17 juni, 2020 Kristofer Lidström

Socionomdagarna 2020 – Första året med barnkonventionen som lag – utmaningar, lärdomar och vägen framåt

Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris kommer till årets Socionomdagar och föreläser, hans föreläsning heter Första året med barnkonventionen som lag – utmaningar, lärdomar och vägen framåt. Under dagen kommer han prata om vad som skett efter ett år med barnkonventionen som lag. Hur långt har kommuner kommit och finns det något som vi kan lära oss utifrån arbetet hittills? Dessutom vanliga hinder som många brottas med men också goda exempel och framgångsfaktorer. Magnus kommer också delge konkreta verktyg för att lyckas i detta viktiga arbete. Vi passade på att ställa några frågor till Magnus inför hans medverkan och hans syn på vad första året med barnkonventionen inneburit samt vilka konsekvenser lagen får på dig som enskild medarbetare ute på fältet.

Första året med barnkonventionen som lag – vad har det inneburit?

Det innebär att barnkonventionen fått en högre juridisk ställning och att vissa saker som tidigare setts som önskvärt numera är gällande lag, exempelvis att principen om barnets bästa ska stå i centrum. Men vad lagen har betytt juridiskt är för tidigt att svara på eftersom det ännu finns få prejudicerade fall eller praxis. Samtidigt inväntar vi också den statliga utredningen som i slutet av året presenterar sina slutsatser över hur lagar ska transformeras och ses över för att gå i linje med barnkonventionen.

Det har också inneburit ett större intresse för barnrätt inom många verksamheter. Bris ser även en stor efterfrågan av mer praktisk vägledning för olika yrken, och har bland annat tagit fram en metod för den delen av barnrättsarbetet som handlar om barnets rätt att komma till tals – Expertgrupp barn.

Vad innebär det att barnens rättigheter måste beaktas i alla beslutsprocesser och ärenden som rör barn?

Det innebär att principen om barnets bästa faktiskt står i centrum och att varje barn vi möter i våra verksamheter ska betraktas som en egen individ med egna mänskliga rättigheter, här och nu. Det kan betyda olika saker för olika beslutsprocesser, men en sak det kan innebära är att beslutsfattare på olika nivåer behöver göra barnkonsekvensanalyser. Beslut om barn behöver föregås av en analys kring hur barnets rättigheter påverkas.

Kort sagt är ”barnets bästa” i själva verket en metod som handlar om inhämtning av information och transparens kring varför ett beslut bedöms vara just det barnets bästa. Det handlar också om att säkra att barnet själv ska få rätt att yttra sig kring beslut som påverkar barnet. Dessutom att beslutsfattare beaktar barnets åsikt och alltid aktivt återkopplar till barn på ett sätt som barnet kan tillgodogöra sig.

Vilka konsekvenser får lagen för den enskilde medarbetaren och varsamheten?

En första effekt är att kunskapen om barnrättens praktiska tillämpning ökar – vad betyder rättigheterna egentligen? Detta blir frågor med alltmer tydliga svar. Större processer och verksamheter kan utvärderas i hur väl de lever upp till barnkonventionslagen. När sådan kartläggning finns på plats kan förändring ske på en organisatorisk nivå, förändring som bidrar till att säkerställa barnkonventionens fulla genomslag.

Från Bris hoppas vi särskilt att barnets rätt till delaktighet och inflytande i beslut som handlar om de själva får ett större genomslag i många verksamheter. Vi vet att när barn får vara med och påverka beslut om deras liv blir också besluten bättre för alla.

Möt Magnus Jägerskog på Socionomdagarna 11-12 november