4 februari, 2021 Kristofer Lidström

Socionomdagarna 2021 – Socionomens roll i rättspsykiatrin – intervju med en forensisk socialutredare

I vår diskussion med Daniel Karlberg från Rättsmedicinalverket berättar Daniel vad det innebär att vara socionom som arbetar med forensisk socialutredning, hur en socialutredning görs samt komplexiteten i att göra en riskbedömning av en livstidsdömd person.

Berätta om din bakgrund, hur kom du in på forensisk socialutredning?

Jag har varit socionom sedan 1998 och arbetat bland annat på Maria Ungdomsmottagningen och med barn- och ungdomsutredningar inom socialtjänsten. Sedan 2004 är jag verksam på den rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm där min yrkestitel är forensisk socialutredare. Det finns ungefär 20 stycken med samma arbetsuppgifter i Sverige och de flesta känner sannolikt inte till att socionomer arbetar inom den utredande rättspsykiatrin. Arbetet är väldigt intressant och utmanande och jag känner ofta att jag gjort en viktig insats.

Vad innebär det att vara en forensisk socialutredare?

Min huvudsakliga arbetsuppgift är att göra en socialutredning, vilket är en delutredning i den rättspsykiatriska utredningen. Den görs på personer som är åtalade för grova brott i fall det kan misstänkas att de lider av en i lagens mening allvarlig psykisk störning.

En annan arbetsuppgift jag har är att göra riskutredningar i de fall där personer som avtjänar livstids fängelsestraff ansöker om att få sitt straff omvandlat till ett tidsbegränsat straff. Bakgrunden till det nuvarande systemet i Sverige är att livstidsstraffet var ett straff som alltid innebar att den dömde beviljades nåd efter sex års fängelse under 1970- och 80-talet till att de livstidsdömda inte längre fick komma ut under 1990- och tidigt 2000-tal. För att reformera praxis kom ett system där den livstidsdömde kan ansöka om att få straffet tidsomvandlat till och har gällt sedan 2006. En riskutredning, som genomförs av rättspsykiatrin, är delvis vägledande för om en person ska få sitt straff tidsbegränsat eller inte.

Slutligen, ett ämne som är ett starkt diskuterat är riskbedömning av en livstidsdömd person. Varför är det så?

Uppgiften att göra en riskbedömning på en person som suttit fängslad under lång tid (den dömde måste ha avtjänat 10 år för att ansöka om det) kan vara komplex och svår och kräver erfarenhet och yrkesskicklighet hos de som gör det. Arbetsuppgiften är både viktig och utmanande eftersom det står mycket på spel. Man vill inte göra fel och låta personer som är farliga komma ut i samhället och begå nya brott och man vill heller inte låta en person avtjäna för lång tid bakom lås och bom.

Daniel ser fram emot att fortsätta diskussionen och berätta mer om detta spännande ämne under Socionomdagarna 2021. Boka in passet i kalendern redan nu: 10 november, kl. 15:20-16:10: Spår 12A – Hur gör man riskbedömningar av livstidsdömda.