Berättelsen om hur ett liv från fattigdom i Iran till en progressiv kamp med Vänsterpartiet och en av de mest omtalade riksdagsledamoten i modern tid. Amineh lämnade sin analfabetiska familj i den kurdiska delen av Iran när hon var 13 år och efter turbulens kom hon till Sverige 1992. Sedan utbildade hon sig till socionom, tog en master i socialt arbete och filosofi och i november får vi chansen att lyssna till henne och om föreningen hon grundade Varken kuvad eller hora samt om hedersförtryck och vad vi måste göra för att trycka tillbaka fenomenet.
Berätta lite kort om vem du är och din bakgrund?
Jag har en socionomexamen och magister i socialarbete och filosofi från Stockholms universitet. Arbetat som socionom med barn och unga samt kvinnor i Botkyrka och Skärholmen samt haft olika tjänster som bland annat utredare, behandlare, områdessekreterare, skolkurator, projektledare/ kartlagt förekomsten av hedersförtryck i Botkyrkas skolor 2005.
Är även tidigare kommun- och landstingspolitiker och varit riksdagsledamot i över 14 år. Dessutom grundare av den antirasistiska och feministiska gräsrotsrörelsen Varken Hora Eller Kuvad 2005.
Du berättar ju också om ditt liv i självbiografi ”Amineh – inte större än en kalasjnikov: från peshmerga till riksdagsledamot”, kan du säga något kort om den.
Där berättar jag om mitt liv från barndomens fattigdom i Iran till de senaste årens feministiska, progressiva kamp med Vänsterpartiet. Hur det var att vid 13 års ålder lämna min analfabetiska familj i den kurdiska delen av Iran för att ansluta mig till peshmerga Komala för kampen för kurdernas rättigheter, demokrati och allas lika värde. Efter ungefär ett år på flykt i Turkiet kom jag till Sverige som kvotflykting 1992. Sedan utbildade jag mig till socionom, tog en master i socialt arbete och filosofi.
Du är aktuella som talare på Socionomdagarna – vi kommer få lyssna till dig på temat ”Hedersförtryck – berättelser från Sverige och världen” – vad kommer du tala om i november och vad hoppas du att åhörare som lyssnar på föreläsningen får med sig?
Ge kunskaper om hur socialarbetare kan arbeta enskild i sina ärenden och strukturellt för att förebygga hedersförtryck, hedersvåld men också gängkriminalitet. Ge vidare sina kunskaper till de politiker som sitter i socialnämnder eller i sjukhusstyrelser. Att få kunskaper om att barnen inte kommer bli befriad från det fruktansvärda hedersförtrycket och hedersnormer bara hen fyller 18 år. Utan den enskilde behöver ännu mer samhällsstöd efter att hen fyller 18 år.
Hur kan man upptäcka hedersnormer tidigt?
Genom att ha ett gott samarbete mellan skolan och socialtjänsten, teamarbete på en arbetsplats t.ex. en skola, sjukhusavdelning eller enhet inom socialtjänsten. Olika personer sitter inne med olika iakttagelser och kunskaper. Att sekretess inte ska hindra upptäcka eller förebygga olika former av utsatthet.
Hur förebygger man?
Politikerna och samhället kan alltid göra mer. Även om vi har starka lagar emot hedersförtryck och hedersvåld, men problemen har tyvärr inte blivit mindre. Lagar måste följas upp. Samarbete och samverkan myndigheter emellan måste bli bättre och mer systematiskt. Handlingsplaner och manualer med konkret information måste finans på varje arbetsplatser. Upplysningar och i formation måste nå både ungdomar och deras föräldrar om att i Sverige gäller mänskliga rättigheter alla, flickor, barn och kvinnor. Att våra lager skyddar de utsatta.
Vilka åtgärder kan man göra för att förbättra situationen för de utsatta?
Att vara lyhörd för de barn och unga som tilldrar under skollovet/ sommarlovet utsätts för hedersnormer, t.ex. orosanmälan ska göras till polis, UD kan undra pass och ID- handlingar om ett barn riskerar föras bort/ luras av föräldrar till sina gamla hemländer. Lagen är ändrad och från 1 juni gäller utvidgning av LVU gällande barn som riskeras föras bort.
Mer som är viktigt?
Kunskapsutveckling och kompetensutveckling är viktiga. Det måste ingå i socionomprogrammet, i lärarutbildningen, i Polishögskolan, juristlinjen. Även lokalpolitiker som sitter i socialnämnden och i tingsrätten måste få veta mer om hedersförtryck och hedersnormer. Politiker och myndigheter ska sluta ge bidrag till skolor och organisationer som upprätthåller kvinnoförtryck och hedersnormer.
Vad ser du mest fram emot under årets Socionomdagarna?
Att mina kollegor ska få redskap och mer verktyg i arbetet mot hedersförtryck och hedersvåld. Att få en dialog med åhörarna. Få deras frågor och tankar.
Det är ju snart sommar – har du något tips på någon bok eller film eller annan aktivitet som du tycker man borde göra i sommar?
Att vara lyhörd för de barn och unga som tilldrar under skollovet/ sommarlovet utsätts för hedersnormer, t.ex. orosanmälan ska göras till polis, UD kan undra pass och ID- handlingar om ett barn riskerar föras bort/ luras av föräldrar till sina gamla hemländer. Lagen är ändrad och från 1 juni gäller utvidgning av LVU gällande barn som riskeras föras bort.
Läs vår antologi Hedersförtryck. Berättelser från Sverige och världen. Lyssna även på vår podcast: Hederspodden, Läs gärna vår nättidning – Förortsfeministen där både utsatta och myndighetspersoner berättar om ämnet.
Titta gärna på SVTs Uppdragsgranskning – bortförda barn från sommaren 2023 samt lyssna gärna på journalisten Katia Wagner (i Hederspodden på Spotify) som hade kontakt med de bortförda ungdomarna i programmet.
Amineh Kakabaveh föreläser på Socionomdagarna pass 3E
Tips och länkhänvisningar:
https://www.bokus.com/bok/9789170379970/amineh-inte-storre-an-en-kalasjnikov-fran-peshmerga-till-riksdagsledamot/
https://vhek.se/ (länken till 1100 och 1200 samt beställningar av metodboken- Respektguiden samt nättidningen – Förortsfeministen
https://www.bokus.com/bok/9789189205796/hedersfortryck-berattelser-i-sverige-och-varlden/
https://spotify.link/283PZeWCeKb
https://www.svtplay.se/uppdrag-granskning-bortford/ tre avsnitt