7 juni, 2021 Kristofer Lidström

Socionomdagarna 2021 – Vad är kreativa familjesamtal och vad är det centrala i det?

Ulrika Ernvik är aktuell som talare på Socionomdagarna 2021 där hon håller flera pass. Däribland föreläsningen ”Kreativa familjesamtal för båda hjärnhalvor – idéer och verktyg för att få både barn och vuxna delaktiga” (3E). Vi bekantar oss närmare med Ulrika och ämnet.

Berätta lite om dig själv, vem är Ulrika Ernvik och vad är din bakgrund?

Jag är socionom och legitimerad psykoterapeut med familjeterapiinriktning. Har jobbat inom kommun och nu i primärvård. I flera år arbetade jag på ett internationellt terapicenter i Thailand. Jag är också utbildad handledare och ger handledning och föreläsningar.

Du har lång erfarenhet av det sociala området. Om vi går tillbaka till dess början. Hur kommer det sig att du valde att bli just socionom?

Jag kände att jag ville jobba med människor. Och samtidigt på något sätt vara med och förändra världen. Jag började socionomutbildningen när jag var 21 år och jag märkte rätt snart att jag ville jobba både med individer och med samhället. Jag gick därför socionomutbildning med samhällsarbetarinriktning som gick att välja på den tiden. Jag tror att det fanns en hel del politiskt engagemang i mitt val också – att stå på de svagas sida. Empowerment är ett av mina favoritord. Hur kan vi ge människor den makt de har rätt till? Och ge dem makt över sina liv.

Ok…Det känns onekligen som du hamnat rätt. Min nästa fråga hade nämligen varit om du någonsin tröttnat eller funderat på en alternativ yrkesbana?

Nej det har jag inte. Det har alltid funnits vägar inom yrkesbanan. Har jag tröttnat på ett sätt jag jobbat på, eller på ett sammanhang, har jag sökt mig till ett annat eller utvecklats vidare, men fortfarande stannat inom socionomyrket.

Du har stor erfarenhet av familjesamtal. Och på socionomdagarna kommer du föreläsa om familjesamtal och mer specifikt ”det kreativa familjesamtalet” Vad är det centrala i det?

Det centrala är att vi behöver använda andra språk än ord. För barns första språk är inte ord. Barns första språk är lek och bilder och rörelse. Om vi sitter och ’samtalar’ inom familjeterapi så blir det obalans i rummet eftersom vi använder de vuxnas språk. Det i sig var också utgångspunkten till att jag började intressera mig för hur vi använder barnens språk. Jag insåg rätt snart, vilket är sorgligt, att barnterapi och familjeterapi har gått olika vägar.  Vi har därför inte fått in barnterapin ordentligt i familjeterapin och därmed inte fått in barnens språk i familjeterapin.

När upptäckte du det först, att det finns en diskrepans?

Så snart jag egentligen började jobba med barn i rummet. För närmare 20 år sedan

Hur använder man fler språk än det talade ordet? Hur gör man det rent praktiskt?

Det är som med alla språk, det är svårt att använda ett språk man inte behärskar själv. Det vi behöver göra är att träna på att lära oss de andra språken – lek, rörelse, bilder. Och att våga använda det, precis som med andra språk, vara modig. Våga göra bort sig. Testa, och utveckla det. Och lyssna till när andra talar dessa språk. Här lär vi oss av barnen. Lägg fram material, färger, block och se vad som händer…

Lek, rörelse, bilder – och vara modig som du nämnde. Men. Hur vågar man vara modig då?

Jag brukar säga så här: prova en liten sak, flera gånger. Vill du testa att börja rita, börja rita själv under samtalet, eller lägg fram ett papper med en tydlig uppgift. Upprepa tills det bär. Sedan lär man nytt. Testar en sak i taget och ser vart det tar vägen.

Apropå att testa och våga, så kommer vi osökt in på kreativa övningar att använda, vilket du kommer prata om mer på ditt pass på Socionomdagarna.  Du tog upp att rita t.ex. Kan du utveckla det lite?

Ritövningar är oftast de lättaste för oss att börja med. Sedan kommer jag ge exempel på andra övningar också under föreläsningen. En ritövning som är väldigt hjälpsam, är att rita 4 känslor.  Man delar ett papper i fyra rutor, och så ger man 1 minut för varje känsla. De känslor som jag brukar föreslå är: Vad gör dig glad? Vad gör dig ledsen? Vad gör dig arg? Vad gör dig rädd? Familjemedlemmarna får varsitt papper, ritar och berättar sedan för varandra. Papprets andra sida använder vi till att beskriva ”Vad är det du längtar efter” En önskan. Familjemedlemmarna ritar denna längtan och berättar. Denna övning tar väldigt kort tid, kanske sammanlagt 10 minuter, men ger en hel del information om hur vi går framåt i våra övningar och samtal. Den ger en målbild.  Bilderna ger mycket material att jobba med utan att massa frågor behöver ställas.

Målbild är viktigt. Hur kan en målbild se ut under processen ovan?

Familjen kan t. ex. ha ritat bilder av ”vad de längtar efter”. T.ex. lugn och ro, mindre skrik, mindre stress, gemenskap där de är tillsammans osv. Detta blir målbilden. Vilket kan vara en väldigt övergripande målbild. Precis som det finns mindre målbilder också. Tillsammans jobbar man sedan mot målbilden, tränar på det ihop steg för steg.

Intressant. Vi ser fram emot att fördjupa oss mer under ditt pass på Socionomdagarna. Vilka socionomer tror du kommer ha särskilt mycket nytta och utbyte av det här ämnet och området som du belyser under din föreläsning?

Alla som har barn i rummet eller jobbar med barn. Även de som jobbar med myndighetsutövning eller utredning. Föreläsningen är inte bara till för dem som jobbar med behandling eftersom vi tar upp saker som man kan använda i de mer utredande sammanhangen.  Det är också många, inklusive mig själv,  som när man väl börjat använda dessa metoder, ser nyttan i att använda dem även när man bara har vuxna i rummet. Många vuxna föredrar de andra språken framför det talade språket. Kreativa övningar så som att rita istället för ord, balanserar också makten i rummet.

Vad hoppas du att de åhörare som lyssnar på ditt pass på Socionomdagarna får med sig, efter föreläsningen?

Jag hoppas verkligen att de tar med sig en eller flera övningar. Jag hoppas också de tar med sig en glädje och nyfikenhet. Och ett mod att börja testa kreativa övningar och en längtan att få använda de kreativa språken.

Vilka tips vill du ge socionomer som är nyfikna på att lära sig mer om kreativa familjesamtal, förutom att delta på ditt pass på Socionomdagarna?

Läs gärna min bok. Familjeterapi – en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer. Där finns sammanlagt ca 100 olika övningar plus en gedigen teoretisk bakgrund till varför vi ska använda kreativa övningar. Och framförallt, börja testa och var öppen!

Har du några övriga medskick eller tankar att dela med dig till alla socionomkollegor ute i Sverige?

Jag tänker utifrån vad som är det viktigaste att förmedla till människor, och det är trygghet och glädje. Vilket är en förutsättning för förändring. En människa kan inte förändra eller förändras om han inte känner sig trygg. Vår viktigaste uppgift som socionomer är att sprida och ge trygghet och glädje!

Tack Ulrika Ernvik, vi ser fram emot dina föreläsningar på Socionomdagarna.