effektiva verktyg för att motverka kränkande behandling och mobbning

• Presentation av modellen med starkast forskningsstöd för att bryta ungas kränkningar mot varandra.

Aiman Jihar, utbildningschef på Akademi Magelungen. Han är beteendevetare och har lång erfarenhet som skolledare. Tidigare arbetat som rektor och skolchef på Magelungens resursskolor. Aiman är certifierad Kivautbildare och utbildar skolor inom antimobbningsarbete